Gravid v. 31 – känslor, tankar och fysiskt mående

Nu, i vecka 31, börjar jag nedräkningen, precis som jag gjorde med Nicolas. Om den här babyn behagar komma lika tidigt som Nicolas så är det alltså bara 7 veckor kvar när han kommer. Nicolas kom ”precis lagom”, i vecka 38+2, så jag upplevde aldrig de riktigt jobbiga sista dagarna då man i princip inte orkar resa sig upp ur sängen – det måste också vara väldigt jobbigt att, efter så lång graviditet och massa åkommor och skavanker, dra ut på tiden. Så jag hoppas innerligen att den här bebisen också kommer i god tid, lite före den utsatta terminen.

På språng i Stockholm. De här senaste veckorna har varit riktigt bra och jag har haft överdrivet mycket energi och styrka i kroppen. Tackar och bockar för det!

På språng i Stockholm. De här senaste veckorna har varit riktigt bra och jag har haft överdrivet mycket energi och styrka i kroppen. Tackar och bockar för det!

Tummen upp: Jag känner mig fit. Jag har flugit, jag har tränat, jag har rört på mig väldigt mycket och jag känner mig riktigt bra just nu. Kroppen har äntligen börjat funka som vanligt igen (efter mina åkommor i början och mitten av graviditeten) och det tackar jag för. Det knns riktigt bra just nu och jag är säker på att jag hinner samla på mig energi innan förlossningen. För bebisens del går det jättebra – vi har en sista större kontroll på tisdag (på sjukhuset där jag kommer föda) och sedan väljer jag att inte göra några kontroller alls fram till förlossningen. Jag måste, om möjligt, få njuta av den här sista tiden nu utan att springa till barnmorskan eller sjukhus så ofta som jag nu gjort under den här graviditeten.

Tummen ner: Jag vet inte om det finns något jobbigt just nu – kanske bara sura uppstötningar och halsbränna, precis samma som jag hade med Nicolas också. Känner igen den så väl och jag väljer att inte ta något mot det. Det är inte så jobbigt och jag klarar det utan tabletter eller andra medel som lugnar det hela. Det är ju en process i sig och något väldigt vanligt i slutet på graviditeten, så jag lägger inte alltför stor tyngd på det. Det här med att sova börjar också bli lite svårt – jag längtar efter att kunna ligga på mage igen. Normalt sett sover jag alltid på mage och det är ju omöjligt just nu så det ska bli skönt att återigen ligga i min favoritposition – och sussa gott om nätterna (åtminstone de timmar jag får sussa innan det är dags att kliva upp och amma)

Vikt: 60 kg, jag har gått upp 12 kg och anser det inte vara så himla mycket som min gynekolog tycker att det är. Jag mår bra och kroppen känns fit – och det är ju det som är huvudsaken. Hon påpekade att jag inte ens hade så himla mycket vatten så hon vet inte riktigt varför jag gått upp ”så pass mycket” men är det inte bara normalt? Det tycker jag absolut att det är.

Magen: Värsta basketbollen här! Det är i princip bara magen som syns hos mig just nu; att jag gått upp syns inte på andra ställen på kroppen men magen, den är riktigt stor.

Inköp till baby: Massa från Livly, Ralph Lauren för barn, Newbie (älskar deras saker) och andra godingar som jag hittat. Nu under mitt besök i hemstaden Stockholm har jag shoppat rejält. Vi har så mycket saker redan men jag kan inte låta bli att shoppa söta bodys nu – och bloomers! Och små mössor! Ohhhh…

Mina känslor: Allt är underbart just nu och jag vill bara passa på och njuta under slutspurten. Tyvärr har jag inte varit helt nöjd med min läkare så jag kommer växla henne efter mitt besök på sjukhuset på tisdag.

PS. Om det är någon gravid läsare därute som vill komma med inputs, sin egna story och dyl., vänligen kommentera under eller skicka gärna ett mail på [email protected] Just genom (min gamla) blogg lärde jag känna en hel del nya mammor under min förra graviditet. Det är alltid lika kul att dela med sig av erfarenheter, tips och tricks och aaaaallt annat som hör graviditeten – och familjelivet – till.

