TEST: Giro Hex Trail Helmet – stigkruka för stigfolket

Giro Hex är kanske den ultimata stighjälmen som både passar för livsnjutare såväl som för etablerade fartfantomer, men den har en svaghet. Jag har testat Giro Hex.

För den som söker en lätt och bra ventilerad hjälm för stigcykling är på pappret Giro Hex en bra kandidat. Med över 20 ventilationshål och förlängd skyddsdel bak är hamnar den mittemellan rejsiga XC-hjälmar och välskyddande Enduro-hjälmar när det kommer till utseendet. Kort och gott så uppfyller Giro Hex nästan alla kraven en stigcyklist kan ha på sin hjälm. Hjälmen kommer dessutom i storleken XL vilket är ganska så ovanligt i hjälmsammanhang. Utöver stora och många ventilationshål kommer hjälmen med Giro’s Roc Loc 5-system och en skärm framtill.

Passform
Hjälmens passform är aningens smal och något rund skulle jag vilja påstå. Mitt runda huvud får precis plats i en medium version och då med en aningens tryck på sidorna. Framtill är det bättre med utrymme även om pannan inte direkt har kontakt med kuddarna på insidan. Baktill sluter justeringssystemet väl om baksidan av huvudet och den lilla ratten för att justera passformen är irriterande liten men väl spänd så håller den sig på plats – oftast.

Personligen upplever jag storleken som aningen mindre. Normalt sett så brukar hjälmar som ska passa för en omkrets runt 55cm mitt huvud bra. Giro Hex i M är enligt facit anpassad för 55-59cm och den mindre 51-55cm får jag inte ens på mig. Ställer jag det mot MET eller Specialized så är det ofta inga konstigheter att välja mellan S eller M. När jag väl fått på mig hjälmen så sitter den ganska mitt på och jag får varken en känsla av att hjälmen sitter ”på” huvudet eller att jag är ”i” hjälmen. Perfekt helt enkelt.

Giro Hex Helmet

Giro Hex är aningen små i storleken om ni frågar mig. Storlek medium är 55-59cm och den passar mitt huvud precis.

Användning
Hjälmens konstruktion och design bidrar till att hjälmen får en ganska ”stigifirerat” utseende som påminner mycket om endurohjälmar. Jag själv som älskar designen tycker den passar perfekt till mina löst åtsittande shorts och aningens tighta cykeltröja även om den saknar extra lång skärm och förlängt skydd baktill i nacken som ”riktiga” enduro hjälmar kan ha. Under testperioden så blev det mestadels nöjescykling i skogarna men då och då fick hjälmen följa med in till stan och även ut på landsvägarna på längre pass. Hjälmens vikt på strax under 300 gram är perfekt balanserad för vardagsturer eller längre helgturer på några timmar. Att Giro valt att göra Hex lätt är ett bra val och jag tror denna hjälm kan komma och passa väldigt många stigcyklister som söker en stighjälm för nöjescykling som inte är rejsig eller vittnar allt för mycket om att man vill kasta sig ut för ett stup i Åre. Något som jag däremot hade lite problem med under cyklingen var justeringen baktill. Känslan var ofta att jag fick justera under turen och också efterjustera passformen precis efter att jag justerat åtdragningen. När hjälmen testades med hjälmlampa som inte på något sätt enligt mig är en tungviktare så kunde Roc Loc-hjulet släppa lite och efterjustering var ett faktum. Självklart provade jag olika positioner på hjälmen med lampan men det hela resulterade i att jag helt enkelt fick dra åt hjulet baktill extra hårt för att hjälmen skulle sitta kvar på skallen. En annan detalj som jag upplevde som lite irriterande är skärmen som sitter ”löst” framtill. Under vissa utförslöpor eller klättringar vill jag helt enkelt kunna justera hjälmen lite snabbt och av en ren reflex så brukar jag alltid greppa tag i hjälmens skärm (om den har en sådan) för att tilta upp hjälmen lite. Med Giro Hex så tiltar jag bara upp skärmen…som åker direkt ner igen. Irriterande.

