Kilimanjaro – dagbok dag för dag

Kilimanjaro dagbok

Under en vecka i februari åkte jag och två killkompisar från jobbet ner till Tanzania för att bestiga Kilimanjaro, världens högsta fristående berg. Nu delar jag med mig av mina dagboksanteckningar. 

Kilimanjaro dagbok fredag 1/2 Avresan

Alarmet går igång klockan 02.30. Det är dags att kliva upp för att åka till Arlanda. Pussar på min sovande familj och tassar ut ur sovrummet. Det gör riktigt ont i hjärtat att lämna familjen i 10 dagar. Kanske utan någon kontakt överhuvudtaget.

Efter att ha packat ihop det sista och skrivit några små kärleksbrev till Embla hoppar jag in i taxin.

Väl på terminal 2 möter jag upp mina jobbarkompisar Donald och Tommy som jag ska dela det här äventyret med. Det är fortfarande tidig morgon och jag mår nästan illa av trötthet. De senaste veckorna har det blivit allt för lite sömn, jag har verkligen oroat mig järnet för den här vandringen på Kilimanjaro.

kilimanjaro dagbok
Vi är på väg!

Något försenade kommer vi iväg på vår första flight till Amsterdam. Vårt connecting flight till Kilimanjaro Airport skulle gått en och en halv timme efter ankomst till Amsterdam så vi håller tummarna att det inte blir större förseningar nu och att det går snabbt att ta sig genom pass- och säkerhetskontroller mellan gaterna.

Fast i säkerhetskontrollerna

I Amsterdam hamnar jag så klart i alla security checks som finns, måste antagligen se rejält sliten och misstänkt ut, haha! Vi hinner iallafall fram till vår gate lagom till boarding. Nu väntar en åtta timmar lång flygresa ner till Tanzania.

På grund av tekniska problem blir även denna flight försenad i en och en halv timme.

Det blir en behaglig resa. Jag vilar, ser en film och tjatar lite med grabbarna. När vi anländer till Kilimanjaro Airport närmar sig klockan midnatt. Vi väntar in några andra resenärer innan vi åker den timslånga bussresan till Springslands Hotel i Moshi.

kilimanjaro dagbok
Vi landar på Kilimanjaro Airport.

Kommer fram till hotellet, checkar in, jag borstar tänderna och ligger snart i sängen under myggnätet. Är så trött efter nästan ett dygn på resande fot.

Lördag 2/2 Dan före dan

kilimanjaro dagbok
Första skymten av Kilimanjaro.
kilimanjaro dagbok
Hittade en ny vän på eftermiddagspromenaden. <3

Sov lite halvdant inatt men känner mig åtminstone hundra gånger piggare än igår. Tar en dusch och sedan går vi ner och äter frukost alla tre. Ägg, toast, frukt, juice och kaffe, en riktigt bra frukost faktiskt.

Här på hotellet finns wi-fi så jag passar på att kontakta de där hemma. Sedan blir det en dag vid poolen. Varmt som sjutton men så skönt för en frusen svensk.

kilimanjaro dagbok
Det blev en dag vid poolen.
kilimanjaro dagbok
Svettigt!

Framåt kvällen packar vi våra väskor och daypacks och fyller på våra vattenflaskor. Efter en rejäl middag och en kort meditation var det dags att släcka lampan på Springlands Hotel. För imorgon smäller det!

Söndag 3/2 Första vandringsdagen

kilimanjaro dagbok
Redo för att börja den långa vandringen uppför Kilimanjaro

Kommer iväg med bussen från hotellet upp till Machame Gate efter en stor frukost. Jag känner mig förväntansfull och nervös inför den stora utmaningen. Väl framme vid gaten blir det en lång väntan. Vi börjar inte våran vandring förrän efter klockan 12 så vi hinner börja nalla lite av den lunchlåda vi fått för att äta på vägen.

kilimanjaro dagbok
Vi börjar att gå genom grönskande djungel.

Vandringen går väldigt långsamt genom djungeln och det känns faktiskt inte särskilt jobbigt. Enda problemet är att jag börjat känna av skoskav på ena hälen. Får stanna för att tejpa om foten och knyta åt kängorna ordentligt och då känns det redan bättre.

kilimanjaro dagbok
Vid vår första camp, Machame Camp.
kilimanjaro dagbok
Mitt hem för den kommande veckan.
kilimanjaro dagbok
Sovsäck och ett örngott fylld med en fluffig dunjacka. Mysigt!
kilimanjaro dagbok
Allt känns toppen så här långt.

Efter strax under sex timmar är vi framme vid vår första camp, Machame Camp, på 2835 meters höjd. Jag bäddar iordning i tältet och sedan kommer de med varmt vatten så att jag kan tvätta mig lite innan jag går in i vårt restaurangtält där vår kock dukat upp med popcorn och te. Därefter blir det en gigantiskt middag och briefing inför morgondagen med våra guider.

Dagen har känts bra, det har varit soligt och fint väder och imorgon ska jag knyta kängorna ordentligt direkt på morgonen. Jag släcker pannlampan vid 21-tiden men det är omöjligt att somna, det ligger så mycket förväntan i luften.

Måndag 4/2 Yr och svimfärdig

kilimanjaro dagbok
Vi går genom olika klimatzoner, jättehäftigt!

Jag väcks klockan 06.20 med te i tältet. Det är dags att packa ihop mina grejer igen. Efter frukost ska vi ut på en ny dag med vandring. Vädret är strålande. Även idag beräknar guiderna att vi ska gå i ungefär sex timmar.

kilimanjaro dagbok
Det går enbart uppför idag.

Det går enbart uppför idag men mina ben känns superstarka. Men så helt plötsligt från ingenstans, börjar jag känna mig yr och svimfärdig. Höjden har gjort sig påmind. Vi har redan kommit upp på 4000 meters höjd. Efter lite vila på en sten, vatten och en proteinbar känns det bättre och vi börjar gå neråt några hundra meter. Och vips så känner jag mig hur pigg som helst!

kilimanjaro dagbok
Äntligen är vi framme vid Shira Cave Camp.

Vi landar på nattens camp, Shira Cave Camp på 2750 meters höjd. Gänget kryper in i tälten: Jag bäddar och byter om till torra kläder och så vänder det igen. Jag har lätt huvudvärk och har svårt att få i mig något av lunchen. Känns faktiskt som att jag ska kräkas vilken sekund som helst. Men Donald och Tommy peppar mig att äta upp maten och sedan gå och vila en stund.
Jag funderar en sekund på att ge upp, jag mår illa, huvudet värker och tröttheten har helt tagit över min kropp. Ligger där ensam i mitt tält i en sovsäck och gråter någon timme. Sedan tvingar jag i mig lite vatten, misstänker att jag fått i mig alldeles för lite under dagen.

kilimanjaro dagbok
Ute på acklimatiseringspromenad ovan campen.
kilimanjaro dagbok
Vi får god mat men det är inte alltid lätt att äta på hög höjd.