 

Gravidträning- och yoga

1

DSC_0344

Härliga 30 grader idag, jaaaaa! Det passar mig utmärkt just idag, även om jag bär på 10 extra kilon och har en tvååring som jag måste springa efter hela dagen. Det känns helt underbart att sommaren är här nu och jag hoppas innerligen att ni har lika fint väder hemma i Sverige. Annars tar jag med mig det när jag kommer upp nästa vecka ;)

Idag har jag tränat ordentligt igen; förvisso med powerwalk och jogging samt några övningar, men ändå! Det känns härligt att vara på väg tillbaka och det i sjunde gravidmånaden! Jag känner mig fit igen och är så glad, så tacksam över det här. Därför springer jag mest runt i träningskläder under dagen, tar varje tillfälle i akt till att träna på ett lämpligt sätt.

Jag kommer nog bege mig och träna på Yogayama två gånger under min vistelse i hemstaden; de har gravidyoga och det är ett ypperligt sätt att både träna, meditera och, framförallt, slappna av och hitta harmoni och trygghet inför förlossning men även i vanliga varda´n. I nuläget har jag så mycket att göra att tiden helt enkelt inte räcker till – då passar det jättebra att luta sig tillbaka med ett yogapass och ”återvinna” vitalitet igen.

 

PW i gassande sol

IMAG0925

IMAG0921_1

IMAG0919

Idag mår jag som bäst under denna graviditet. Känner hur härligt det ska bli att få träna igen ”direkt” efter förlossningen (hoppas det går lika bra som sist) och att min kropp verkligen saknar den dagliga träningen nu. Jag har titt som tätt tagit pauser i min träning på grund av en graviditet som varit lite jobbig och jag absolut inte orkat eller velat träna, men nu börjar i princip allt stabilisera sig. Ta i trä att det blir så ända till slutet nu.

Imorse var jag på sjukhuset en sväng och därefter kom jag hem, tog på mig träningskläderna och rusade iväg på en lång och snabb powerwalk. Jag kände mig riktigt fit igen och om det förblir så nu, så tror jag att jag kommer vara i bra form igen bara månader efter förlossningen. Min kropp svarade riktigt bra på det höga tempot idag och nu är det en väldigt glad och nöjd Andrea som sitter vid datorn och skriver dessa ord.

Mitt promenadstråk idag var vid den privata flygplatsen som ligger ett stenkast från vårt hus. Det är långa, vackra vägar att gå, kika på coola plan som lyfter och landar och titt som tätt får man skymt av stadens turkosfärgade lilla flod. Så himla vacker plats att rensa tankarna och fylla på med batteri på. Jag gjorde en 70-minuters träning och känner mig riktigt bra nu. Så, dags för kaffe nu!

Gravid v. 20 – känslor, tankar och fysiskt mående

DSC_0323

Idag är jag i vecka 20+5 och hela den här veckan har handlat om förändringar. I onsdags var jag på gyn och ultraljud, det sistnämnda för andra gången under den här graviditeten. Allt ser bra ut och bebisen utvecklas precis som det ska. Jag, däremot, känner mig riktigt dålig och har gjort det i princip hela den här graviditeten. Jag försöker hela tiden att göra mitt bästa och att vara stark men det är banne mig svårt ibland. Redan dag 1 (!!) på denna graviditet har handlat om illamående som jag trott skulle släppa under andra trimestern men icke. Istället är det om möjligt ett ännu starkare illamående. Tilläggas bör också att jag fram till nyligen varit frekvent besökare på sjukhuset då mitt järnvärde är kass – jag har fått ta järninfusioner fram till för någon vecka sedan, och om några veckor ska vi göra tester och kolla om värdet nu stabiliserats. Det tar nämligen cirka åtta veckor efter den sista infusionen tills man kan se om det hjälpt någonting; det tar alltså nästan två månader för kroppen att ”bearbeta” de här infusionerna.

Utom järnvärdet som är sjukt lågt och det ständiga illamåendet har jag också väldans ont här och var, inte minst i nedre delen av magen. Det hade jag dock med Nicolas också, så det är ingenting som skrämmer mig. Som sagt, allt ser bra ut på UL och det är bara som det är – den här graviditeten är inte lika mycket dans på rosor som den förra var. Under tiden jag var gravid med Nicolas kände jag inte av någonting alls; jag kräktes väl sammanlagt två gånger och sedan var allt tipp-topp. Den här gången är det helt annorlunda men så länge barnet mår bra får jag väl tänka på att det ”löser sig” för min del också; senast då efter förlossningen. Den, åtminstone, får väl bli bättre än den med Nicolas, åtminstone sett till tiden det tog. Jag hoppas på en snabbare variant den här gången men det är på tok för tidigt att prata om det hela nu.