Ventilationsmässigt så står sig Giro Hex bra och jag upplevde inga direkta bekymmer att hålla skallen sval. Däremot absorberar hjälmkuddarna svetten riktigt bra tills den inte gör det längre och då kan det bli bekymmer med att svetten rinner ner framtill, speciellt om man inte fyller ut hjälmen framtill som jag inte gör. Trixet landade helt enkelt i att köra med cykelkeps under. Då slapp jag även den iskalla känslan att sätta på sig en svettig hjälm efter en paus.

HJÄLM GIRO HEX

Hjälmen är utrustad med smarta Roc Loc 5 för maximal passform med enkel justering samt en modern In-mold konstruktion som ser till att hålla vikten nere. Praktiskt justerbar P.O.V. skärm med 15° vertikal justering ser till att du inte blir bländad.

Giro Hex

Giro Hex kombinerar robust stil och hållbarhet med både skydd och den ventilation du vill ha när du cyklar i terrängen. En riktigt snygg och praktisk cykelhjälm med modern konstruktion som garanterar låg vikt, hög hållbarhet och en grymt bekväm passform.

Sammanfattning
Giro Hex är en riktigt bra hjälm för stigcykling och som även inte gör bort sig på långpass eller nya utmaningar i skogen. Hjälmens låga vikt och konstruktion gör den till en vinnare för den som söker en allsidig hjälm för stigcykling. Några detaljer som drar ner helhetsbetyget är justeringsmöjligheterna baktill men även hakbanden som inte håller sig på plats. Även hjälmens skärm ställde ibland till det när man som mest räknar med att hjälmen uppför sig som man vill. Betyget blir ändå bra då priset för Giro Hex är helt klart en faktor som gör den att räkna med. Hjälmen får även godkänt för användning med hjälmlampa.

Giro Hex Helmet
Betyg: 4/5
Pris: 999kr

Plus:
– Låg vikt
– Priset
– Design och färgalternativ
– Bra ventilation

Minus:
– Justeringshjul bak och känsligt hakband
– Skärm

 

 

Kategori

Fixa 1×11 utan XD – SRAM NX är här

Just nu råder det standard-kaos i cykelvärlden. Tillverkarna utvecklar egna lösningar som ska få oss att prestera bättre. I och med detta finns det också en uppsjö med olika lösningar och egna standarder som tillverkarna försöker nå ut till konsumenterna med att just deras lösning är svaret på våra frågor. Frågan är behöver vi alla nya påhitt?

När SRAM började skeppa ut deras 1×11 blev det snabbt det nya heta och många stigcyklister fastnade direkt på tänket. För oss som fortfarande satt fast i 2×10 började vi snabbt att konvertera våra cyklar till 1×10 och en del då med stor kaka baktill för att halft få vara med på tåget. SRAM är inte dumma utan gjorde precis som när man rullade ut sin XX1-grupp med wide/narrow-klinga en body som enbart passar deras 1×11-kassetter från GX och uppåt.

Nu ser marknaden lite annorlunda ut och SRAM har därmed också kommit ut med ytterligare en grupp som heter NX för att kunna tillmötesgå kunder som vill konverta till 1×11 utan att behöva söka efter ett hjulpar med XD-fattning vilket är ganska svårt men också dyrt i många fall. Så för inte en allt för dyr slant kan fler nu få tillgång till 1×11 till en skäligt pris men på bekostnad av vikt.

SRAM PG1130
Vikt: 538g
Material: Stål

SRAM PG 11-speed Cassette PowerGlide PG-1130 11-42T – 11-speed

SRAM PG 11-speed Cassette PowerGlide PG-1130 11-42T – 11-speed

Kategori

Easy Ride – Stigcykling för alla!

Efter förra veckans fina intresse för Easy Ride gör vi en repris. Tisdag 3 maj bjuder jag in till Easy ride i västerhaninge för oinvigda och invigda. Alla är välkomna. Det blir spårvisning, mysfika och vi åker inte snabbare än att alla hänger med.

