24 timmars healing

healing

24 timmars healing i naturen.

healing

healing

Hello!

healing

Pizzakväll i husbilen.

Tidigt i säng.

healing

Min utsikt när jag vaknade imorse.

healing

Idag har vi vandrat.

Och vandring betyder picknick.

healing

Mums att äta ute.

healing

Lite kallt men mysigt.

healing

Ut på tur, aldrig sur.

healing

healing

Healing

healing

24 timmar senare är det dags att gasa hemåt. Redo för en ny vecka.

Det senaste dygnet, så skönt och välbehövligt. Igår packade vi husbilen med överdragskläder och vandringskängor och tog med oss ett par hämtpizzor. Sedan drog vi ut i skogen hela familjen för lite healing.

Den där husbilen måste ändå vara vårt bästa köp någonsin. Vi älskar alla att åka iväg i den. Oavsett om det är flera veckor nere i Europa, en vecka i Åre eller som nu ett dygn i skogen.

I lördags eftermiddag när vi kom fram till vår hemliga lilla ”campingplats”, där vi alltid får stå ensamma, parkerade precis vid havet, tog vi en skogspromenad. Kom hem och käkade pizza, drack rödvin och bara mös tillsammans. La oss tidigt och tog en rejäl sovmorgon imorse.

Efter lång frukost blev det några timmars hiking med obligatorisk matsäck och sedan slappade vi lite i bilen innan vi åkte hemåt igen. 24 timmar minisemester och helt redo för en ny vecka.

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR.

24 hours healing

The last 24 hours, so nice and much needed. Yesterday we packed the camper with hiking boots and picked up a couple of pizzas, then we went out into the forest the whole family for some healing.

That car must nevertheless be our best buy ever. We all loove camping, whether it’s several weeks in south of Europe, a week in Åre or as now, a day in the woods.

On Saturday afternoon when we arrived at our secret little ”campsite”, where we can park all alone, right by the sea, we took a forest walk. Came home and had pizza, drank red wine and just spend time together. Went to bed early and slept in this morning.

After a long breakfast, we took a few hours of hiking with the compulsory food bag and then we relaxed a little in the car before we went back home again. A 24 hour mini-vacation later and I am ready for a new week.

Read previous post HERE.

For more inspiration please follow me on Instagram HERE , Facebook HERE and Bloglovin´HERE.

Välbehövlig vila

Jag har tagit mig tid för återhämtning. Långa promenader…

… fikapauser i skogen…

… och tid med de bästa människorna jag vet.

Om ni visste hur sköna mina bloggfria dagar har varit! Har inte haft så mycket fri tid på tre år. Jag har verkligen hunnit återhämta mig, gått på långa skogspromenader, läst böcker och hängt med familjen. Så värt ett tokras i bloggtrafiken! Här får ni se lite vad jag har haft för mig under veckan som gått. Ni som följer mig på Instagram stories (HÄR) vet ju redan. (Ni andra, börja följ pronto, haha!)

Läs föregående inlägg HÄR

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR.

My happy place.

Well-needed recovery

If you only knew how good my blog-free days have been! Have not had so much free time in three years. I have really recovered, gone on long forest walks, read books and spent with my family. So worth spoiling my blog traffic! Here you will see a little bit of what I’ve been up to during the past week. You who follow me on Instagram stories (HERE) already know. (Those of you who don´t, start following pronto, haha!)

Read previous post HERE.

For more inspiration please follow me on Instagram HERE , Facebook HERE and Bloglovin´HERE.

 

Kategori

Byter berg mot palmer

Första riktiga slappardagen på semestern.

Vy från dagens löprunda i Dolomiterna.

Kunde ju inte motstå att springa en runda i den här miljön.

Hittar en helt magisk smaragdgrön fjällsjö utefter löprundan.

