Jennie Nystedt

Varför bloggar jag egentligen?! – JO därför…

Som rubriken avslöjar kommer här en text om att jag bloggar, eller skriver för Rawness som jag oftast uttrycker mig. För det är det jag gör, jag skriver blogginlägg för Rawness som är ett onlinemagazin. Jag vill skriva om det här för att jag själv har tänkt på vissa grejer som handlar om mitt bloggande under de senaste månaderna. Och framförallt har jag funderat lite på varför jag skriver?!

Sedan en dag i maj (tror jag) så la jag i en extra växel i mitt skrivande, målet har varit att försöka hitta mitt sätt. Mitt sätt att välja bilder, inspirera, skriva om vad jag gör/känner/tänker. Att liksom med egna ord ge ut en text som förhoppningsvis väcker något hos någon. Oftast har det handlat om att våga.

För att ni inte ska tro att hybrishatten är på så säger jag redan nu att jag är väl medveten om att mitt bloggande i jämförelse med hur marknaden ser ut idag inte är speciellt betydande. Inte ens jämförbar. Men, det är folk som läser och alla vänner/facebookvänner/bekanta eller bekantas bekanta känner nog till mitt skrivande. Och det ÄR skrämmande ibland, jag blir lika nervös varje gång jag träffar någon jag inte sett på ett tag och den säger att den sett att jag bloggar…

”Eller som i somras när en okänt person kommer fram till mig och frågar om inte jag är Jennie som bloggar för Rawness. Min första tanke var på riktigt att nu jäklar kommer han ifrågasätta mina intervaller eller nått. Tvärtom, så mycket glädje efter det samtalet” 

img_0386

Som jag skrev tidigare är mitt mål att vara mig själv när jag skriver, vilket såklart är svårt i vissa sammanhang, tex när texten kräver lite formalitet. Men vad gäller åsikter och tankar vill jag nog säga att jag står för dom till 100%. Men min rädsla i hela det här bottnar nog i att jag tänker att folk tänker att jag tror att jag är någon (hybrishatten). För egentligen, vem är jag att komma med åsikter, tips, vardagstexter osv, när jag bara är jag?! Å andra sidan, just därför kan jag skriva det jag vill.  

Eftersom det här är min blogg och den är ett sätt att förmedla vad jag gör osv, så leder det ju också till att jag själv bestämmer vad som syns och inte. Det finns så mycket av mitt liv som inte syns här. Och det är viktigt att tänka på det (även jag jobbar på det). Att ofta är sociala medier mm ganska förskönade, kanske speciellt inom genren jag skriver mycket om. Då och då skriver jag om dippar och dalar och ifrågasätter livet, men då går jag emot min statistik som helt klart visar att träning och tips är det bästa. Men jag gör det för att jag vill och tycker det är viktigt. Jag lever utanför bloggen. Och bilder tar jag ändå, flera om dagen där det inte finns en tanke på om de ska upp på insta eller blogg.

Här är ett exempel på en bild som som enbart är för mig, och det är för mig helt självklart att jag ska fota. Det har alltså krupit in en insekt i min växel, och just då var det lite roligt (lättroad kanske) men ja så kan det se ut i mitt fotoalbum… img_9403

Så, tillbaka till första frågan, varför bloggar jag egentligen? För vem….? Ja men jag gör det mycket för mig själv och för att det är kul, jag har alltid gillat att skriva och jag gillar bilder. Jag gör det även för att jag drivs av tanken att kanske det faktiskt finns någon som uppskattar att läsa det jag skriver (förlåt mamma och pappa, men några andra än er). Någon som blir glad/lättad/inspirerad eller bara väcks av någon sorts känsla av det jag skrivit. Jag gör det för att jag ibland har så starka tankar om vissa saker att de måste ut, och de måste få kommenteras och diskuteras. Jag märker också att jag behöver jobba på att verkligen vara äkta i mina texter, så tack Rawness för att jag får öva på det här. Och sist, så gör jag det också för att det finns många ”praktiska” fördelar med det, som gynnar mig. Det finns fler anledningen, men dessa var nog de viktigaste.

Det sista jag vill är att påverka negativt i den mening att någon känner sig stressad eller inte ”lever upp” till vad det nu kan vara som min blogg ibland kanske sänder ut (vad vet jag). Tex morgonpromenader, jag kanske skriver att jag haft en helt fantastiskt vacker morgonpromenad och så lägger jag upp en fin bild från 06.30 en lördagsmorgon och det var jättehärligt MEN då kanske jag istället sovit helt sjukt jäkla dåligt för att jag haft tusen tankar i mitt huvud som stressat mig. Men det skriver jag ju inte alltid. Det här tror jag återigen är viktigt att  försöka bli medveten om i alla sammanhang, då vi kollar insta, läser bloggar, tidningar, ser på tv osv. Allt är inte som det vi ser, det finns mer! S

Allt är inte exakt så som vi ser det, men sen finns det självklart saker som faktiskt är precis så underbara som de ser ut att vara. Som just den här stunden tex. img_9563

Kanske mitt längsta inlägg någonsin. Till er som kom enda hit ner, tack för er tid!

JN

Kategori
Du kanske gillar