Efter en halv liter vatten och några Haribonappar (mina räddare i nöden under den här resan) är jag något piggare igen. Vår guide Shaban har hämtat oss för inregistrering på den nya campen och vill ta oss på en timmes acklimatiseringsvandring. Är inte jättepepp på idén när vi sakta börjar gå uppför men sedan släpper den värsta huvudvärken och illamåendet och jag känner mig starkare.

Är så glad och tacksam att mina reskamrater peppar mig så bra!

Förbereder mig på illamående

Efter den korta vandringen får vi te och popcorn igen och det smakar faktiskt riktigt gott. Det blir skönt med en lugn eftermiddag, vi gör lite vad vi vill. Någon läser, någon lägger sig en stund i tältet och jag skriver min dagbok.

Imorgon ska det bli pole, pole (sakta, sakta på swahili) till ett nytt höjdrekord, 4600 meter över havet. Jag förbereder mig på att må dåligt då också. Men våra guider håller koll på oss och mäter puls och oxygen varje dag så jag känner mig inte orolig för hälsan iallafall.

Ikväll väntar middag och sedan ska jag verkligen försöka sova några timmar. Det är så svårt att få någon sömn här på berget, både på grund av höjden och nervositeten och på att alla sherpor snackar och fixar och donar hela natten lång. Haha!

Hörs imorgon!

kilimanjaro dagbok
Dags för frukost!

Tisdag 5/2 Får en panikattack

Sov halvdåligt, okej heldåligt, inatt också. Vi klev upp strax efter sex och packade ihop våra grejer innan det var dags för frukost. Vi fick te, gröt, frukt, toast, ägg, korv och pannkakor. Jag kände mig ganska pigg och hade god aptit vilket är ett gott tecken på hög höjd.

Det såg ut att bli fint väder idag också. Solen sken från en klarblå himmel när vi gav oss iväg på dagens etapp upp till Lava Tower på 4600 meters höjd.

Redan efter 15 minuters vandring i långsamt tempo började jag känna mig riktigt yr. Och det blev bara värre och värre. Jag kände att jag inte kunde gå utan att stötta mig på min stavar. Tog flera korta pauser då jag drack och åt godis, vilket hjälpte tillfälligt. Till slut orkade dock inte kroppen längre utan jag satte mig ner och hyperventilerade och fick någon slags panikattack. Så läskigt! Tårarna sprutade och jag kände att jag inte fick tillräckligt med luft.

Donald och Tommy lugnade mig och jag tryckte i mig ytterligare lite socker. Donald tog mina vattenflaskor för att lätta min packning så att jag skulle orka fortsätta gå. Guiderna började hålla ett extra öga på mig och mätte min  puls och syreupptagning igen. Mina värden såg tillräckligt bra ut, så jag fick fick grönt ljus att fortsätta.

kilimanjaro dagbok
Denna bild är tagen direkt efter min panikattack. Jag ser ut att må förhållandevis bra men det gör jag inte.

En kamp mot Lava Tower

Det blev en kamp och ett steg i taget men jag tog mig släpande upp till Lava Tower Camp. Där grät jag av lycka och av utmattning.

kilimanjaro dagbok
Obeskrivlig lycka när jag nådde Lava Tower.

Kroppen har känts jättestark under hela vandringen, det är bara höjden som sinkar mig och det gör mig så förbannad! Jag vill ju så gärna nå toppen!

En lunch vid Lava Tower senare och påfyllning i vattenflaskorna gick ömsom klättrade vi ner till nattens camp, den omtalade Baranco Camp. Efter de fem tuffa timmarna uppåt var det skönt att börja gå neråt igen. Två timmar i rullgrus och bland stenbumlingar gick enkelt. Så vansinnigt härligt att tappa höjd!

kilimanjaro dagbok
Så himla cool natur här! Som att vandra genom en fantasyfilm.
kilimanjaro dagbok
Där skymtar kampen för natten.
kilimanjaro dagbok
Vi tog oss fram till Baranco Camp! En riktig kamp för mig.

Nu är det eftermiddag och vi har fått dagens popcorn och te, bäddat iordning och planerat för morgondagens tur upp för Baranco Wall. Donald har erbjudit sig att bära min utrustning också så att jag ska orka, så himla snällt!

Håller tummarna för att jag ska känna mig fortsatt pigg nu och att jag passerar kvällens test av puls och oxygen.

Nu har det precis slutat regna här så jag ska passa på att gå ut en stund till de andra. 

Kvällens hälsotest gick utmärkt! Min kropp verkar ha acklimatiserat sig bra. Vågar dock inte ta ut något i förskott när det handlar om höjden. Kram, vi hörs imorgon!

kilimanjaro dagbok
Stjärnklara nätter här.

Onsdag 6/2 Baranco Wall

Vi blev väckta strax före sju med te som vanligt. Riktigt mysigt att sitta och dricka te i sovsäcken. Därefter packade jag ihop sovsäck, liggunderlag och alla mina andra grejer. Detta går verkligen på rutin nu.

Idag ska vi ta oss upp för Baranco Wall och jag känner mig faktiskt lite nervös. Baranco Wall är en jättehög lodrät bergvägg som ser riktigt läskig ut och jag har hört så mycket om denna passage. Här kommer man behöva klättra lite för att ta sig upp.

Är lite trött när vi ger oss iväg men vid gott mot och adrenalinet pumpar så att mina ben skakar. Donald bär mina grejer så det känns ovanligt lätt att bara behöva bära på stavarna.

kilimanjaro dagbok
På väg upp för Baranco Wall.

Vägen upp för Baranco Wall är verkligen jätterolig. Här får man klättra och jag älskar det! Känns så skönt att jag inte har någon yrsel idag heller.
När vi nått toppen av Baranco Wall är vi ovan molnen. Det är en riktigt häftig känsla!

kilimanjaro dagbok
På toppen av Baranco Wall.
kilimanjaro dagbok
Våra fantastiska guider från Zaratours.

Känner mig urstark

Där på toppen tar vi en liten paus för vatten och snacks och tar några foton. Sedan bär det av neråt igen på andra sidan klippan. Och upp och ner och upp, upp, upp. Men min kropp är urstark idag. Känns inte tungt på något sätt. Antar att kroppen är acklimatiserad nu och så var det ju så lätt att slippa en tung packning också. Grabbarna däremot klagar på hur jobbigt det är idag.

kilimanjaro dagbok
Framme vid Karanga Camp på 3995 meters höjd.

Cirka tre timmar bort från toppen av Baranco Wall är vi så framme vid vår camp för natten, Karanga Camp på 3 995 meters höjd. Jag bäddar och tvättar av mig, byter om till torra och rena kläder och sedan bjuds vi på lunch.

Vår kock lagar så god mat till oss varje dag. Till frukost blir det någon gröt och te följt av toast, pannkakor, ägg, korv och frukt. Till middag får vi alltid trerätters, en soppa till förrätt, en varmrätt och sedan någon frukt till efterrätt. Dagens lunch bestod av ris och köttgryta. Jag vräkte i mig varenda riskorn, här ska det laddas för morgondagens vandring till Barafu Camp, den sista campen innan toppförsöket.