Lördag 8 juli

Vaknar till ett soligt Italien. Äter frukost i lugn och ro. Tar en extra kopp kaffe. Sätter på mig en bikini. Läser en bok. Första riktiga slappardagen på semestern och det är gudomligt skönt.
Leker med Embla nere vid forsen hela dagen medan Rickard är ute och cyklar MTB.
Frampå seneftermiddagen kan jag dock inte motstå en lugn löprunda i Dolomiterna. Naturen här är så fantastiskt vacker. Okej, Österrike var allt strået vassare men de italienska bergen är också storslagna. Springer uppför berget tills jag kommer till en smaragdgrön sjö. Stannar upp för att bara andas och njuta lite av den vackra naturen innan jag springer vidare. Den svala luften, den värmande solen, de skuggiga partierna med tät granskog, allt det vackra i naturen och ensamheten. Detta blir en löprunda att minnas under kalla, slaskiga rundor runt Tyresö i vinter.
Kommer inte hem förrän efter klockan sex och då börjar jag laga middag. Gör en god thaigryta med grönsaker, kyckling och röd curry. Maten smakar alltid så mycket bättre när man varit ute en hel dag, håller ni inte med?
Sitter ute och äter innan jag och Embla går och duschar och byter om till myskläder. Kvällen bjuder på lördagsgodis och häng med familjen och världens oväder. Regn och åska och översvämning. Ganska mysigt ändå men imorgon drar nog husbilen vidare på nya äventyr.
God natt finingar! Kram!
/Karin

Tar en minihike.

Hur vackert?

Passo Giau

Min lilla vandrare.

Storslagen utsikt från toppen.

Lämnar berg för palmer. Det fina palmarbandet kommer från 7 East (HÄR).

Söndag 9 juli

Strålande sol igen över Olympia Camping. Köper färskt bröd i den lilla shopen och äter frukost ute på våra fällstolar. Det mesta packade Rickard ihop igår, eftersom vi ska åka söderut idag.
Planerar rutten och tar farväl av våra nya italienska vänner, Nicola och Paola, ett äldre par som är helt fantastiska. I gåva får vi italienska viner och Nicolas hemmagjorda marmelad. Hur gulligt?! Vi säger på återseende och gasar upp för ett nytt berg via Passo Giau.
Kringelikrok och 11 kilometer senare når vi en ny fantastisk vandringsled. Tar en kort hike upp till toppen innan vi går tillbaka till husbilen och äter gårdagens thaigryta.
Vägen ner är sjuuuukt lång och krokig men vi beslutar oss ändå för att göra resten av dagen till resdag.
Nu siktar vi in oss på lite beachliv. Kanske någonstans i närheten av Rimini.
Strax för klockan 20 parkerar vi på en totalt ocharmig campingplats på orten Riccione. Varmt och skönt är det iallafall, 34 grader. Funderar ändå lite på varför vi lämnade vackra Dolomiterna. Nu ska vi dra ner och kolla in beachen.
Pussåkram! Hörs imorgon!
Du kan läsa föregående inlägg HÄR.

Trading mountains for palm trees

Sorry guys! Today you need to use Google Translate. I´m too busy seeking adventures.

/Karin

Kategori
Annons

Det vackraste jag någonsin skådat!

Håll tillgodo med bildbomben från världens vackraste plats…

Onsdag 5 juli

Har inte sovit mer än någon timme på hela natten, har bara legat och snurrat runt. Så frustrerande! Vet inte varför heller. Jag var ändå hyfsat pigg när jag gick upp imorse och började packa ihop. Vi hade bestämt oss för att själva ta husbilen upp på berget så långt det gick och sedan därifrån ta shuttlebussar och gondol upp till utgångspunkten för dagens vandring.

