Min life slogan i livet

Vad är din lifeslogan i livet? Har du något livsmotto du peppar dig själv med eller gör dig påmind om i blåsväder?

En av mina lifeslogan i livet består av meningen – Imorgon är en annan dag

Det är vanligt att jag gör mig påmind om den här lifeslogan i situationer så som misstag, motgång, ångest, om jag saknar energi eller känner mig likgiltig. Eller för den delen bara har en mindre bra dag. Då påminner jag mig själv om att imorgon är en annan dag. Att det inte behöver vara mer dramatiskt än så, att det är okej.

Jag accepterar att det är så här idag men med vetskapen om att imorgon är en ny dag. Svårare än så behöver det inte vara fast vi alla har ju vetskapen om att det kan kännas mer ångestladdat än så ändå. Men jag accepterar min ångest utan att förstora den och på så sätt förminskar jag den känslomässigt. Det är okej att  ligga i sängen och äta Ben and Jerrys idag eller bara promenera runt i skogen för att komma på bättre tankar. Imorgon är det nya tag och jag har alla förutsättningar i världen att åstadkomma det jag vill åstadkomma.

Åh ni vet när man befunnit sig i vargtimmen.. För er som inte hört uttrycket är det ett ångestladdat och genant tillstånd om man känner att man gjort bort sig. Då brukar jag försöka ta livet med en klackspark och tänka vem minns det här om hundra år. Då tänker jag att äsh imorgon är en annan dag.

 

 

Kategori

Det här med karma

Det här med karma ja. Jag har många gånger tänkt att karma är något förutbestämt. Är jag dum kommer någon vara dum tillbaka mot mig. Jag är då inte längre i stånd att forma min egen framtid och min väg att gå i livet.

Men så plötsligt föll det här med karma på plats för mig. Karma är inte en lag, karma är ett enastående fenomen. Det formas inte ut efter vad jag gjort och inte gjort i mitt liv. Fenomenet karma styrs av mina tankar och energier. Den energi jag ger med mig av kommer att fortsätta dra sig till mig. Jag kan själv välja att fortsätta i karmans onda cirkel eller inte.

Genom att förändra mina tankar är jag kapabel att när som helst kliva ur karmans hjul oavsett vart jag befinner mig i livet. Det spelar ingen roll vad jag gjort tidigare i mitt liv eller hur min karma har sett ut. Fokusera istället på de andra ljusvarelserna runt omkring dig och håll fast vid den insikten. Gör ditt bästa precis här och nu så kommer det bästa att komma tillbaka till dig. Lika barn leka bäst och lika energier dras till varandra.

Det kanske inte gör sig synligt omedelbart men håll fast vid den insikten så tror jag du kommer vara fri från din tidigare karma. Din energi drar till sig tankar som kommer spegla dina situationer och ditt liv.

Kram.

Det finaste du kan ge en person är ett utrymme till att få vara sig själv

Det finaste du kan ge en person är ett utrymme till att få vara sig själv. Just det.

När man besöker naturen och skogen förundras vi av växterna och trädens skönhet. Trots att de alla ser olika ut till form och storlek finner vi det inte negativt, utan förundras av att de alla är unika.

Trots sprickor i barken och böjda träd och grenar har vi en självklar förståelse av varför det blev så. Hur de alla inte fått samma ljus, vatten och näring. Vi förstår att de har olika behov beroende på vilket levnadssätt de har fått förhålla sig till. Att någon blomma just nu behöver vattnas extra mycket mer än de andra då det har vart torka. Att en annan behöver mer ljus och omsorg pågrund av att växten har stått i skuggan allt för länge och blivit utsatt på så sätt. De alla är vackra ändå och det är en självklarhet att de alla har sprickor. Så är det ju bara med det. Helt naturligt är det.

Varför är det inte samma självklarhet när det kommer till oss människor. Varför är vi fördomsfulla och undanviker kontakt med personen pågrund av en spricka i fasaden eller ett annorlunda utseende? Vi jämför oss allt för konkurrerande istället för att ha en förståelse att varje spricka har en förklaring och bakomliggande faktor.

Vi bör uppskatta varandra för vilka vi är istället. Precis som i naturen finner vi det vackert att varje växt är unik.

En av de viktigaste gåvorna jag ger mig själv och tänker på att ge andra personer är ett utrymme till att få vara sig själv. Jag tror vi alla skulle må lite bättre om vi allt mer försöker tänka som vi gör om träden och naturen.

Här kan du läsa ett annat inlägg om varför yogisar kramar träd Här.





Annons

Din sanning behöver inte vara min sanning

Din sanning behöver inte vara min sanning. Just den meningen kan vara värd att reflektera över eller lära sig mer om. 

För något år sedan var jag på en konferens med mina dåvarande kollegor tillsammans med en psykolog som skulle lära oss mer om att få en bättre stämning på vår arbetsplats. Men det vi samtalade och lärde oss mer om innefattade också hela livets tankesätt och val i vardagen.

Din sanning behöver inte vara min sanning. Den enda sanningen i det är att det är sant. Kommer jag in i fikarummet och resterande kollegor med kaffekoppar i handen tystnar kan min sanning vara att det är mycket obehagligt och att jag antar att det pratade om mig innan jag steg in genom dörren. Medans om det här hände en annan skulle inte sanningen vara obehaglig trots känslan om att de skulle ha snackat skit om hen.
Vår egen sanning formas efter våra egna erfarenheter i livet och våra egna tankesätt. Men för det betyder det inte att det skulle vara sanningen.

Nedan följer två samtalsämnen jag minns extra mycket. 

  1. Med hjälp av ett sundare tankesätt och en medvetenhet om mitt välmående kan jag själv påverka hur jag ska agera och må utifrån den här situationen och upplevelsen. Ja, dem kanske pratade om mig och tystnade av den anledningen. Ja då är det väll så och det berättar ju mer om dem själva än om mig själv, trots att jag var samtalsämnet. Jag kommer inte få reda på om dem pratade om mig om jag inte frågar så därför vet jag inte vad sanningen är och kan välja att lämna det så och fortsätta att må bra istället. Eller så kan jag ifrågasätta personerna och få reda på deras sanning. Det kan vara värt att tänka på när man låter sitt välmående påverkas negativt av andra människor. Jag har ett val över mitt eget välmående och min sanning.

    2. Psykologen frågade hur jag upplevde konferensrummet vi befann oss i. Jag svarade att jag upplevde det ”bakom stängda dörrar”, en aning tryckt i luften och en instängd känsla. Jag uppskattade inte miljön alls.
Han frågade sedan personen som satt mitt emot mig vid bordet hur hon upplevde konferensrummet. Hon hade utsikt över den delen i rummet som befann sig bakom min rygg och som jag inte såg åt. Hon svarade att hon tyckte      väldigt mycket om miljön då hon såg ut genom ett stort fönster med utsikt över hela Mälaren.

Som sagt, hennes sanning var inte alls densamma som min sanning.