Nu ska vi ut på en kort promenad och sedan blir det vila, middag och tidigt ner i sovsäcken. Som alla andra kvällar. Här på berget gäller det att hushålla med energin.

Torsdag 7/12 Näsblod och ryckningar

Blev väckta vid sjutiden imorse. Som vanligt har jag inte kunnat sova. När jag låg och skulle försöka sova igår kväll ryckte benen okontrollerat, tänk er det där rycket man kan få när man ska somna fast flera stycken i rad, jätteobehagligt hur kroppen kan reagera på hög höjd. Och sedan började jag blöda näsblod. Vet inte om det hade med höjden att göra eller om det var att jag använt nässpray mot min nästäppa. En sak som är säker är att jag aldrig blöder näsblod hemma iallafall. Och att höjden och jag inte är bästa kompisar. Ännu.

kilimanjaro dagbok
Svårt att sova på hög höjd.

Det blev ihoppackning, tvätt och frukost som vanligt innan vi lämnade campen för dagens vandring. Första timmen gick väldigt trögt men sedan var kroppen uppvärmd och det gick ganska bra att gå. Sista biten upp till Barafu Camp var dock väldigt jobbig för huvudet. Kändes som att jag skulle svimma vilken sekund som helst. Sådan lycka när vi äntligen kom fram till registreringen!

kilimanjaro dagbok
Världens bästa vän på vägen, Hydroflask.
kilimanjaro dagbok
Kände mig mest pigg idag.
kilimanjaro dagbok
Lyckliga efter inregistrering på Barafu Camp 4673 möh. Här med våra tyska vänner Daniel och Erik.

Samma rutiner idag som nästa alla andra dagar; vi bäddade iordning i tältet och bytte om till torra kläder innan vi fick lunch. Nu blir det en powernap.

Åska, blixtrar och hagel som smattrar mot tältduken, hoppas bara det här ovädret drar förbi innan nattens vandring. Vi ska bli väckta klockan 11 ikväll och vid midnatt påbörjar vi vandringen mot Uhuru Peak, Kilimanjaros och Afrikas högsta topp, 5895 meter över havet.

Fredag 8/12 Toppförsöket

Vi blev väckta klockan 11 igår kväll, klädde oss och packade iordning våra ryggsäckar och satte på oss våra pannlampor inför nattens vandring. Sedan bjöds det på popcorn, kakor och te innan vi gav oss iväg mot vårt mål, Uhuru Peak.

En lång svans av pannlampor slingrade sig uppför bergsväggen. Det visade sig att det skulle bli en ohyggligt lång och tuff natt. Jag var trött och yr av höjden men våra guider tog oss pole, pole upp för berget i riktig iskyla.

kilimanjaro dagbok
Soluppgången strax före Stella Point.
kilimanjaro dagbok
Trött vid Stella Point.

Bara en timme kvar

Strax efter klockan sju imorse nådde vi Stella Point och fick beskåda den vackraste och mest efterlängtade soluppgången någonsin. Nu var det ”bara” drygt en timmes vandring kvar till Uhuru Peak. Men en timmes vandring på den höjden är tyvärr ingen lek. Jag var så yr att jag omöjligt kunde gå utan stavar och jag mer hasade fram än gick.

Den sista timmens vandring kändes som en evighet, allt jag ville var att nå fram till målet. Men så kom min guide fram till mig när det bara var 200 meter kvar till Uhuru Peak-skylten och sa att jag borde gå ner. Jag blev så besviken! För jag mådde ju bra förutom yrseln!

Får okej att fortsätta

Efter att både min guide och en av hans kollegor kollat min puls och oxygen fick jag dock okej på att ta mig fram till skylten. Det blev några snabba foton och sedan beordrades vi ner igen. Det är inte särskilt hälsosamt att vara på hög höjd under en längre tid.

kilimanjaro dagbok
Jag lyckas ta mig hela vägen upp!
kilimanjaro dagbok
Hela bästa gänget är samlade.

Jag var så vansinnigt trött efter åtta och en halv timmes nattvandring. Då var jag dock lyckligt ovetande om att det återstod många timmars vandring denna dag. För det räcker ju inte att ta sig upp på berget, en måste ju ta sig ner också…

kilimanjaro dagbok
Vacker glaciär på Kilimanjaro.
kilimanjaro dagbok
Dags att ta sig ner också…
kilimanjaro dagbok
Vår guide Shaban tittar ut över det mäktiga landskapet.

På nervägen från Uhuru Peak var det första gången under hela vandringen då jag faktiskt blev riktigt trött i musklerna. Att ta sig ner från ett brant Kilimanjaro i rullgrus i två och en halv timme var vansinnigt jobbigt för lårmusklerna och knäna. Men längtan tillbaka till campen gjorde att jag inte ville slå ner på takten.

Helt utmattad

Väl tillbaka på campen vi utgått ifrån kvällen innan var jag helt slut. Jag somnade en kort stund innan vi bjöds på brunch. Jag var dock för trött för att få i mig något alls.

Direkt efter brunchen var det dags att packa ihop i tältet och vandra vidare till vår allra sista camp för denna resa. Efter nattens toppbestigning och tuffa vandring ner för berget kändes det inte särskilt lockande med ytterligare fyra timmars vandring. Att vägen vi skulle gå enbart gick nedåt och bestod av stenbumlingar gjorde inte saken bättre. Halt var det också eftersom det börjat regna.

kilimanjaro dagbok
Att ta sig ner från Kilimanjaro är ingen lek. Särskilt inte när det är halt av regn.

När vi var framme på campen, alla med mer eller mindre värk i knäna, packade vi upp våra liggunderlag och sovsäckar innan det tid för det dagliga teet och popcornen.

Middag och rakt i säng

Nu har vi precis ätit soppa följt av ris och kycklinggryta. Jättegott! Är alldeles för trött för att hålla mig vaken längre så nu ska jag släcka pannlampan och sova.

Imorgon bitti väcks vi klockan sju för en sista vandring till Machame Gate där en bil ska ta oss tillbaka till hotellet i Moshi. Vi har verkligen haft en helt fantastisk och rolig resa men nu längtar jag så mycket hem till familjen. Nattinatti!

Lördag 9/2 Slutet på resan

Vaknade vid halv sex imorse helt utsövd. Jag somnade som en stock igår kväll, helt utmattad efter den 16 timmar långa vandringen. Började packa ihop min sovsäck och mitt liggunderlag för sista gången på den här resan. Gick ut och tittade på soluppgången och fick sedan en god frukost i vårt lilla restaurangtält innan våra guider kom och hämtade oss för en gruppbild. Men istället för att ta gruppbild sjöng de för oss, den klassiska Hakuna Matata Kilimanjaro-låten. Så härligt att se hela gänget; bärare, guider, kock och serveringspersonal, ta i från tårna för vår skull. Utan alla dessa fantastiska människor hade vi aldrig tagit oss upp på toppen av Kilimanjaro!

kilimanjaro dagbok
Vi klarade det! Dags att checka ut från Kilimanjaro den här gången.

