Enkla middagstipset: Kycklingstroganoff

Snabblagad kycklingstroganoff blev omtyckt av hela familjen.

Snabblagad kycklingstroganoff blev omtyckt av hela familjen.

Hej allihopa! Hoppas att ni mår toppen idag! Jag tog en promenad imorse efter jag gått med Embla till skolan. Så härligt på morgonen när solen skiner och luften är sval, det blev verkligen en fin start på dagen. Resten av min tisdag ska jag sitta framför datorn och jobba och ikväll ska jag på ett träningsevent. Berättar mer om det imorgon.

Förresten, igår slängde jag ihop en megasnabb och god middag och eftersom ni diggat mina tidigare middagstips och jag vet att ge är att få så delar jag så klart med mig av det enkla middagsreceptet.

Njut nu av er dag!

Kycklingstroganoff 

4 portioner

Ingredienser: 

ca 600 gr kycklingfilé

1/2 purjolök

1 vitlöksklyfta

1 kycklingbuljongtärning

2,5 dl vatten

2 msk olja

3 tsk paprikapulver

1/2 dl tomatpuré

2 dl grädde/eller mjölk om du vill ha en magrare middag

salt

peppar

Gör så här:

  1. Börja med att koka ris (eller vad du vill servera till din kycklingstroganoff)
  2. Dela kycklingen i mindre bitar, hacka purjolök och vitlök.
  3. Bryn kycklingen i oljan tills den fått fin färg. Addera purjolök och vitlök, stek tills de blivit mjuka.
  4. Krydda med parikapulver, salt och peppar, rör ner tomatpuré, vatten, buljongtärning och grädde/mjölk. Låt småputtra i cirka 10 minuter.
  5. Klart! Servera med kokt ris och en stor sallad.

Hitta fler middagstips här:

Vegetariska quinoabiffar HÄR

Fried rice med grönsaker HÄR

This quick fix chicken stroganoff became a favorite for the whole family.

This quick fix chicken stroganoff became a favorite for the whole family.

Simple dining tip: Chicken Stroganoff

Hello everyone! Hope you feel great today! I went for a walk this morning after I took Embla to school. It is so beautiful in the morning, when the sun is shining and the air is cool and fresh, it was a really nice start to the day. The rest of my Tuesday I´ll sit in front of my computer working, and tonight I’m going to a training event. Tell you more about that tomorrow.

By the way, yesterday I threw together a mega quick and tasty dinner and since you seemed to like my previous dining tips, and I know that giving is getting, of course I´ll share this simple dinner recipe as well.

Now go enjoy your day!

Chicken Stroganoff

4 servings

Ingredients:

600 gr chicken fillet

1/2 leek

1 clove garlic

1 chicken stock cube

1 cup water

2 tablespoons oil

3 teaspoons paprika powder

0,2 cup tomato paste

0,8 cup cream/or milk if you want a low calorie dinner

salt

pepper

Do like this:

  1. Begin to boil rice (or whatever you want to serve with your chicken stroganoff)
  2. Cut the chicken into small chunks, chop the leek and garlic.
  3. Fry the chicken in oil until golden. Add leek and garlic, cook until they become soft.
  4. Add paprika powder, season with salt and pepper, stir in the tomato paste, the chicken stock cube, water and cream/milk. Stew for about 10 minutes.
  5. Done! Serve with boiled rice and a big salad.

Find more dinner inspiration here:

Vegetarian quinoa patties HERE

Fried rice with vegetables HERE

Kategori

Moringa – en riktigt superfood

Moringabladen innehåller massor av nyttigheter.

Moringa – bladen innehåller massor av nyttigheter.

Håller tummarna att mitt odlingsförsök lyckas.

Håller tummarna att mitt odlingsförsök lyckas.

 

Härliga hälsofördelar! Foto: healingmoringatree.com

Härliga hälsofördelar! Foto: healingmoringatree.com

Moringa

Har ni hört talas om moringa? Inte? Då är det dags att vidga vyerna, för det här är en riktigt superfood!

