Elin Turpeinen

Annons

Snöläget just nu: Våråkning i februari

Det är mitten av februari och just nu ser våra dagar ut som de normalt sett gör i slutet av säsongen. Och på ett sätt är det fantastiskt härligt, men på ett annat känns det väldigt, väldigt, fel. 

I januari fick vi riktigt bra med snö; de två stora stormarna som träffade Arlberg förde med sig uppemot 100 centimeter. Och när vi pratade med vänner på andra håll i alperna fick vi ganska snart koll på att vi låg riktigt bra till snömässigt. Många hade knappt fått någon bas (ett snötäcke som fungerar som grund och täcker upp det mesta av marken/stenarna så att man inte går igenom till botten när man åker), medan vi faktiskt lyckats skrapa ihop både en sådan och ett fint lager med pudrigt nysnö.

Men det var då. Nu, en månad senare, har vi fått totalt runt 10-20 centimeter snö utöver den som föll där i januari. Istället för dimmiga, och snöiga, dagar har vi nu ett konstant solsken och relativt varma temperaturer. Vilket betyder att bergen blir allt mindre vita och att gräsytor börjar synas på en hel del sydsidor. Det ser, ungefär, ut som det brukar göra i slutet av säsongen. Trots att vi knappt kommit halvvägs.

Något som på ett sätt är positivt med den här situationen är att vi kan gå på längre turer. Snöläget känns så pass stabilt (även om vi, liksom resten av alperna, har gammal snö, i form av fasetter, i botten) att vi vågar leta oss längre bort från skidsystemet. Dessutom finns det fortfarande fin snö att hitta på sina ställen; de senaste dagarna har varit fantastiska.

Och jag gillar att gå på tur. Dels för att det känns mer som en härlig utflykt (speciellt om man låter det ta hela dagen), men också för att det ger en helt annat upplevelse. Sen är det såklart en stor bonus om man får ett riktigt skönt åk på vägen ned.

Så – jag tycker verkligen att det är bland det bästa som finns att få ta med mig splitboarden, smörja in ansiktet med solskyddsfaktor och, turandes, utforska nya dalar under en klarblå himmel.

Problemet är bara att det känns alldeles för tidigt på säsongen för den här typen av dagar. Turandet i sig kan, såklart, göras när som under vintern. Men att göra det i, vad som känns som, riktigt vårväder med uppvärmd snö när det bara är februari känns inte riktigt rätt. Och att det inte snöat ordentligt på en månad gör inte situationen bättre. Dessutom visar väderprognosen inte några tecken på att en ny större storm är på väg in under de närmsta veckorna.

Samtidigt kan jag inte påstå att läget var så väldigt mycket annorlunda förra året, förutom att antalet soliga dagar känns som betydligt fler nu än då. Och jag tippar på att nästa vinter inte kommer att bryta trenden. Det är trots allt ingen slump att snöläget ser ut som det gör.

Det är svårt att inte måla upp situationen som negativ och någonstans börjar det bli omöjligt att inte se att någonting har förändrats i grunden. Vintrarna är inte lika långa som de var förr och den mängd snö vi brukade förväntade oss, kan vi inte längre räkna med att få.

Men. Den här vintern är långt ifrån förbi, och snöläget kommer givetvis att förändras fram och tillbaka flera gånger. Och tills dess att nästa större storm anländer (för den kommer att komma) så jobbar vi på gogglesbrännan och fortsätta utforska bergen med vår turutrustning under fötterna.

Kategori
Du kanske gillar
Hälsa