Träning: Fram till för ett par veckor sedan tränade jag konstant och trotsade smärtor, illamående och dåliga järnvärden. När man har det sistnämnda får man även ta det lite lugnare med sport så det är det jag gör den här gången. Fram till jag mår ok igen tänker jag inte träna så mycket annat än att gå långa promenader. Nu under våren och sommaren har jag en massa hajks inplanerade, så jag ska vila upp mig och känna mig bra till dess, är planen. Men, som sagt, jag tränade och åkte skidor fram till nyligen och hade det gått aningen, aningen bättre fysiskt nu, hade jag fortfarande varit nästan lika aktiv.

Tummen upp: Jag känner sparkarna ordentligt nu!! Förra veckan var det som om en liten fjäril knackade inifrån magen, den här veckan känner jag att det är en livs levande människa därinne. Jag älskar känslan!

Tummen ner: De här krämporna som jag dras med. Som sagt hade jag samma med Nicolas också, och det känns mer om jag ätit något som magen inte tål så att den kniper sig och jag får sitta ner eller stilla mig helt med allt jag håller på mig fram till den smärtan är över. Förbannat jobbigt. Och det är faktiskt inte heller så kul att under 20 veckors tid vakna, leva och somna med illamående som aldrig går över!

Vikt: Jag har gått upp sju kilo! Sjuuuu…kt mycket redan, I know, men det struntar jag i. Jag är så pass aktiv och sportig av mig att det mesta kommer gå ut ur mig direkt efter förlossningen. Typ. Med Nicolas gick jag upp 20 kilo, nästan hälften gick ut med honom och den andra hälften (minus tre extra kilon, dvs. de återstående sju om jag ska vara korrekt) försvann inom två månader. Jag joggade redan sex veckor efter förlossningen och på mitt bröllop, som ägde rum exakt 2 1/2 månad efter Nicolas födelse, hade jag nått perfekt vikt och figur.

Magen: Jag tänker inte mäta runt magen, däremot kan jag säga att den är bra mycket större än den var vid den här tidpunkten med Nicolas. Men det är normalt. Det är en fin och spetsig mage som putar ut rejält men jag gillar´t! Det är precis så det ska vara… jag antar att folk kommer fråga om det är tvillingar och att den frågan kommer börja ösa in inom kort – men nej, det är det inte alltså. Jag är vanligtvis rätt tunn och tror att det, tillsammans med att magen redan är lite töjd sedan förra graviditeten, gör att den är så stor redan nu.

Inköp till baby: Jag får min baby nummer två vilket ju innebär att jag har en herrans massa saker redan. Spjälsäng, säng till mittersta delen av huset, en perfekt barnvagn i form av Bugaboo Cameleon 3, allt det finns redan. Den här veckan slog jag dock till på en alldeles speciell napp från USA som stöttas av amerikanska sjukhus och delas ut där vid födelse. Ni får se vad det är för napp jag talar om när den kommer. Jag beställde den i veckan så till nästa inlägg om graviditet, dvs. nästa fredag, borde den vara här hos mig.

Min hy: … är fruktansvärd! Nu har jag börjat göra ALLT i min makt för att den ska få tillbaka sin spänst och elasticitet, men det dröjer. Ska visa vilka produkter jag använder i ett annat inlägg. Men jag, som aldrig tidigare dragits med hyproblem, lider just nu.

Mina känslor: Att jag inte mår bra stoppar mig inte från att vara oerhört glad över att vi snart (beräknat datum 30. augusti) får en till bebis. Jag är så himla lycklig över faktum att vi kommer att bli en stor familj och känner mig redan sugen på ännu fler barn i närmaste framtiden (!!) I veckan har vi förresten haft ett ”namnmöte” och jag tror att vi är nära ett passande namn till baby nr.2! Juuhu!

PS. Om det är någon gravid läsare därute som vill komma med inputs, sin egna story och dyl., vänligen kommentera under eller skicka gärna ett mail på [email protected] Just genom (min gamla) blogg lärde jag känna en hel del nya mammor under min förra graviditet. Det är alltid lika kul att dela med sig av erfarenheter, tips och tricks och aaaaallt annat som hör graviditeten – och familjelivet – till.

DSC_0322

Instagram: @andreagrue