För er som vill cykla snabbare går det bra att ansluta sig till den vanliga samlingen eller möta upp oss vid Öran @ 8 för fika. Skriv gärna om ni kommer. Bra saker att ha med sig är multiverktyg, reservslang, ev. ombyte vid fikat, lampan om man inte gillar skymmningscykling, vatten och glatt humör.

Vi ses vid ”Åbyplan” i Västerhaninge utanför Harry’s Cykel. Vi rullar 18.30-ish! Vi kommer att hålla till i skogarna kring Västerhaninge och Riddartorp.

Välkomna!

Se även – Ghetto Ride

Västerhaninge bjuder på fincykling just nu.

 

 
Kategori

65 sätt att göra sig illa på – en dag i Parken

Efter flera dagar med finväder i Stockholm blev det helt enkelt för svårt att motstå en pushbike-dag i förorten. Platsen är Hanveden som ligger vid gamla riksvägen 73 i västerhaninge – en kvart från Stockholm (larsboda). I västerhaninge finns några av Stockholm’s finaste stigar och cykelvägar och det är också platsen där denna lilla park finns. 

Utöver fina landsvägar och mountainbikestigar i världsklass finns det också en del hangouts. Parken är en sådan. Byggd med mycket hjärta erbjuder det lilla området utmaningar i det större formatet. NS-banor varvade med 2 meters drops, hopp, gaps och burms finns på plats. Landningarna är inte alltid enligt boken och i bland kan det blir mer än ett äventyr om man inte kollat landningen innan.
För dagen blev det ett snabbt besök med lite hopp och för att testa landningar. Det är det man gör här. Skyfflar, testar, skyfflar.
Från starten så har Parken blivit mer välbyggd mot tidigare och idag är dem flesta stationerna stabila nog för en tyngre rigg med riktig slag. För den som är sugen på ett besök så kan en spade vara bra att ha med sig för att fixa landningen och också en gnutta bad ass. Bäst cykel för Parken är någon dämpad dirtbike alt. enduro cykel. Det finns mycket att göra och testa i Parken men räkna med en del pushande. Det blir mycket upp-å-ner å upp-å-ner igen. Men visst, gillar man höga luftfärder och att cykla på plankor är detta stället för dig. Vad jag vet finns det inget liknande i hela Stockholm så vill man cykla på plankor kan detta vara något för dig.

För egen del så räckte det med två timmar innan jag blev tvungen att rulla hem. Lite bittert när man precis satt en bra landning och hittat en fin linje mellan två spår.

Om du besöker parken och får mot förmodan fått nog av plankor och vill smiska stig eller enduro finns det klassiska Enduroberget (även kallat Ghettoberget) inom tio minuters trampande. Huvudsaklingen består området av ett ”berg” med tre alternativa slingor som kan bakas ihop lite snyggt till en symbios av dödsdropps, singletrack och trenduro. Är man sugen på lite mer pushbike men med mindre plankor finns trenduro-slingan vid Krokiga Näsan inom fem minuter från Parken. Lagom fallhöjd med hopp och burms utlovas. Det finns även fina slopes med lång rulltid för den som hellre vill det, men det får vi ta en annan gång.

Cyklingen i Västerhaninge bjuder som sagt på en rad olika utmaningar och även om vädret är bra hinner man inte alltid med allt man vill. Ska ni besöka Parken så ta det lite piano i början. Det finns säkert minst 65 sätt att göra sig illa på här. Happy onsdag!

Fler bilder finns här!

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Parken i Västerhaninge

Fler bilder finns här!

Cykelpark i Västerhaninge – Bilder

Här kommer bilder från Parken i Västerhaninge som har något för alla smaker. 

Läs även: 65 sätt att göra sig illa på – en dag i Parken

Mountainbike i stockholm.