Moringa är ett träd som växer i tropikerna och dess blad är väldigt näringsrika, bladen har i århundraden använts som naturläkemedel i bland annat Indien. De gröna superbladen har ett högt innehåll av protein, A-vitamin, B-vitamin, E-vitamin, krom, kalium, järn, zink, magnesium, aminosyror och antioxidanter.

Den här superfooden sägs innehålla fyra gånger mer protein än mjölk, sju gånger mer kalium än bananer och dubbelt så mycket järn som spenat.

Här i Thailand är moringa vanligt förekommande. Jag fick några frön av min goda granne Staffan så idag har jag testat att sätta mina egna plantor. Hoppas att det växer så det knakar så att jag kan göra goda gröna drinkar till frukost framöver.

För er som inte har möjlighet att odla egen gröna godheter finns den både i pulverform och som kapslar i hälsokosthandeln. Du kan klicka hem ekologisk moringa här.

Moringa – a true superfood

Have you heard of moringa? No? Then it is time to broaden the horizons, because this is a true superfood!

Moringa is a tree that grows in the tropics, and its leaves are very nutritious. The leaves have for centuries been used as a herbal remedy in countries like India. The green superfood has a high content of protein, vitamin A, vitamin B, vitamin E, chromium, potassium, iron, zinc, magnesium, amino acids and antioxidants.

This superfood is said to contain four times more protein than milk, seven times more potassium than bananas and twice as much iron as spinach.

Here in Thailand, moringa is very common. I got some seeds from my good neighbor Staffan, so today I tried to plant my own tree. Hope it is growing fast so that I can make good green drinks for breakfast in the near future.

For those of you who are not able to cultivate your own green goodies, it is possible to buy moringa both in powder form and capsules in health food stores. You can buy organic moringa here.

/adlinks

Stoppa magbesvären med FODMAP!

Visste du att mellan 15-20 procent av oss i västvärlden lider av IBS, Irritable Bowl Syndrome. Värk eller olustkänsla i magen, gaser, förstoppning eller diarré. Inget vidare att vara drabbad av, men nu finns en tröst för alla där ute med magbesvär och det kallas FODMAP.

FODMAP står för Fermenterbara, Oligo- Di- och Monosackarider och Sockeralkoholer och är en kostbehandling mot IBS som startade i Australien. Behandlingen går ut på att man utesluter vissa kolhydrater som orsakar jäsning och gaser när de når tjocktarmen.

Kolhydraterna är indelade i fyra grupper – laktos, fruktos, oligosackarider och sockeralkoholer. Nedan ser du vad du bör undvika och vad som är okej att fortsätta mumsa på.

Laktos

Laktos kan reta tarmen och ge problem även om man inte är laktosintolerant.

Laktos – mjölksocker

Kolhydraten i mjölk heter laktos (mjölksocker). Laktos finns i varierande mängder i olika mejeriprodukter. Laktos kan reta tarmen och ge problem även om man inte är laktosintolerant. För att bryta ner laktos behövs ett enzym i tarmen som heter laktas. Kan vi inte bryta ner laktosen i tunntarmen kommer denna ner oförändrad i tjocktarmen där den fungerar som en kolhydratkälla för tarmbakterierna och ger då en fibereffekt. Vid bakteriernas nedbrytning av laktos kan gaser bildas i magen. Det kan då ge uppsvälldhet eller magknip och i vissa fall diarré.

Rätt enligt FODMAP

Laktosfria produkter
Mandelmjölk
Kokosmjölk
Rismjölk
Feta, halloumi, mozzarella
Smör
Havremjölk (max 3 dl)

Undvik

Mjölk
Fil
Glass
Mjölkchoklad
Yoghurt
Mascarpone
Ricotta
Färskost
Sojamjölk

Fruktos

Apelsin ska vi inte äta enligt FODMAP

Fruktos – fruktsocker

Fruktsocker finns i en lång rad livsmedel. Förutom i frukt finns det i vanligt socker, godis, läsk och sylt. Problemet är att vår tunntarm inte klarar av att ta upp större mängder fruktos. Hos cirka 30 procent av befolkningen är upptaget extra dåligt, då tas inte fruktsockret upp av tunntarmen och hamnar därför i tjocktarmen. På vägen dit drar det med sig vatten och bryts så småningom ner av bakterier. Och det är det som gör att man får gaser, diarré och magknip.