Efter att ha checkat ut från vår fina camping, Seecamp, körde vi i cirka 30 minuter upp till Kesselfall där vi parkerade husbilen. Därifrån gick det en shuttlebuss till Mooserboden, var vi tog någon typ av gondol högre upp på berget. Därifrån tog vi ytterligare en buss genom långa tunnlar och upp på serpentinvägar tills vi nådde vår slutdestination Fürthermoaralm.
Härifrån utgick vi vår vandring för dagen. Och vi som var hänförda igår! Dagens vandring var något av det vackraste jag någonsin skådat. Naturen var helt magnifik! Höga berg med glaciärer, grönskande dalgångar, blommor i alla dess färger och former, turkosa sjöar, betande fjällkor och strålande sol.
Vi gick från Fürthermoaralm ner till Bergrestaurant Mooserboden där vi åt varsin glass och sedan gick vi upp till toppen igen. Det blev en lagom lång tur för att inte avskräcka en åttaåring. Även om vi nästan sprang upp med toppuls, haha! På återfärden med bussen var vi alla ganska trötta efter toppturen och alla fantastiska intryck.
Tillbaka till husbilen beslutade vi att försöka hitta en plats uppe i bergen att fricampa på. Hittade en liten plats att ställa bilen på alldeles intill en vacker fors. Lagade middag, pasta och köttfärssås, som aldrig smakat bättre. Att sitta på en fällstol och titta ut över den dånande forsen, alltså. Magi!
Klockan är tjugo i åtta och jag är så trött att jag vill gå och lägga mig redan nu. Tror inte att det blir svårt att övertala de andra heller.
Vart äventyret går vidare imorgon? Vi tror vi siktar in oss på de italienska alperna.
Kram på er!
/Karin
Läs föregående inlägg HÄR

The most beautiful view I have ever seen!

Sorry guys, today you need to use Google Translate. I am too busy seeking adventures. ;)

Vandring i Österrike

Vandring i Österrike
vandring i Österrike

Dags att vandra i Österrike.

Vi går upp för trappor kring ett vattenfall för att ta oss till sjön Klammsee.

vandring i Österrike

vandring i Österrike

Vid vackra fjällsjön Klammsee.

vandring i Österrike

En lätt men vacker vandring i Österrike.

vandring i Österrike

Naturen är slående!

vandring i Österrike

Sötaste Embla vandrar på bra.

vandring i Österrike

Allt är så osannolikt grönt!

vandring i Österrike

Lite vila på vägen.

vandring i Österrike

Självklart måste vi bada fötterna i den iskalla fjällsjön.

vandring i Österrike

Handståendetävling är kul!

vandring i Österrike

Mat i Zell am See efter hiking.

vandring i Österrike

Vacker vandring hem till campingen längs med sjön i Zell am See.

vandring i Österrike

Tidig kväll efter vandringsdag.

Tisdag 4 juli

Sover ut på morgonen, äter en god frukost och tar sedan bussen in till Zell am See, därifrån tar vi ännu en buss upp mot Kaprun och sjön Klammsee. Dags för vandring i Österrike. Vi hade tänkt åka högre upp på berget men eftersom vi inte skulle få besked om vi fick behålla vår pitch (campingplats) förrän klockan 11 på förmiddagen skulle det bli för ont om tid att hinna med den hikingleden vi först tänkt.
Vandringen kring Klammsee är lätt, inga stigningar eller kuperad terräng men den är fantastiskt vacker. Så gott som hela leden går kring en magiskt klarblå fjällsjö. Detta är en vandring som passar både nybörjarvandrare och barnfamiljer. Vi hade dock velat komma lite högre upp och fått se ännu fler mäktiga vyer men var ändå nöjda med turen.
På vägen tillbaka till campingen stannade vi inne i Zell am See för att äta en tidig middag. Maten var väl ingen höjdare men en dag på tur gör ändå att man är hungrig som en varg så den slank ner utan problem. Efter middagen tog vi en lång promenad hem till campingplatsen igen. Och solsken hade vi också hela dagen.
Älskar den här typen av semester. När man får vara ute och vara aktiv tillsammans med familjen. Imorgon satsar vi på en att ta oss högre upp på berget. Nu en glass och sedan tidigt i säng.
Pussåkram!
/Karin
Du kan läsa föregående inlägg HÄR.

Hiking in Austria

Sorry guys, today you need to use Google Translate. I´m too busy seeking adventures.

Mera autobahn och alpluft

Började morgonen med löpning.