Parken i Västerhaninge

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Läs även: 65 sätt att göra sig illa på – en dag i Parken

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm

Läs även: 65 sätt att göra sig illa på – en dag i Parken

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Läs även: 65 sätt att göra sig illa på – en dag i Parken

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Läs även: 65 sätt att göra sig illa på – en dag i Parken

Äckligt flyt, knäkaoz och axelfail – Ghetto On Ice

Ja, men då sitter man här igen… Denna gång utan mango men med en maffig köttbullemacka toppad med en hel del rödbetssallad. Kvällens kamikazetur på isig singeltrack och dödsrötter lämnade nya märken på trötta gubbkropp. Men det var det värt, tror jag.

Nu när cykeln pustar ut i badkaret och jag med (men vid skrivbordet) så känns kvällens ride som en tur man kommer att minnas ett tag. Trots dis och dugg på eftermiddagen gav vi oss ut i skogen för att se vad det skulle bjudas på. Farhågorna om att det skulle vara blött och geggigt visade stämma ganska bra. Däremot hade nog ingen av oss räknat med dödsisen som låg utspridd mellan rötter, hällar och pölar. Blankis är bland det värsta underlag man kan cykla på i skogen och själv hade jag kvar mina fuldäck monterade så det blev extra spännande bitvis.

Efter fem minuter låg den första cyklisten nere för räkning, det var jag själv som kom in på en dålig linje i en tight utförslöpa och klotade big time. Självklart landade jag på ryggen och sista dashen fick knäet smaka på. Självklart hade jag inge knäskydd denna dag. Sånt är livet. Något öm och trasig rullade vi vidare djupare in i skogen och bort mot Riddartorp. Många framhjulssläpp senare var vi på väg tillbaka mot Västerhaninge och stigarna här. Kvällen slutade lyckligt för många och trots ävkligt flyt med betoning på äckligt som i halt hade även jag en fin kväll trotts mitt knäkaoz och axelfail efter vurpan. Nästa vecka tar jag nog fatbajken om skogen ska hålla på att jevlas.

Nu ska jag kolla film:

FastForward – A short ski movie

La neige est enfin là !! Notre nouvelle vidéo #fastforward aussi ;) avec Julien RégnierEn partenariat avec #sosh et #laplagne

Posted by Kevin Rolland on Wednesday, November 25, 2015

Här tog det visst stopp.

Här tog det visst stopp.

Spännande kväll med fin himmel. Bild: Bang Engström

Spännande kväll med fin himmel. Bild: Bang Engström

Glada cyklister innan kvällens ride.

Glada cyklister innan kvällens ride.

Panga ispölar, javisst!

Panga ispölar, javisst!

Tugga småsten och fått ansiket nersprutat, jo tack – det har cyklats Ghetto Ride

Trots regn och slask från himmelen blev det en tur i skogen. Vännerna fanns på plats och en del var tillbaka efter en tids sjukdom. Efter att ha cykelpendlat hela veckan kändes benen mosiga och jag visste inte riktigt hur kvällen skulle bli. Jag har varit ute och tramsat cykel igen.

Trots mosiga ben rullade jag upp till kvällens samling. Som vanligt var humöret på topp hos de som fanns på plats och idag fyllde en av cyklisterna år så denne fick välja vilka stigar vi skulle kötta.
Valet blev långa Rundan via Jordbro, Rudan, Sörmlandsleden och Riddartorp. Drygt 20 km är slingan som innehåller allt från teknisk stig till grusväg och singeltrack. Bra flow hela vägen men benen ville sig inte riktigt. Jag bet ihop , tog förningar och kämpade mig igenom. Där jag visste att man kunde gena blev det också så. Benen ville helt enkelt inte. Kvällen kändes tung och efteråt hade jag endast två positiva segment på Strava. Siffror ljuger inte som man säger. Tydligen hade det gått ganska bra i alla fall och slutspurten tog jag och satte dessutom snabbast tid på upploppsspurten i år. Fram till att jag laddat upp data på Strava kändes det som filmen nedan…

Trots trist väder hade vi roligt. Benen får nu vila upp sig innan det ska pangas cykel till jobbet i morgon. Nu ska jag fixa lite mango och pusta ut.