De flesta har svårt att ta upp stora mängder fruktsocker. Särskilt känslig är man mot de frukter som innehåller stor andel fruktos i jämförelse glukos, eftersom fruktosen behöver hjälp av glukos för att tas upp bättre i tarmen.

Rätt enligt FODMAP

Apelsin
Ananas
Citron
Blåbär
Hallon
Kiwi
Mandarin
Granatäpple
Jordgubbar
Banan (inte övermogen)

Undvik

Äpple
Päron
Vattenmelon
Aprikos
Persika
Nektarin
Mango
Honung
Fruktjuice
Torkad frukt

Se upp med gluten!

Se upp med gluten!

Oligosackarider – sammansatta sockerarter

Oligosackarider, eller prebiotika som det även kallas, är i vanliga fall bra för våra tarmbakterier men de kan ge problem för de som har IBS på grund av att oligosackariderna inte bryts ner i tarmen utan kommer ner i tjocktarmen i sin ursprungliga form. Nere i tarmen fungerar de som näring till tarmbakterierna, men orsakar även jäsning. Oligosackarider finns i vete, råg, korn, lök, jordärtskockor och baljväxter.

Rätt enligt FODMAP

Glutenfritt bröd
Glutenfri pasta
Potatis
Quinoa
Ris
Aubergine
Grönsallad
Spenat
Gurka
Morot
Grönkål
Haricot verts
Mangold
Paprika
Palsternacka
Tomat
Zucchini

Undvik

Bönor
Linser
Kikärtor
Jordärtskocka
Bulgur
Cous-cous
Råg
Vete
Rödkål
Rödbetor
Soja
Sparris
Selleri
Vitlök
Purjolök
Lök

Svamp

Sockeralkoholer eller sötningsmedel hittar vi i tuggummin men det finns även naturligt i bland annat svamp.

Sockeralkoholer – sötningsmedel

Sockeralkoholer som sorbitol, mannitol, xylitol, laktitol, erytritol, maltitol och isomalt har en laxerande effekt för de med IBS. Sötningsmedlen finns ofta i tuggummi och halstabletter men man hittar de även naturligt i svamp, majs, sockerärtor och avokado. De kan också vara tillsatta i vissa läkemedel.

Rätt enligt FODMAP

Aspartam
Dextros
Glukos
Socker
Stevia
Sukralos

Undvik

Avokado
Blomkål
Svamp
Majs
Sockerärtor
Erytriol
Glycerol
Mannitol
Maltitol
Sorbitol
Xylitol
Sukrin
Isomalt

//Stop stomach irritation with FODMAP!

Did you know that between 15-20 percent of us in the Western world suffer from IBS, Irritable Bowl Syndrome. Pain or malaise in the stomach, gas, constipation or diarrhea. Not a pleasant disease,  but now there is a consolation for anyone out there with an upset stomach and it is called FODMAP.

FODMAP represents Fermentable, oligo- di- and monosaccharides, and sugar alcohols and is a dietary treatment for IBS that started in Australia. The treatment is based on the exclusion of certain carbohydrates that cause fermentation and gases when they reach the colon.

The carbohydrates are divided into four groups – lactose, fructose, oligosaccharides and sugar alcohols. Below you see what you should avoid eating and what is okay to continue to munch.