Efter ett kramkalas med dessa otroliga människor var det hög tid att bege oss mot gaten för att checka ut från Kilimanjaro. Tre timmars vandring senare fick vi så registrera att vi lämnat området och hoppa in i en minibuss. På vägen mot hotellet stannade vi till vid en souvenirshop och köpte varsin Kilimanjarot-shirt. Ikväll skulle det firas!

Overklig känsla

Tillbaka på hotellet fick vi våra certifikat av våra guider och tog en öl tillsammans. Självklart av märket Kilimanjaro. Känns så overkligt och osannolikt att vi faktiskt tagit oss upp hela vägen till toppen!

Efter en lunchbuffé på hotellet var det fantastiskt skönt att få duscha och tvätta håret efter drygt en vecka utan rinnande vatten. Under eftermiddagen låg vi vid poolen och slappade. Imorgon kväll går vårt flyg via Amsterdam till Stockholm. Men först ska det firas! Vi har ju trots allt bestigit världens högsta fristående berg!

Vill avsluta med ett stort tack till mina sponsorer som gjort denna resa möjlig:

Bergans of Norway

Alfa Sko

Hydro Flask

PackTowl

Seal Line

Smartwool

Marmot

Therm-a-rest

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Marmot Never Summer sovsäck

Marmot Never Summer – inlägget innehåller annonslänkar

Marmot Never Summer
Marmot Never Summer (R) är en riktigt varm och go sovsäck för vinteräventyr.

Idag var jag och hämtade min sovsäck inför Kilimanjaro. Det var det sista på to do-listan innan avfärd på fredag morgon. Kommer tyvärr inte hinna göra ett utförligt test av sovsäcken innan jag åker men den är utsedd till mig av riktiga proffs så jag känner mig lugn.

Vintersovsäck – Marmot Never Summer

Här kommer i alla fall lite info om ni är i köpartagen av en bra vintersovsäck….

Marmot Never Summer är en sovsäck som ger mycket bra värme och isolering men ändå väger relativt lite. Detta är naturligtvis perfekt för alla slags vinteräventyr! Sovsäcken är fylld med behandlat dun för att öka vattenresistensen och har ett yttermaterial i tåligt nylon.

Säcken är designad med en fotbox med ”Wrap-Around-konstruktion” vilket ger ökad värme. För bättre ventilation har Never Summer en hellång YKK-dragkedja som också gör det enkelt att ta sig i och ur sovsäcken. Placeringen av sömmarna ska också ge såväl ökad komfort som värme och huvan är så där löjligt stor och gosig så att man antagligen aldrig kommer vilja kliva upp på morgonen. Andra praktiska detaljer är en dragsko för justering av huvan, är det riktigt kallt kan det kanske vara skönt att dra åt den lite runt huvudet, och säcken har även en invändig förvaringsficka för exempelvis batterier och mobiltelefon som behöver skyddas mot kyla under de kallaste timmarna.

Produktfakta:

Vikt: 1450 gram
Längd: 183 cm
Huvudmaterial: 30D 100% Nylon Ripstop DWR, 30D 100% Nylon DWR
Foder: 30D 100% Nylon DWR
Isoleringsmaterial: 650+ Fill Power Duck Down
(Comfort) Temperaturgräns: – 12.5 grader
(Lower Limit) Temperaturgräns: – 20.4 grader
(Extreme)Temperaturgräns: – 42.4 grader

Du kan kolla in Marmot Never Summer närmare HÄR.

Det kommer mera…

Självklart kommer ett riktigt test upp här på bloggen efter min Kiliresa. Vill ni kolla in resten av min packningslista så länkar jag den HÄR. Vi hörs!

/Karin

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

1 vecka till Kilimanjaro – känslan idag

Idag delar jag mina tankar inför resan till Kilimanjaro.

Såhär dags om 1 vecka sitter jag på planet på väg mot Tanzania och Kilimanjaro. Känslorna är blandade och de har varierat från supertaggad och förväntansfull till livrädd.

Den senaste veckan har jag haft svårt att sova på nätterna. Har legat och funderat på packningen och hur det ska gå på berget. Att jag kommer sakna att prata med familjen. Om jag har tränat tillräckligt och om jag kommer att klara av utmaningen. Gillar inte alls att jag överhuvudtaget tvekar. Hade helst velat åka ner med känslan att det inte är något snack, klart jag kommer upp på toppen. Men jag har extremt stor respekt för berget och känner mig så nervös.

Trodde att sömnen skulle bli bättre när jag kommit igång med packningen och kände att jag hade den under kontroll men icke. Låg vaken flera omgångar i natt och nojade över diverse grejer.  Samtidigt inser jag ju att det inte finns något jag kan göra åt min träningsform nu. Och vad är det värsta som kan hända? Att jag misslyckas och får åka ner och göra ett nytt försök?

Hoppas att självförtroendet stabiliseras inom kort och att längtan till berget kommer tillbaka. Idag sitter jag bara och undrar vad 17 jag givit mig in på!

Kram och skön fredag på er!

/Karin

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Kategori

Therm-a-Rest Trail Pro RW liggunderlag

therm-a-rest

Therm-a-rest liggunderlag, lätt och med hög komfort.

therm-a-rest

Blåser upp sig själv.

therm-a-rest

Detta motsvarar färgen något bättre.

therm-a-rest

Lite bredare och med en tjocklek på 5 cm isolerar det riktigt bra även vintertid.

Therm-a-Rest – posten innehåller adlinks

Jag har tidigare bara använt traditionella liggunderlag när jag varit ute och campat och vandrat. Ni vet de där gråsvarta man rullar ihop. Och nej, det är absolut inget fel på dem. Förutom att de är rätt så skrymmande när man vill hålla nere storleken på packningen.

Men så kom jag i kontakt med Granitbiten och de presenterade Therm-a-Rest för mig. Ja, då blev jag ju helt såld så klart.

Det liggunderlag från Therm-a-Rest som jag kommer att packa med på min vandring på Kilimanjaro är ett Trail Pro RW. Detta är ett självuppblåsande liggunderlag. Skönt att slippa blåsa upp själv när man är trött och syret kanske är obefintligt.  Måttet på liggunderlaget är 63x183cm, lite bredare och med riktigt skön komfort tack vare den fina skumfyllningen. Det är ta mig tusan skönare än min egen säng här hemma, ha ha!

Tjockleken på Therm-a-Rest Trail Pro RW är 5 cm och det är ett av de varmaste på marknaden, perfekt för en frusen typ som jag. Vikten då, tänker du kanske då, jo, de håller sig på ynka 910 gram trots extra bredd och rejäl isolering.

Vill ni kolla in detta fantastiska liggunderlag hittar ni det HÄR för 1 196 kronor (just nu 20% under rek.pris).

Se hela min packningslista för Kilimanjaro HÄR.