Bästa lilla löparkompisen.

Snabblunch a la autobahn.

Jag överlevde natten! Ni som följer mig på instastories (HÄR) vet vad jag snackar om…

Söndag 2 juli

Startade dagen med löpning innan frukost. Jag och Embla värmde upp med jogging innan vi körde intervaller. Perfekt uppladdning för en hel dag på autobahn.
Tvättade av mig och drog en snabb frukost innan vi började köra i riktning mot München.

Kl. 20:44

Har suttit i bilen hela dagen. Bara stannat för att äta och tanka. Autobahn är verkligen ingen höjdare. Men vi har haft det mysigt ändå. Trots trist asfalt och regn, regn, regn.
Det mörknar vid 22-tiden och vi börjar, lite för sent, leta efter en plats att stå på över natten. Åker runt i små samhällen och in i de mörkaste skogarna. Hur kan någon vilja parkera på de platserna? (Ni som sett min instastorie vet vad jag pratar om) Fick kalla kårar bara av att åka igenom de p-fickorna. Noll service på mobilerna var det också! Det var bara att åka ut på Autobahn igen. Parkerade bredvid alla lastbilar på en kissluktande och dånande ställplats utmed motorvägen. Som tur var var vi alla så trötta att vi somnade bums.

Framme i Zell am See.

Den här löprundan alltså!

Måndag 3 juli

Sov till klockan 10! Vaknade upp i ett soligt Tyskland. Tog en kort promenad runt ställplatsen innan vi åt en snabb frukost och gjorde iordning kaffe i termosmuggarna. Idag går husbilen mot Österrike. Vi är sugna på lite alpluft och en dusch efter några dagar på väg.

Vi landar strax utanför Zell am See i Österrike under sen eftermiddag. Parkerar på en fin camping alldeles vid sjön. Såååå vackert! Knyter direkt på mig löparskorna och springer en runda längs sjön. Luften här är verkligen frisk och det känns lätt att springa. Benen vill fortsätta men klockan säger att det börjar bli dags för middag.
Efter löprundan går jag och Embla och duschar och klär om för restaurangmiddag. Vi blir serverade fantastiskt god mat och jag beställer ett glas Riesling som smakar så där helt perfekt. Utsikten? Vackra Lake Zell.
Det är så mysigt att vara här med familjen. Jag känner en enorm tacksamhet just nu. Jag har verkligen allt jag kan önska mig!
Imorgon hoppas vi kunna vandra lite i bergen men vi får se vad väder och vind säger om det då.
Kram på er!
/Karin
Du hittar föregående inlägg HÄR

Sunday, July 2

Started the day with a run before breakfast. Embla and I warmed up with jogging and then we ran some intervals. Perfect before a whole day at Autobahn.
Washed myself and had a quick breakfast before we headed towards Munich.
20.44 CET

Have been drivning all day. We have just stopped for gas and food. Autobahn is not amusing at all but we have had a good time anyway. Even with asphalt and rain, rain, rain.
It is getting darker around 22.00 CET and we starting, a little too late, looking for a place to stay overnight. Drivning around small villages and in dark woods. I can not believe anyone would choose to park there! (Those of you who follow my instastorie now what I am talking about). Got cold shivers just driving through those dark places. And the mobilephones were out of service too! We decided to continue out on autobahn and parked next to all lorries on a smelly and trafficked site along the highway. Fortunately, we were all so tired that we fell asleep immediately.

Monday, July 3

Slept until 10! Woke up in a sunny Germany. Took a short walk around the parkinglot before we had a quick breakfast. Today we are heading towards Austria. We are craving some alp air and a shower after a few days on the road.

We land just outside Zell am See, Austria during late afternoon. We park on a nice campsite right by the lake. Soooo beautiful! I put on my running shoes right away and run along the lake. The air here is really fresh and it feels easy to run. My legs want to continue but the clock says it’s time for dinner.
 
After the run Embla and I take a shower and get dressed for dinner. We are served amazingly good food and I order a glass of Riesling that tastes just perfect. The view? Beautiful Lake Zell.
 