Lactose – milk sugar

Carbohydrate in milk is called lactose (milk sugar). Lactose is found in varying amounts in different dairy products. Lactose can irritate the intestines and cause problems even if you are not lactose intolerant. To break down lactose we need an enzyme in the intestine called lactase. If we can not break down lactose in the small intestine, it will come down unchanged in the colon where it acts as a carbohydrate source for the intestinal bacteria and then gives a fiber effect. When the bacterias digest the lactose, gases are formed in the stomach. It can cause bloating or abdominal pain and in some cases diarrhea.

Right according to FODMAP

Lactose-free products
Almond milk
Coconut milk
Rice milk
Feta, halloumi cheese, mozzarella
Butter
Oat milk (maximum 3 dl)

Avoid

Milk
Sour milk
Ice cream
Milkchocolate
Yoghurt
Mascarpone
Ricotta
Cottage cheese
Soy milk

Fructose – fruit sugar

Fructose is found in a wide range of foods. Besides in fruit, we can find it in sugar, sweets, soft drinks and jams. The problem is that our small intestine is unable to absorb larger amounts of fructose. For approximately 30 percent of the population the absorption is extra bad, and then the fruit sugar is not absorbed at all by the small intestine and thus end up in the colon. On its way there, it drag in water and eventually breaks down by bacteria. And that’s what makes you get gas, diarrhea and stomach cramps.

Most people have difficulty absorbing large amounts of fructose. Particularly sensitive are we to fruits that contain high percentage of fructose compared to glucose, since fructose need the help of glucose to be absorbed in the intestine.

Right according to FODMAP

Orange
Pineapple
Lemon
Blueberry
Raspberry
Kiwi
Mandarin
Pomegranate
Strawberries
Banana (not overripe)

Avoid

Apple
Pear
Watermelon
Apricot
Peach
Nectarine
Mango
Honey
Fruit juice
Dried fruit

Oligosaccharides – complex sugars

Oligosaccharides, or prebiotics as it is also called, is usually good for our intestinal bacteria but can cause problems for those who have IBS because the oligosaccharides are not broken down in the intestine but are going down in the large intestine in its original form. In the intestine, they serve as nourishment to intestinal bacteria, but also causes fermentation. Oligosaccharides are found in wheat, rye, barley, onions, artichokes, and legumes.

Right according to FODMAP

Gluten-free bread
Gluten free pasta
Potato
Quinoa
Rice
Aubergine
Green salad
Spinach
Cucumber
Carrot
Kale
Haricot verts
Mangold
Pepper
Parsnip
Tomato
Zucchini

Avoid

Beans
Lentils
Chickpeas
Jerusalem artichoke
Bulgur
Cous-cous
Rye
Wheat
Red cabbage
Beets
Soya
Asparagus
Celery
Garlic
Leek
Onion

Sugar alcohols – sweeteners

Sugar alcohols such as sorbitol, mannitol, xylitol, lactitol, erythritol, maltitol and isomalt have a laxative effect for those with IBS. The sweeteners are often found in chewing gum and throat lozenges but they are also found naturally in mushrooms, corn, sugar peas and avocado. They are also added in some drugs.

Right according to FODMAP

Aspartame
Dextrose
Glucose
Sugar
Stevia
Sucralose

Avoid

Avocado
Cauliflower
Sponge
Maize
Sweet peas
Erythritol
Glycerol
Mannitol
Maltitol
Sorbitol
Xylitol
Sukrin
Isomalt

14 myter om mat och hälsa

Vad svenska folket tror om mat och hälsa stämmer inte alltid med verkligheten, det visar Konsumentföreningen Stockholms undersökning som genomförts av YouGov.

– Intresset för kost och hälsa är stort men den information som sprids genom reklam, i sociala medier och i bloggar stämmer inte alltid. En myt som håller i sig är att det är viktigt att äta tillskott av C-vitamin om man är förkyld, det syns inte minst i försäljningen av brustabletter. Nästan hälften av de tillfrågade tror på C-vitamin mot förkylning, men den myten kan vi avliva. För att det ska ha någon effekt måste man äta hela 6 gram per dag, vilket knappast är hälsosamt i övrigt, säger Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, KfS.