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Garmin Instinct – test av pulsklocka

Garmin Instinct

Garmin Instinct – jag har testat den.

Garmin Instinct – inlägget innehåller annonslänkar

Jag har fått hem en pulsklocka från Garmin för att testa innan och under min resa till Kilimanjaro. I samråd med Garmin valde jag en Garmin Instinct, det är en robust outdoorklocka som har riktigt lång batteritid och så en hel del andra finesser förstås…

GPS och satellitmottagning

Garmin Instinct stöds av GPS, GLONASS och GALILEO satellitmottagning. En 3-axlad kompass, barometrisk höjdmätare och en  handledsbaserad pulsmätare gör att du ska känna dig säker på äventyret. Förutom navigationsfunktionerna har Instinct inbyggda sportappar, smart anslutning och daglig aktivitetsspårning. Av dessa funktioner kommer jag förhoppningsvis inte ha nytta av mer än pulsmätaren just på Kilimanjaroäventyret. Men för den som vill trampa långt utanför stigarna är det ju förstås riktigt bra egenskaper att ha hos en sportklocka.

Tydlig och med bra passform

Klockan är konstruerad enligt militär standard (MIL-STD-810G, om det säger någon någonting) för värme-, stötdämpnings- och vattenklassning med en fiberförstärkt polymerboett. Du kan dyka ner på 100 meter med denna tuffing! Garmin Instinct har en kemiskt förstärkt och reptålig högkontrastdisplay som är tydlig att läsa av även i direkt solljus.

Armbandet då? Jo, det sitter riktigt skönt och under träning är känns det bra med det ventilerande silikonarmbandet.

Garmin Instinct – perfekt för äventyraren

Instinct stöder GPS, GLONASS och GALILEO som tillsammans ger bättre spårning av din position i mer utmanande miljöer än med enbart GPS. Innan du sticker ut på ditt äventyr kan du använda appen Garmin Explore™ för att planera turen och skicka din rutt eller dina waypoints direkt till klockan. Supersmart! När det sedan är dags att ta sig tillbaka hemåt kan du använda  TracBack®-funktionen på klockan så navigerar den dig säkert via ditt inspelade spår tillbaka till din startpunkt.

Håll koll på stress och sömn

Med hjälp av pulsmätaren som sitter på handleden kan du ha koll på dina dagliga aktiviteter, hur din stressnivå ligger, hur du sovit, ja, och en hel del annan hälsodata också. Oavsett vad du gör håller Instinct koll på din puls, hur många steg du gått, hur långt och hur många kalorier som du bränt. Vandring, löpning, cykling, simning, kajakpaddling och skidåkning är några av de aktiviteter som klockan har stöd för.
Genom att mäta variationerna i din puls, alltså inte bara slagen per minut, kan Instinct mäta nivåer av stress. Detta gör att du blir mer medveten om när stressnivåerna stiger på grund av fysiska eller känslomässiga orsaker.

Mobilen i klockan

Du kan koppla ihop din Gamin Instinct med din smartphone och på så sätt få SMS, e-post och andra uppdateringar direkt i klockan. Då kan du låta mobilen ligga nedpackad och skyddad under ditt äventyr.

Batteritid och pris

Instinct har en batteritid på upp till 14 dagar i smartwatch-läge, upp till 16 timmar i GPS-läge och upp till 40 timmar i UltraTrac™ batterisparläge. Vikten den ligger på 52 gram. Klockan kommer i färgerna Grafit, Tundra eller Röd och har ett rekommenderat cirkapris på 3 299:-
Du kan läsa mer om och klicka hem Garmin Instinct HÄR.

Så tycker jag

Jag har ännu inte hunnit med att testa alla funktioner på klockan. Jag lovar att de är måååånga! Det jag använt mig mest av är att tracka min vilopuls, för att se så att jag inte börjar få någon infektion i kroppen till exempel. Och så har jag koll när jag tränar, försöker ligga på 90% av min maxpuls nu när jag kör.
Men som sagt Garmin Instinct är en snygg klocka med skön passform, det kommer man långt på hos mig. Och för er som vill nörda in er ännu lite mer hälsodata och spårning… jag tror att ni kommer gilla den här tuffingen.

 

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Alfa Berg Advance GTX W – test

Alfa Berg Advance GTX – inlägget innehåller adlinks

Berg Advance GTX

Alfa Berg Advance GTX får tummen upp.

Berg Advance GTX

Rymlig framfot och förstärkt tå och häl.

Berg Advance GTX

Vibramsula ger bra grepp.

Berg Advance GTX

Vi kommer få många år och fina mil tillsammans, jag och Berg Advance GTX.

Nu är det bara tre och en halv vecka kvar tills vi sticker ner till Tanzania och Kilimanjaro och jag har bestämt mig för vilka kängor som får följa med på vandringen. Det blir mina Alfa Berg Advance GTX W, ett par riktigt sköna och grymma vandringskängor som dock tog några gånger att verkligen gå in.

Alfa Berg Advance GTX – komfort

Jag var först lite osäker på om jag skulle våga lämna mina gamla trotjänare hemma och ta med mina nya Alfa Berg Advance GTX. Fast så är det ju alltid med kängor tycker jag. Man behöver gå i dem några gånger för att de ska forma sig ordentligt efter foten.

Just så är det faktiskt med mina nya kängor från Alfa. Runt ankeln är de utrustade med Memoryfoam, ett material som ger bättre passform och komfort. Materialet påverkas av kroppsvärmen och formas då efter just din fot. Detta uppskattar jag jättemycket hos en känga. Tycker ofta att en lite högre känga kan skära in i vaden, vilket resulterat i att man blir öm på baksidan av vaden efter några timmars vandring. Men inte med dessa alltså!

För att kunna anpassa passformen har Berg Advance GTX också ett snörningssystem med fyra låskrokar på vardera känga. Detta för att du ska kunna dra åt eller lossa snörningen beroende på hur din ankel och vrist ser ut.

Något annat som jag diggar med dessa kängor är att de har en bred framfot. Kängorna klämmer inte åt alls och jag kan röra på tårna.

Materialet är vattentätt och andas

Dessa vandringskängor är tillverkade i oiled nubuck leather, ett vattenavstötande läder med en borstad yta. Riktigt snygga. Dessutom har kängorna ett gore-tex membran som gör att de är vattentäta samtidigt som de är ventilerade.

Jag har använt kängorna i skiftande väder, främst vid kalla temperaturer. Jag har varken frusit eller känt att fötterna blivit varma. Har plumsat i små vattendrag och pulsat i snö utan att skorna har tagit in vatten.

Teknologi och funktioner

Innersulan i Alfa Berg Advance GTX är en så kallad anatomic insole. För att förklara det enklast kan man säga att det är en innersula som är anatomiskt formad och som har hög absorptionsförmåga för att hålla fötterna torra. Sulan har en skumkonstruktion för att stötdämpa när vi går. Dessutom har den en antibakteriell yta för att förhindra otrevlig lukt.