Distans: 23.3km
Rulltid: 1.44.45
Stigning: 120m
Medelhastighet: 13.4km/h
Maxfart: 52.9km/h
Snittpuls: 134bpm
Maxpuls: 173bpm (max 174)
Kalorier: 785

Tack alla som var med. Bjuder på lite bilder nedan…

Samlingen vid Åbyplan. Skoöverdrag blandat med GoreTex

Samlingen vid Åbyplan. Skoöverdrag blandat med GoreTex

Lamptrassel. Kör man in i ett träd med lampan så kan lampan säga ifrån

Lamptrassel. Kör man in i ett träd med lampan så kan lampan säga ifrån

Geggamoja de lux!

Geggamoja de lux!

Stigsmisk på SML. En annan cyklade ju ner här :)

Stigsmisk på SML. En annan cyklade ju ner här :)

Snabbstopp och vattenpåfyllning vid Riddartorp.

Snabbstopp och vattenpåfyllning vid Riddartorp.

Nersprutad asiat. Glad ändå.

Nersprutad asiat. Glad ändå.

Så här glad blir man av att cykla i regn

Så här glad blir man av att cykla i regn

Ghetto Ride – en bra dag i sadeln

Då sitter jag här Igen och har precis avslutat min afterbike som Åter igen bestod av lite färsk mango men idag även en gnutta yoghurt med müsli efteråt. 

Kroppen känns bra efter lite drygt 100 minuter stigcykling och kvällens pass letade sig upp på en fin placering bland höstens bästa rides. Jag tappade räkningen vid samlingen men från Åbyplan utgick vi som en enad grupp som senare blev två som ytterligare en bit in på kvällen delades upp till totalt tre grupper. Farten i min grupp var av typen mellan mjölk och vi hade förmånen att få cykla bröt utan många tidskrävande stopp. Kvällens stigbuffé bestod bland annat av Dödsbranten, Mad dog, Hasses OTB, Hasses Långa, Rille’s Rot, Col De Ghetto, Area 51 och många fler. Riktigt fin kväll alltså. Stigarna här ute i Västerhaninge är mycket fina, torra och snabba. Jag nästan längtar till frosten kommer på nätter så stigarna blir ännu snabbare och flowiga. Men det är en bit kvar innan vi är där.

Bjuder på bilder från kvällen och lite siffror.

Distans: 15.8km
Tid: 1.28 h rulltid
Stigning: 107m
Kalorier: 517
Utför: 79m
Snittfart: 10.8km/h
Maxfart: 39.6km/h
Snittpuls: 141 bpm
Maxpuls: 171bpm

Rotfest på ingång. Håll höger!

Rotfest på ingång. Håll höger!

Härligt gäng i kväll. Mäktigt med alla lampor i skogen.

Härligt gäng i kväll. Mäktigt med alla lampor i skogen.

Stigflow helt enkelt.

Stigflow helt enkelt.

Kermit på väg uppför TrenduroBerget.

Kermit på väg uppför TrenduroBerget.

Väl uppe på toppen av Ravinen var utsikten inte så pjåkig. Röd himmel och trötta gubbar.

Väl uppe på toppen av Ravinen var utsikten inte så pjåkig. Röd himmel och trötta gubbar.

Vissa körde shorts, andra lycra.

Vissa körde shorts, andra lycra.