Konsumentföreningen Stockholm har ställt upp ett antal påståenden om kost och hälsa och bett drygt 1 000 personer svara sant eller falskt. Har du koll på vad som gäller när det kommer till mat och hälsa? Nedan ser ni hur svaren såg ut i undersökningen.

Nötter ger fler kalorier än smågodis

Sant 41%
Falskt 59%
Facit: Ja, nötter innehåller generellt fler kalorier än smågodis. Nötter innehåller mycket fett och fett är kaloririkt. Ofta är fetterna i nötter omättade och därför är de också hälsosamma. Nötter innehåller också en relativt hög halt av proteiner, mineralämnen och vissa värdefulla vitaminer. Så även om nötter är mer kaloristinna än smågodis så är nötterna fortfarande ett mer hälsosamt val än smågodis. Men det kan lätt bli för mycket energi, en handfull räcker.

Antalet människor som inte tål laktos ökar

Sant 77%
Falskt 23%
Facit: Cirka 70 procent av jordens befolkning är laktosintoleranta. En laktosintolerant person kan inte bryta ner mjölksocker (laktos) som finns i mejeriprodukter. Vi som bor i norra Europa har oftast inte några problem med mejeriprodukter. En genetisk mutation hos oss gör att vi kan bryta ner laktos. Samma gäller till exempel för de flesta i Nordamerika, Australien och vissa områden i Afrika.
Laktosintolerans ökar inte i den svenska befolkningen, cirka 3-5 procent har åkomman, däremot ses en ökning av laktosintolerans i Sverige på grund av ökad invandring från länder där laktosintolerans är utbrett. En studie visar att cirka 14 procent är laktosintoleranta i Sverige i dag. Barn under fem år är så gott som aldrig laktosintoleranta. Även om man är laktosintolerant kan man ofta äta mejeriprodukter som innehåller små mängder laktos som lagrad hårdost, yoghurt, fil, grädde och crème fraiche i måttliga mängder.
Laktosintolerans ska inte sammanblandas med allergi mot mjölkprotein.

Om man tränar 2-3 gånger i veckan är det bra att fylla på med extra protein

Sant 62%
Falskt 38%
Facit: Nej, man behöver inte fylla på med extra protein om man tränar normalt 2-3 gånger i veckan. Förutsatt att man äter som folk gör mest. Vi äter i regel tillräckligt med protein. Studier visar att ett tillskott av max 15-20 gram protein i samband med intensiv styrketräning kan ha viss effekt.

Alla skulle må bättre av att äta mindre gluten

Sant 58%
Falskt 42%
Facit: Nej, det finns inga vetenskapliga studier som bevisar att man generellt skulle må bättre av att äta mindre gluten. Om man inte är glutenintolerant förstås. Det kan dock finnas känslighet med symtom från mag- tarmkanalen som inte går att mäta, eller som det inte finns metoder för att mäta. När det gäller symtom som koncentrationssvårigheter hyperaktivitet finns det inga vetenskapliga studier som bekräftar detta. Cirka 2-3 procent av Sveriges befolkning har fått diagnosen celiaki. Har du ont i magen och misstänker att du inte tål gluten bör du gå till en läkare. Uteslut inte gluten innan läkarbesöket då är det svårare att ställa diagnos.

 

Det finns nyttigare alternativ än proteinbars.

En proteinbar är ett bra mellanmål om man är på språng

Sant 59%

Falskt 41%

Facit: Det finns bra proteinbars men generellt sätt är de inte så bra mellanmål eftersom de kan innehålla mycket fett, socker och tillsatser. Vill man ha i sig bra näring snabbt kan man istället äta nötter. Nötter är oslagbart som mellanmål med fibrer, bra fettkvalitet, protein och gott om vitaminer och mineraler. Men det kan lätt bli för mycket energi, en handfull räcker. Kanske i kombination med en frukt om man vill ha mer volym. Ett annat bra mellanmål är keso eller kvarg med en frukt till.