Kängorna är försedda med en vibram yttersula. Det betyder som de flesta kanske vet ett riktigt bra grepp, även på hala underlag.

Mina nya favvokängor är också förstärka på tå och häl där skorna lätt slits, detta för att hålla längre. Man vill ju gärna ha sina kängor bra många år, inte sant?

En bonus är att Alfa alltid använder impregnerade skosnören för att förhindra uppsugning av vatten.

Storleken då?

Jag skulle säga att Alfas kängor är true to size. Det vill säga att de är normala i storleken. Dock bör man, enligt mig, åtminstone gå upp en storlek jämfört med sina vanliga vardagsskor. Jag har till exempel storlek 37-38 på mina vanliga skor men gick upp till storlek 39 på dessa. Vill även kunna få plats med dubbla sockor under den allra sista natten, toppturen på Kilimanjaro.

Viktigt vetande

Vikt: 660 g pr sko/känga (EU 38)

Skafthöjd: 15.0 cm (EU 38)

Ca pris: 2 599:-

Du kan köpa Alfa Berg Advance GTX W HÄR och herrmodellen Alfa Berg Advance GTX M HÄR.

 

Kolla in resten av min packningslista till Kilimanjaro HÄR.

 

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Kategori

Träning, plugg och jobb

Mycket vandring på sistone.

Och studier.

Vill ni se vad jag har för mig hittar ni mig på Instagram HÄR. Följ mig gärna där.

Som ni märker finns ingen tid kvar för bloggen just nu. Behöver lägga all min lediga tid på studier och träning/förberedelser inför Kilimanjaro.

Plugget går himla bra och jag har fått båda mina inlämningsuppgifter godkända. Så glad! Det är så givande att lära sig något nytt! Och mycket har jag kvar, räknar med att bli klar med utbildning i slutet av detta året.

Och så till Kilimanjaro då. Det börjar ju verkligen närma sig nu! Jag har inte fixat all utrustning ännu (stressmoment!) men känner åtminstone att jag har fått en hel del timmar i kängorna och med rejäl packning i ryggsäcken.

Det är bara två och en halv vecka kvar nu och jag är både förväntansfull och mindre skräckslagen. Kommer träna på som vanligt fram till en vecka innan avresa. Då blir det att vila sig i form med några lugna pass bara.

Nu kommer snart hubby the hub hem med söndagssushi. Lite mat först och ikväll väntar jobb. Inte taggad men eftersom jag förlagt vandring på dagtid måste jag jobba igen på kvällarna. Fair enough.

Kram på er!

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

SealLine vattentät förvaring

SealLine – inlägget innehåller adlinks

SealLine

SealLine vattentäta packpåsar i olika storlekar.

sealline

Gillar att de är kubformade, spar plats i väskan.

Avresedagen till Tanzania och Kilimanjaro närmar sig med stormsteg och jag håller på att gå igenom packningslistan för fullt. (Läs hela min packningslista för Kilimanjaro HÄR)

Jag kommer att ha en 48 liters ryggsäck (DENNA) som daypack samt en stor duffelbag (DENNA) att lämna till bärarna på resan. Men för att hålla koll på packningen i denna jätteväska kommer jag använda mig av packpåsar. Att sortera upp kläder i olika påsar efter kategori, typ underkläder i en, underställ i en osv gör det lätt att hitta och väskan slipper direkt förvandlas till en torktumlare av oreda. Och för säkerhets skull (ja, och bekvämlighet) kommer jag att använda vattentäta packpåsar från SealLine.

Blir det riktigt blött och regnigt väder kan det säkert vara skönt att kunna skilja på torra och blöta plagg.

Vattentäta förvarings- eller packpåsar finns av många olika märken. Fördelen med just SealLine tycker jag är att deras packpåsar är mer kubformade vilket gör det lättare att packa smart och spara plats i väskan. Många andra vattentäta packpåsar jag har tittat på är mer rullformade.

Vill du kolla in SealLines produkter hittar du dem HÄR.

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Nyår och stormen Alfrida

Stormen Alfrida

stormen Alfrida

Redo att åka på fest.

Stormen Alfrida slog till hos oss. Fällde ett träd rakt över vår tomt.

Hej på er! Hur har ni det i blåsten? Och hur har nya året startat?

Här i Tyresö är det bra trots att stormen Alfrida gått fram och fällt ett gigantiskt träd på grannens tomt rakt över vägen och in på vår tomt. Som tur var föll trädet ändå riktigt tursamt, hade det fallit i en lite annorlunda vinkel hade både lekstuga och villa blivit krossade. Nu blev bara staket, stödmur och några buskar och träd demolerade. Så som man brukar säga, tur i oturen.

Nyårsafton var bra den också. Vi tog husbilen 20 minuter bort och gick på middag hos några kompisar i Länna. Där blev det god mat och snack fram till några timmar in på 2019 innan vi spenderade årets första natt i husbilen. Mysigt!

På nyårsdagen åt vi frukost tillsammans med våra vänner följt av en lång promenad i strålande solsken. Sedan körde vi hem husbilen och mer eller mindre slappade i soffan hela dagen/kvällen. Älskar hur avslappnad jag har blivit under den här ledigheten. Inga krav eller måsten, bara feelgood.

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

PackTowl – optimal handduk vid hiking

PackTowl – inlägget innehåller adlinks

PackTowl

PackTowl kommer i flera storlekar.

packtowl

Jag testar handduken.

packTowl

Otrolig uppsugningsförmåga!

Jag fortsätter min planering inför vandringen på Kilimanjaro genom att testa utrustning. (Du kan se min packningslista HÄR med länkar till diverse produkttester).

Något som jag kommer behöva ha med mig på berget är en handduk. Men att packa ner en stor och tung frottéhandduk som aldrig torkar kändes ju inte som något alternativ.

PackTowl har otrolig uppsugningsförmåga

Så fick jag nys om PackTowl. Det är en handduk som kommer i flera olika storlekar, är lätt och har en fantastisk uppsugningsförmåga.

PackTowl är tillverkad av 100% absorberande viscosematerial och kan suga upp flera gånger din egen vikt. När du sedan vrider ur den blöta handduken släpper den ifrån sig 90% av vätskan och blir nästan helt torr. Handduken kan både lufttorkas och torktumlas och tål både handtvätt och maskintvätt.

Jag tänker att jag kommer behöva en handduk för sista dagen på berget (på vägen ner), då säger man att det ska finnas tillgång till dusch. Misstänker att jag kommer vara ganska sugen på att tvätta av mig efter 5-6 svettiga vandringsdagar.

Som van tältare vet jag också att tältduken ofta kan vara blöt på insidan tack vare kondens. Så att kunna torka av inne i tältet med en liten handduk behöver inte vara en nackdel. Kommer antagligen plocka med mig en större duschhandduk samt en mindre handhandduk (du hittar dem HÄR adlink). Blir utrymmet för litet eller vikten för tung så kanske jag bara tar med den lilla handduken. Funkar faktiskt att torka hela kroppen med den också.