Välbehövlig paus efter 90 minuter stigköttande. Bild: Bang Engström

Välbehövlig paus efter 90 minuter stigköttande. Bild: Bang Engström

 

Jonas Lundberg – Stjärnmekaniker, bloggprofil och cyklist

Stjärnmekanikern och superbloggaren Jonas Lundberg har hittat tillbaka till Sverige efter gästspel i grannlandet Norge. Jag träffar Jonas en solig morgon i Stockholm där vi snackar hur det är att komma tillbaka till Sverige, livet efter proffscirkusen och känslorna innan Billingeracet.
Text & bild: Bang Engström

Några snabba med Jonas Lundberg:
Campa, Sram eller Shimano?
– Campa!
Kaffe eller te?
– Espresso
Kompakt eller Standard?
– Standard
Ovalt eller Regular?
– Runda klingor
142+ eller Boost 148?
– Boost 148 lär blir det nya

Jonas Lunberg har en bra känsla inför Långloppscupen

Jonas Lunberg har en bra känsla inför Långloppscupen. Bild: Bang Engström

Hej Jonas! Hur är läget?
– Tja. Det är fint, cykelmotivationen är riktigt hög nu när våren har kommit och det finns en massa trevligt folk att cykla med :)

Du är tillbaka i Sverige efter en fin karriär i Norge som bland annat proffsmekaniker. Saknar du Norge?
– Saknar mina vänner i Bergen och Team Joker saknar jag. Väldigt bra lag. Men annars trivs jag bättre i Stockholm

Berätta lite om din cykelbakgrund
– Cyklade lite i skogen med en granne när jag var liten men aldrig funnits någon klubb i närheten så blev inte mycket mer än så då. 2003 fick jag välja mellan en ny mtb och en Englandsresa, valde mtb eftersom jag gillar prylar och har lätt att prioritera saker före resor. Jag började byta lite delar när saker gick sönder och gick mer åt freeridehållet när det kom till cyklingen. Aldrig någon hit vilket däremot min studieperiod i Helsingborg blev cykelmässigt. Träffade en kompis, gick med i en klubb och började tävla lite. Träffade också en proffsmekaniker och min dröm ändrades lite. Sen dess har jag varit intresserad av lätta delar och cykeltävlingar och att meka :)

Kittad med kläder från Café du cycliste, Specialized och Sidi. Jonas har koll på stilen. Bild: Bang Engström

Kittad med kläder från Café du cycliste, Specialized och Sidi. Jonas har koll på stilen. Bild: Bang Engström

Hur kommer det sig att du börja cykla?
– Jag var bosatt utanför byn så det var naturligt att ta cykeln när man skulle någonstans. Jag gillar naturen och träffade ett cykelkompisar och de trissades ganska bra på träningarna när jag bodde i Helsingborg (via happymtb faktiskt).

Hur ser en vanlig träningsvecka ut för dig?
– Någon typ av intervaller eller hård träning på måndag, torsdag eller fredag. SCS Breakfast Club (mtb) tisdag morgon, Le Peloton onsdagsmorgon. Sen lite längre distanspass eller tävling på helgen beroende på hur jag jobbar.

Långloppscupen är på ingång. Den 9 maj startar den med Billingeracet i Skövde. Hur är känslorna och formen inför kommande helg?
– Väldigt bra. Längesen jag körde långlopp i Sverige och Billingeracet är riktigt fint så motivationen på topp :D Ser fram emot att köra slut mig och träffa alla vänner jag inte träffat på länge.

Efter ett gästspel i Norge är Jonas tillbaka på Svensk mark. Bild: Bang Engström

Efter ett gästspel i Norge är Jonas tillbaka på Svensk mark. Bild: Bang Engström

Banan har genomgått några förändringar inför årets upplaga med bland annat lite fler höjdmetrar. Hur bra är du på att klättra?
– Borde vara bra med tanke på vikt och gillar det men inte så bra som jag vill, lite för klen.

När du inte sitter på din cykel driver du bland annat en blogg. Berätta lite om din blogg
– Min blogg började som ett forum för att skriva av mig när jag inte hade någon att berätta för de om. Fortsatt med fokus på lätta delar, lite träning och tävlingar. Vision om att folk ska få lite nya tips om hur man kan lätta sin cykel och att sprida information om Damcykling, de får alldeles för lite fokus i media.

Vad är dina tre bästa tips till nya stigcyklister?
– Cykla med vänner, våga ta ut dig och släpa inte med dig för mycket grejer ut i skogen så du missar fokuset på just cyklingen (Less is more).