Att avgifta kroppen, detoxa då och då, kan rekommenderas

Sant 48%
Falskt 52%
Facit: Att detoxa och dricka till exempel grönsaksjuicer under några dagar då och då är absolut inte fel. Men att gifter och slaggprodukter åker ur systemet genom olika sorters detoxkurer är inte vetenskapligt belagt. Kroppen har ett eget sinnrikt system för att göra sig av med gifter och oönskade ämnen via levern, njurarna, huden och lungorna. Tungmetaller som kvicksilver och kadmium lagras en tid i kroppen men grönsaksjuice eller olika detoxpreparat lär knappast få ut dem snabbare. Att detoxa för att avgifta kroppen och därmed uppnå bättre hälsa är inget som rekommenderas inom den medicinska vetenskapen. Däremot är det förstås bra att äta eller dricka mycket grönsaker och frukt, skippa rött kött, vitt mjöl och socker som också en detoxperiod bidrar till.

Det är viktigt att äta C-vitamintillskott om man är förkyld

Sant 47%
Falskt 53%
Facit: Att C-vitamin botar förkylning är en allmän föreställning som är lite tvetydig. Vad forskare har kunnat visa är att tillskott av extra C-vitamin inte påverkar antalet infektioner, men det kan förkorta förkylningen med en halv dag. För att det ska ha effekt på sjukdomsförloppet krävs att C-vitaminet intas så snart de första symtomen visar sig. Vuxna bör ta sex gram C-vitamin per dag, vilket lär motsvara 16 kilo apelsiner. För barn räcker en tredjedel, det vill säga cirka fem kilo. Att få i sig så stora mängder C-vitamin är inte helt utan risk. Njurarna får arbeta väldigt hårt och du kan drabbas av njursten. Även ökad risk finns att drabbas av gråstarr har kopplats ihop med intag av C-vitamintillskott. Med tanke på riskerna med att äta för mycket C-vitamin är det nog klokare att vara förkyld även den halva dagen som eventuellt påverkas. C-vitamin i brustabletter om 1 gram som många tar i förebyggande syfte är alltså för liten dos för att ha någon verkan.

Energidryck med koffein ökar prestationen under träning

Sant 41%
Falskt 59%
Facit: Nej, trots att energidrycker i marknadsföring ofta kopplas samman med träning ökar inte prestationen nämnvärt. Energidrycker innehåller som regel socker, taurin, koffein och vatten. Koffein piggar upp och sockret i drycken ger energi och kan därför öka uthålligheten vid långlopp, men knappast mer än läskedrycker. Många läkare, forskare och professionella inom idrott och träning avråder från energidrycker och andra koffeinrika livsmedel i samband med träning. Koffein är bland annat vattendrivande, kan ge magsmärta och darrningar samt påverka hjärtfrekvensen.

Man blir fortare mätt av proteinrik mat

Sant 71%

Falskt 29%
Facit: Ja, måltider med högt proteininnehåll ger större mättnadskänsla jämfört med måltider med hög andel kolhydrater och fett. Proteinrika livsmedel som till exempel kvarg och baljväxter ökar mättnaden. Det har dock konstaterats att det inte spelar någon roll för chanserna att gå ned i vikt på sikt om den energi man får i sig kommer från protein eller andra energigivande näringsämnen. I normalfallet är det inga som helst problem att få sitt proteinbehov täckt. Elitidrottare och äldre sköra personer med dålig aptit bör dock tänka på att få i sig tillräckligt med protein.

Man ska helst äta minst 5 dl mejeriprodukter (mjölk, yoghurt, ost etc) per dag

Sant 35%
Falskt 65%
Facit: Mjölk innehåller protein, mineraler och vitaminer. Mjölk och ost är våra viktigaste kalciumkällor och ger oss även fosfor, vitamin B12 och riboflavin. Men nej, mer än 5 dl mejeriprodukter om dagen behöver vi inte sätta i oss, Livsmedelsverket rekommenderar 2-5 dl per dag.