Jag har alltså testat funktionen på PackTowl och tycker den fungerar så bra. Att den sedan kommer med en praktisk hängögla och en liten packpåse är bara bonus. Genomtänkt produkt helt enkelt, precis det vi outdoorälskare är ute efter.

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Året som gått – 2018

Ännu ett år har gått och det är dags för en liten tillbakablick. Även om 2018 bjöd på en del tuffa besked och sjukdom så måste jag ändå fokusera på allt det positiva. För nog har det här året också bjudit på många fantastiska upplevelser. Håll tillgodo med godbitarna från mitt 2018!

Började året på vackra Bali. En plats som direkt tog en plats i mitt hjärta. <3 Detta är från vår dag på Kelingking Beach. Läs mer om Bali HÄR.

I februari började vi en renovering av huset som faktiskt inte är 100% klar ännu. Men det fina köket ni ser i bakgrunden är åtminstone färdigt. Läs mer om renoveringen HÄR.

I mars åkte jag till Jamaica. Läs mer HÄR.

I april blev det en tur till Warszawa. Läs mer HÄR.

Maj bjöd också på vackra kvällar på SUPen.

Juni bjöd på en del hiking och …

… tältnätter. Läs mer HÄR.

I juli drog vi iväg på en roadtrip med husbilen.

Åkte genom Danmark och tog färjan över till …

Tyskland. Läs mer HÄR.

Åkte vidare in i Belgien. Läs mer HÄR.

… via Luxemburg och Frankrike in i Andorra. Läs mer HÄR.

Fortsatte in i Spanien.

Där firade jag min födelsedag.

Solade och badade och njöt av att vara ett år äldre.

Blev en tur till Portugal också i augusti.

På vägen hem stannade vi i Bordeaux och bodde på en vingård. Läs mer HÄR

I slutet av augusti var jag hemma igen, full av energi för en höst med jobb.

Njöt av september i de svenska skogarna. 2018 var året då jag blev besatt av att tälta.

I oktober åkte jag till Egypten. (Läs mer HÄR)

… och fick uppleva pyramiderna i Giza.

November handlade mest om träning inför mitt kommande äventyr under 2019. Läs mer om det HÄR.

Träningen fortsatte i december. Och mycket fokus låg också på test av utrustningen. Läs mer HÄR.

Nu ser jag fram emot ett alldeles fantastiskt 2019. Det jag önskar mest för kommande år är att jag och alla jag bryr mig om får vara friska. Och om det även kommer en del resor, outdooräventyr och roliga karriärmöjligheter så tackar jag och tar emot.

Gott nytt 2019 på er alla mina fantastiska vänner!

Läs förra årets krönika HÄR.

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Pausat

Åkte hem till lilla Mamma den 22:a.

Det blev långa promenader…

… mycket friskt luft…

… och bus.

Så mysigt att åka ”hem” till vackra Örebro.

Tomten kom i år också.

Så tacksam för den här vilsamma veckan.

Ja, nu var det verkligen länge sedan vi hördes här på bloggen. Jag har faktiskt varit lite snål med att uppdatera även på Instagram. Kände bara att jag ville pausa allt jobb för några dagar.

Den 22:a åkte vi hem till Mamma i Örebro för att fira jul. Och där har vi varit tills igår. En hel vecka med sovmorgnar, långa promenader, god mat och massor av mys med familjen.

Jag kommer inte att köra på fullt ut med jobb förrän efter nyår men vill ju dela med mig lite av vad jag har haft för mig sedan sist. Några mobilbilder från de gångna dagarna får duga tills vi hörs igen.

Nu mer mys med familjen.

Mycket mys med familjen har det också blivit.

 

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Hänt sedan sist…

Jul för hela slanten för mig sedan vi hördes sist.

Firade jul med min syster med familj. Får alltid en sådan här marsipangris av syrran på julen, hon gör dem själv!

Klädde upp mig i klänning från bästa Saint Tropez. Länk till klänningen HÄR.

Ja, jag förvarnade ju… bloggen är inte riktigt prio ett just nu. Men självklart ska jag uppdatera er om vad som hänt sedan sist. Eller jag kommer ta mig tusan inte ihåg, ha ha!

*betänketid*

Jo, förra veckan klädde vi, eller mest Embla faktiskt, julgranen och så gjorde vi julgodis och hängde i stallet. Och så hann jag med att bli sjuk också sedan sist. Och bli frisk, eller åtminstone nästan frisk.

Sedan har vi firat jul med min syster och hennes familj eftersom de åker till Thailand över jul i år. Rickard har varit i Östersund över helgen och spelat.

Igår firade vi lite jul med Rickards stora tjejer eftersom de firar jul med sin mamma. Komplicerat att få ihop det här med julen med alla bonusfamiljer. Vi hade det i alla fall supermysig. Så glad att jag har en så fin familj! Med bonusar och allt!<3

Jag vet att jag inte riktigt outat det här med sjukdomsbeskedet som jag tog upp för ett tag sedan. Tycker det är så svårt att namnge människor som kanske inte vill bli namngivna. Vi har nu fått veta att skitsjukdomen inte spridit sig, vilket åtminstone är ett bra besked i allt detta. En dag i taget bara.

Ser så mycket fram emot lite julledigt nu. Kunde inte komma lägligare!

Kram!

/K

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Hydroflask står emot minusgrader

Hydroflask – inlägget innehåller annonslänkar

hydroflask
Hydroflask står emot minusgrader.

Jag har använt Hydroflask termosmuggar och flaskor under flera år nu och det var ett självklart val för mig att det var just de flaskorna som skulle med mig på mitt äventyr till Kilimanjaro.

Jag vet att de ska stå emot minusgrader bra, vilket är viktigt under det sista dygnet på berget. Var dock tvungen att testa dem fullt ut. En flaska fick stå ute under natten och den andra fick sova i frysen. 

Och vattnet var inte fruset imorse när jag plockade ut flaskan. Så ska ni på vinteräventyr kan jag varmt rekommendera dessa produkter.

Vill du titta närmare på deras sortiment så hittar du dem HÄR. Jag kommer att plocka med mig två flaskor av DEN HÄR storleken/modellen samt ett strawlid (se HÄR)

Se hela min packningslista för Kilimanjaro HÄR.

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Kategori

Helgen i bilder… igen

Hej hjärtan! Som jag förvarnat om så kommer det att bli lite mindre av bloggeriet framöver. För att hinna med heltidsjobb, mina sociala kanaler, familj, träning och nu också utbildning så måste jag dra ner på något. Och det får för tillfället vara bloggen.

Men trots att jag inte skriver varje dag så kommer jag självklart att fortsätta dela med mig av vad jag har för mig. Så här kommer helgen som gick i bilder. En klassiker numera, haha!

När det är fredag och man får hem tre (3!) par boots HÄRIFRÅN (adlink)

Livar upp livet genom fina kläder (kommer HÄRIFRÅN) trots trista omständigheter.

Och gör vegoburgare. Recept HÄR.

Blev lite plugg också i helgen.

På lördagen var jag och Embla i stallet.