It’s so cozy to be here with my family. I feel enormous gratitude right now. I really have everything I can wish for!
 
Tomorrow we hope to go hiking in the mountains, but we’ll see what the weather and wind say about that.
 
Hugs!
 
/Karin
Annons

Vita fjäll och en blå sjö i Jämtland- Jag älskar det!

Alltså WOW, jag är så tacksam och så glad över gårdagen som spenderades hemma i Jämtlandsfjällen! Jag och en kompis som annars bor i Chamonix hade lyckats pricka in samma dagar hemma i Östersund så vi bestämde oss för att dra upp till mina fjälltrakter, Ottsjöfjällen!

Det är verkligen ingen sommarvärme som äntrat Jämtland, men just igår var det stålande sol och ändå 7 grader. För att maxa dagen bestämde vi oss för att gå uppför halva Ottfjället (det mäktiga fjället jag vaknar och somnar framför i stugan i Ottsjö) och därefter traska till Blanktjärn. Det har ju snöat i veckan så det var rätt lagom att gå halva Ottfjället och köra lunch där, sen gå ner igen. Ca 6 km tr. Till Blanktjärn är det 12 km tr så den vändan tog lite längre tid även om den mest är platt. Solen gassade och vi pinnade på bra hela dagen, så när klockan var 16.30 och vi kom tillbaka till bilen var vi båda sådär härligt trötta och mosiga som man bara blir av en heldag på fjället. Älskar älskar älskar den känslan!

”DET ÄR SÅÅ JÄVLA VACKERT” – Sagt säkert tusen gånger av oss båda och jag tror att jämtarna inom oss växte flera meter igår.

Uppe på fjället där vi stannade och fikade lunch!Mot Blanktjärn!

JN

Kategori

Outdoor – nytt hösten 2017

Nytt för outdoor – New Element Scandinavia visade allt för friluftsentusiasten.

Ola Gräsberg presenterar sitt sortiment.

Speciell kräm för vandringen? Självklart!

Alfa är en norsk producent som gör snygga vandringskängor.

outdoor

Jonas Hedin har tagit succémärket CMP till Sverige.

outdoor

Löpning, vandring, gym, cykling… Oavsett sport har CMP utrustningen för dig.

Funktion möter…

finess för dam, herr…

outdoor

och barn.

David Godemann representerar Deuter ryggsäckar…

outdoor

… och visar smarta funktioner.

Portabel tvättmaskin måste en ha på långvandringen.

outdoor

Susanne från Granitbiten visade upp finaste väskan för yogamattan. Den kommer från Prana.

Älskar Pranas yogakläder.

outdoor

Kolla in ryggen på den här toppen till exempel…

outdoor

och det här mönstret!

outdoor

Hydro Flask – smartaste flaskan när du går på tur. Klarar både värme och kyla.

outdoor

Vem vill inte slå till på de här snygga kängorna från Haglöfs?

outdoor

Funktion, funktion och mer funktion.

Skalplagg och mellanlager, en friluftsfantast går lätt igång här.

THERM-IC ger värme för händer och fötter.

Snabba skor från Salomon.

Salomon visar upp kommande nyheter inom running.

outdoor

Här var det ventilation signerad Salomon.

outdoor

Snyggt och funktionellt närmast kroppen.

Tidigare i våras var jag förbi Mandels pressdag och kollade in vad som händer inom outdoor hösten 2017. Och det bjöds på så mycket snyggt, så många coola funktioner och måste ha-prylar att varenda stadsråtta vill ge sig ut i skog och mark på momangen.

Här kommer ett axplock av outdoor hösten 2017. Det är inte omöjligt att jag följer upp med närmare presentation och nedgrottning på nördnivå…

Outdoor news autumn 2017

Earlier this spring I visited Mandel’s press day and checked out what is new in outdoor autumn 2017. What I saw? Super cute clothes, cool functions and must have-stuff that makes even the city rat want to get out in the wild.