Rawfood, det vill säga att inte upphetta maten till mer än 42 grader, bevarar vitaminerna

Sant 73%

Falskt 27%

Facit: Råa grönsaker och frukter innehåller generellt sett mer vitaminer än kokta och stekta. Så ja, man kan säga att rawfood bevarar vitaminerna. Men vissa näringsämnen vinner på att hettas upp ordentligt då de blir lättare för kroppen att ta upp. Exempel på det är betakaroten i morötter som är förstadiet till vitamin A och lykopen i tomater. Vissa baljväxter behöver hettas upp för att inte ställa till oreda i magen. Man kan inte säga att rawfood som diet innehåller mer vitaminer än blandad kost. En strikt rawfooddiet bör kompletteras med vitaminerna D och B12 och kanske också Omega-3-fettsyror som man lätt får för lite av när man äter helvegetarisk och vegansk mat.

Juice är ett bra alternativ för att tillföra kroppen vitaminer och mineraler

Sant 54%
Falskt 46%

Facit: Det går inte att svara enbart ja eller nej på frågan om juice är bra eller inte. Juice innehåller både vitaminer och mineraler, så det är positivt. Men när du pressar grönsaker och frukt går du miste om fibrerna som annars mättar bra. När du dricker juice kan du hälla i dig betydligt fler frukter än vad du annars orkar äta. Juice innehåller lika mycket fruktsocker som hel frukt och du riskerar att få i dig mer kalorier än vad du gör av med. Det är större risk att gå upp i vikt av att dricka mycket juice än att gå upp i vikt av att äta hel frukt. I Livsmedelsverkets nyligen uppdaterade kostråd har de tagit bort den deciliter juice som förut kunde ersätta 100 g av de 500 g grönsaker och frukt som vi rekommenderas att äta per dag.

Det är viktigt att äta D-vitamintillskott på vintern

Sant 69%
Falskt 31%
Facit: Det är en lurig fråga och går inte generellt att besvara med ja eller nej. Vitamin D är ett av få vitaminer vi riskerar att få för lite av och vissa grupper kan behöva tillskott. Under sommarmånaderna ger 30 minuters sol på händer, armar och ansikte då solen är som starkast tillräckligt med D-vitamin. Man kan också lagra D-vitamin i kroppen till exempel efter en solrik sommar eller vintersemester. Är man inte ute i solen, har mörk  hudfärg eller täcker kroppen rejält under sommarmånaderna bör man ta D-vitamintillskott året om. Det gäller även barn. Barn under två år, personer äldre än 75 år och personer som äter dåligt med D-vitaminrik mat som fet fisk, svamp, ägg, kött och D-vitaminberikande mejeriprodukter och matfetter, riskerar att få i sig för lite D-vitamin och bör ta tillskott. Osäker? Ta tillskott från september till maj.

Ett livsmedels energimängd mäts i kilokalorier/kcal

Sant 91%
Falskt 9%
Facit: Ja, energi mäts vanligtvis o kilokalorier (kcal) och förkortas ibland till kalorier. Energi kan även mätas i kilojoule (kJ). 1 kJ = 0,239 kcal, 1 kcal = 4,184 kJ. Olika näringsämnen innehåller olika mängd energi.
//English

What Swedish people think about food and health does not always match reality, that is shown in Konsumentföreningen Stockholms survey conducted by YouGov. Wanna read the whole survey? Please use Google Translate.

 

Ännu en positiv sak med att resa i Asien…

… är att nästan alla asiater är laktosintoleranta = väldigt mycket nötmjölk att välja mellan! I en hälsokost i Manila snubblade jag in över detta utbudet och höll på att börja gråta i ren glädje. Under resan har jag alltid haft med mig en påse chiafrön som har hjälpt till under många mornar då det bara finns korv/bacon till frukost!

 

 

Roligare än vanlig komjölk, eller hur? Bättre också! När jag kommer hem igen ska jag fortsätta att göra egen mjölk. Har ju lyckats göra egen hampamjölk också, hur lätt som helst!

Kategori