Jag gillar dina kläder från Café Du Cycliste. Vad är det du gillar med märket?
– Gillar café du Cycliste på grund stilen, att det är franskt och håller väldigt bra kvalitet. Mer spännande än Rapha.

Har du något favoritplagg från Café Du Cycliste?
– Lucienne och Jeane bibs är mina favoriter. 

Vilka är fördelarna med att kläderna är tillverkade i bland annat Merinoull som du ser det?
– Merinoull gillar jag på grund av att det fungerar både när det är kallt och när det är varmt. Gillar naturmaterial och clean design.

Du, tiden springer iväg. Tack för pratstunden Jonas. Stort lycka till med din karriär och satsningen med långloppscupen.

Vill du läsa mer om Jonas och hans äventyr så kika in hans blogg!

Jonas Lundberg tillsammans med 9 kilos stigraket från Specialized. Bild: Bang Engström

Jonas Lundberg tillsammans med 9 kilos stigraket från Specialized. Bild: Bang Engström

Namn: Jonas Lundberg
Ålder: 29år
Längd: 174cm
Vikt: 63kg
Klubb: CK Valhall
Hemsida/blogg: cerrol.wordpress.com
Arbete: Stjärnmekaniker på Specialized Concept Store Stockholm

Jonas har på sig
Strumpor: Café Du Cycliste – Dotted Socks
Bib’s: Café Du Cycliste – Josephine
Tröja: Suzanne
Benvärmare: Loulou
Armvärmare: Loulou
Skor: Sidi Drako
Hjälm: Specialized Prevail

Kategori

Kul på hjul – Snökaos och pushbike

 

Wow! Jag har precis kommit hem efter en superfin men jobbigt tur i skogen. Vi blev ett par stycken som trotsade vädret, snön och allt det där med sunt förnuft…

Trots snöfall större delen av veckan tyckte jag att det ändå vore skoj att ge mig ut bland stock och sten blandat med lite snö. Det där med lite snö fick jag äta upp fem minuter efter att vi börjat cykla. Efter att ha kört klart första stigen som leder ut på en väg fick vi alla smaka på hur det är att forcera en snövall på någon meter, spännande!

Efter den lilla erfarenheten rikare rörde vi oss bort mot mer upptrampade stigar tills vi vek ner mot stigsegmentet C.S.I. Där stor det mer eller mindre stopp och det var nu dags att börja spåra. Jag som låg längst fram i början fick upp pulsen ganska bra. Snödjupet varierade mellan någon decimeter till flera och i bland gick det ända upp till knäet – Mmmm Mumma!

Eftersom det inte var så kallt och snön visade sig på sin bästa sida så blev det en skrattfest i skogen istället. Har ni inte provat att cykla i puder så gör det, schuuukt kul!

Outdoor aktivitet när den är som bäst!

Bjuder på lite bilder tagna med min Olympus TG3

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Samling vid Åbyplan. En av killarna hade tappat flera skruvar till bromsskivan bak. Vilken tur att jag hade med mig extra :)

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Nere vid stigsegmentet C.S.I. rådde det sagolika förhållanden.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Mycket snö helt enkelt. Ibland såg det ut som att jag hade dischjul.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Glad kille som precis har fått köra lite pushbike.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ibland åker man utför men just nu är det bara uppåt

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Även om det fanns mycket snö i skogen fanns det även några sweetspots som inte frusit.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Full fart frammåt!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Snötyngda träd var en vanlig syn i afton

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Högst upp på ett berg. Mikrovila innan vi forsatte att snöcykla

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Actionbild på min polare som lyckades köra där jag inte kunde

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Att det fanns hängandes träd över stigen var inget bekymmer för honom

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sista backen innan vi kom ut till Krokiga Näsan backen

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

På ett fint led körde vi sedan hemmåt

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Rolig runda ikväll. Mitt batteri tog precis slut i rättan tid. Jag fick köra sista tio utan lampa men det gick bra.