Here are a few favorite outdoor news for fall 2017. And don´t be surprised if I follow up with a more detailed presentation at a nerd level …

Kategori

Ridning till vattenfallet El Limon

El Limon

Söta byar på väg till vattenfallet El Limon.

El Limon

På hästryggarna.

El Limon

Älskar de färgglada husen!

El Limon

Bitvis var leden vi red på riktigt lerig.

El Limon

Vackra vattendrag i djungeln där hästarna fick dricka.

El Limon

På väg mot vattenfallet.

El Limon

Vackra vyer!

El Limon

Säg hej till Blancita.

El Limon

Här lämnade vi hästarna och gick ner till detta magnifika vattenfall.

El Limon

Framme!

El Limon

Självklart ville vi bada!

El Limon

Naturen alltså!

El Limon

El Limon

Galopp genom byarna.

El Limon

Min fina snabba Blancita.

Ridning till vattenfallet El Limon

 Jag har ju inte berättat så mycket om vår vistelse i Dominikanska så jag tänkte släppa ett litet tips för er som funderar på att åka dit…
En morgon drog vi iväg tidigt för att rida till ett stort vattenfall i närheten av vårt hotell, El Limon. Jag och Embla älskar båda att rida så vi brukar alltid försöka hyra hästarvåra resor.
Utflykten började med en busstur på cirka 25 minuter genom söta byar, ni vet med sådana där färgglada karibiska små hus. Framme vid ranchen visade det sig att vår familj skulle få rida ensamma, bingo!

Hästar eller åsnor?

Vi fick varsin häst, modell mindre, tyckte riktigt synd om Rickards häst som typ var mindre än honom. Men hästarna (vissa var mulor) skrittade på utan problem i de branta och steniga backarna. Leden vi red på gick genom vackra vattendrag, steniga partier, riktig lervälling och smala stigar som stupade flera hundra meter ner i gröna dalar. En var ganska tacksam att hästen inte snubblade där…
Vackra vyer utlovas och lite adrenalin om du inte är ridvan, haha!

Magnifikt vattenfall

Efter ungefär 40 minuters ritt var det dags att lämna hästarna för att gå den sista biten fram till vattenfallet. Först fick vi gå ner till ett mindre vattenfall, gena genom vattendrag med gymnastikskor för att sedan vara framme vid ett gigantiskt helt fantastiskt vilt vattenfall, El Limon. Så vackert!
Det går att bada där också så jag och Embla simmade ut i vattenfallet. Det var riktigt svalt och uppfriskande!
Promenaden tillbaka till hästarna gick rakt uppför på steniga stigar och i lera. Barfota och i bikini. Perfekt, det var ju trots allt sportlov…
Väl framme vid hästarna bytte vi om till torra kläder och började rida hemåt igen. Det här är ingen ritt för den fege. Leden är rejält brant på sina ställen men hästarna är vana. Okej, de snubblar till då och då men det är bara att hålla i sig i repet (nej, tyglar finns inte) eller sadeln.
Ritten avslutades i full galopp genom en liten by med sandiga gator. Min häst/ponny Blancita var snabbare än vinden!

God lunchbuffé

Tillbaka på ranchen serverades vi en enkel men god lunchbuffé i väntan på att de andra som åkt med oss i bussen skulle återvända. En riktigt fin halvdagstur!
Den här utflykten var kul men det är egentligen inget för den storväxte. Hästarna är små och även om de säkert är vana så borde de kanske inte bära 90 kilo ryttare? Vackra vyer, söta karibiska byar, ridning, fin natur och ett magnifikt vattenfall ihopbakat till en halvdag. Perfekt för dig som vill uppleva mycket på kort tid.
El Limon

The beautiful waterfall El Limon.

Horseback riding to the waterfall El Limon

I have not told you much about our stay in Dominican Republic so I thought I would give you one little tip if you ever go there …

One morning we took off early to go horseback riding to a large waterfall near our hotel, El Limon. Embla and I both love to ride so we always try to hire horses on our travels.