Och lördag kväll och hela söndagen var det julläger på judon.

Igår kväll brände jag av några sköna intervaller. De fina träningskläderna kommer HÄRIFRÅN. (adlink)

Jo, jag är medveten om att jag har sagt A men inte B angående vissa saker. Detta för att ni ska ha förståelse för hur jag mår. Kommer dela med mig mer när tiden känns rätt för det. Hoppas ni förstår. Kram!

/K

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Svea lanserar Robyn – en ny cool sneaker

Från gårdagskvällen hos Svea.

Blev kär i dessa!

Inte bara snygga utan sköna också.

Igår kväll var jag förbi hos Svea på Grev Turegatan för lite julmingel och lanseringen av deras nya sneakers Robyn. (Kolla in min instastory HÄR för videos)

Finns egentligen inte så mycket mer att säga om den nya skon än… wow! Robyn är förutom det uppenbara, att den är svinsnygg, också superskön. Att gå i dessa skor är som att tassa på moln.

Robyn kommer i tre färger; vit, svart och röd/rosa. Priset ligger strax under 2000 kronor. Vill du kolla in skorna hittar du dem HÄR.

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Kategori

Julklappstips – gör en personlig kalender

Julklappstips – inlägget innehåller annonslänkar till minkalender.se

julklappstips

Har bestämt mig för att 2019 ska bli mitt bästa år hittills.

… då alla mina drömmar går i uppfyllelse.

Jag lade till mysiga citat i min kalender.

Man kan lägga in personliga datum, som förlovningsdag, bröllopsdag och födelsedagar.

Dags att köpa julklappar igen? I vår familj har vi slutat köpa julklappar till de vuxna. Mest för att alla oftast har allt de vill ha och behöver. Att köpa något bara för att det ska köpas känns så yesterday. Barnen får förstås fortfarande klappar under granen.

Mitt bästa julklappstips

Vill man däremot köpa en riktigt bra och personlig julklapp till någon så har jag dock ett jättebra tips. Jag har faktiskt beställt en till mig själv, så bra är den! Ha ha! Mitt julklappstips är en personlig kalender från minkalender.se. Där du själv designar din egen kalender.

Du kan välja ett eget foto som omslag eller välja bland flera teman och foton i minkalender.se galleri. Sedan kan du skriva en egen text på omslaget, välja färg på omslagsband och spiral, lägga in personliga datum, fina citat, ja och så mycket mer därtill.

Jag gillar att ha en kalender ligga framme på skrivbordet där jag skriver in viktiga saker att göra, deadlines och små anteckningar. Ett fint och mer personligt komplement till den trista kalendern i mobilen och datorn.

Ser så mycket fram emot att jag får hem min kalender för det bästa året i mitt liv – 2019.

Vill ni också beställa en personlig kalender gör ni det HÄR. Med min kod Karin-Rahm får ni dessutom 10% rabatt på ett helt köp.

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Tunga besked

Försöker att se positivt på allt.

De två senaste dagarna har varit tunga här hemma. Vi har bland annat fått ett tufft sjukdomsbesked i familjen. Allt är väldigt nytt och ovisst ännu så det är ingenting jag vill berätta mer om just nu. Men ville ändå berätta att jag inte är på topp.

Jag kommer dock att hålla humöret uppe och tänka positivt. Framförallt för de som behöver mig just nu. Vägrar låta skitsjukdomen styra mitt liv!

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Nya träningskläder från Drop of Mindfulness

Inlägget innehåller adlinks 

Mitt nya träningsset från Drop of Mindfulness hittar du HÄR.

Denna bild gör färgerna mer rättvisa.

Fick så många kommentarer via DM på Instagram om mitt nya set från Drop of Mindfulness som jag fick hemskickat i början av veckan. And I can not blame you, guys! Ha ha! Det är så himla fint!

Toppen heter Aylin Sports Bra och jag beställde den i storlek M. Den är superskön och jag älskar kontrastfärgerna, mörkgrön och beige/off white. Och hur snyggt är det inte med zippen fram? Vill du titta lite närmare på toppen hittar du den HÄR.

De matchande tightsen heter Emma och jag bär dem i storlek S. Det som är bäst med de här tightsen är den höga midjan. (Klarar inte att träna i tights med låg midja längre!) Ja, och så att de är så mjuka och sköna förstås. Du hittar dem HÄR.

Tycker att Drop of Mindfulness kläder är true to size så du bör välja den storlek som du normalt har på dina träningskläder.

Nu ska jag jobba vidare här hemma och ikväll blir det plugg. Känns skönt att vara student igen!

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Kategori

Helgen i mobilbilder

Mycket jobb och aktiviteter nu så bloggen har tyvärr fått vila några dagar igen… men tänkte ta ikapp det med en liten ”min helg i mobilbilder”. Som att snabbspola helgen som gick liksom, haha!

Misstänker att det kommer att bli lite mindre tid för bloggen även framöver med tanke på att jag ska börja plugga nu också. Men på Instagram uppdaterar jag fortfarande frekvent så ni som vill får gärna hänga med mig där (klicka här för att komma till min profil).

Men åter till min helg då…

Höll på att regna och blåsa bort på väg till nya kontoret.

Kom hem med en riktigt fin present från Spalt PR.

I fredags var jag inne på nya kontoret (tidningen jag skriver för) och jobbade, känns så skönt att vara i nya kvarter och lokaler. Som en nystart på något sätt. När jag var klar på jobbet drog jag förbi Spalt PR en sväng och fick en jättefin present. Lovar att visa i vinter…. Blev såååå bortskämd!

På fredagkvällen hade Rickard julbord med jobbet och jag och Embla var båda trötta efter veckan som gått så vi var bara hemma och kollade på Wahlgrens värld och mös i soffan.

Lördag betyder häng i stallet.

Städade och plockade fram adventsljusstakarna innan jag och Embla drog iväg till stallet på lördagen. Har känt att det är lite segt att hon har ridning på lördagar eftersom man inte kan göra så mycket annat då. Samtidigt tycker jag att det är bland de mysigaste stunderna på hela veckan. Älskar att vara i stallet och hjälpa till med hästarna.

På kvällen kom Micke, Anna och Nova förbi på tacos.

Hem, dusch och sedan fick vi middagsgäster på lördagkvällen. Det var så länge sedan vi hängde med Micke, Anna och Nova, så det var verkligen efterlängtat!

Blev ingen jättesen kväll eftersom Embla skulle upp tidigt för KM i judo och även Nova var trött efter en tidig morgon. Anna var väl piggast av alla trots att hon varit och tävlat i Fitnessfestivalen Throwdown under dagen. Jo, så klart vann hon också, den lilla superkvinnan!

Hängde i dojon hela söndagen.

Under söndagen hängde vi i dojon hela dagen och kollade judo. Jäkligt rolig sport det där! Efter prisutdelningen åkte vi till Rickards föräldrar för lite adventsfika.

Det blev en ganska fullspäckad men rolig helg.

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR

Ladda mer innehåll