The trip started with a bus ride for about 25 minutes through pretty villages, you know, the ones with small colorful Caribbean houses. When arriving at the ranch we were told that our family would ride alone, bingo!

Horses or donkeys?

We got our horses, model small. Felt really sorry for Rickards horse, the horse, or actually the mule, was way smaller than him. But the horses walked on without problems up the steep and rocky slopes. The trail we rode went through beautiful rivers, rocky lots, mud and narrow paths that steeped several hundred meters down into the green valleys. One was quite grateful the horse didn’t stumbled there …

Promise you will have beautiful views and some adrenaline if you are not experienced riders, ha ha!

Magnificent waterfall

After about a 40 minutes ride, it was time to leave the horses to walk the last bit up to the waterfall. First we had to go down to a small waterfall, genic through rivers with our sneakers and then we arrived to a gigantic absolutely fantastic wild waterfall, El Limon. So beautiful! You can swim there too so me and Embla swam out into the waterfall. It was really cool and refreshing!

The walk back to the horses went straight up the rocky trails and clay. We walked barefoot in our bikinis. Perfect, it was after all the Swedish sport holiday …

Once back with the horses, we changed into dry clothes and started riding back home. This is not a ride for a coward. The trail is considerably steep in some places but the horses are just to it. Okay, they do stumble from time to time but it is only to hold on to the rope (no, there are no reins) or the saddle.

The ride ended in full gallop through a small village with sandy streets. My horse/pony Blancita was faster than the wind!

Delicious lunch buffet

Back at the ranch we were served a simple but delicious lunch buffet while waiting for the others who went with us in the bus, to return. A really nice half day trip!

This excursion was fun but it’s really not for big people. The horses are small and although they certainly are used to walking up and down the steep trails, they should perhaps not carry a 90 kilogram rider? Beautiful views, sweet Caribbean villages, riding, beautiful nature and a magnificent waterfall were baked up to a half day excursion. Perfect for those who want to experience a lot in short time.

Kategori
Annons

Vandring på 67 dagar eller en bilresa på 16 timmar

Även om det snabbaste sättet (uppenbarligen gillar vi när det mesta har ett högt tempo) kan kännas lockande i de flesta fall, känns det ändå värt att tänka igenom alternativet att ta sig till den önskade platsen med egen maskin. Det vill säga exempelvis genom att gå. Skillnaden blir, givetvis, extrem och jag tänker att man kanske på något sätt ändå bromsar in lite grann när man inser vilka hastigheter vi faktiskt är uppe i. Och vilket tempo det egentligen är tänkt att vi ska färdas i.

Om vi bestämde oss för att gå överallt skulle det ta väldigt lång tid att komma fram. Ett, ganska extremt, exempel är tiden det tar att vandra Gröna Bandet. Från Treriksröset till Grövelsjön, eller vice versa. Turen landar på någonstans mellan 39-130 dagar. I alla fall om man kikar på hur lång tid det tagit för dem som utförde sträckan under år 2015. Att det skiljer uppemot 100 dagar har förmodligen att göra med vilken väg man valde, när på året man vandrade den och vilket mål man hade med turen.

Sträckan för Gröna Bandet ligger på runt 1266-1428 km, också det beroende på vilken väg man väljer. Ska man ta sig mellan samma platser med bil landar man på ca 1300 km. Och tidsskillnaden blir, givetvis, enorm. Med det motordrivna fordonet tar du dig från punkt A till punkt B på mindre än en dygn. Närmare bestämt på runt 16 timmar, om du inte gör något längre stopp.

Kollektivt blir det lite klurigare. Men ett exempel kan vara hur det tar dryga dygnet att resa från Grövelsjön till Riksgränsen. Resan landar på runt 27-30 timmar och förhoppningsvis slipper du övernatta på bänkarna vid tågstationen i Gävle. Och då har du i för sig inte rest till Treriksröset. Men ändå, totalen landar på under två dygn.

När vi ändå pratar sätt att ta sig mellan Grövelsjön och Treriksröset känns det värt att nämna mannen som cyklade Gröna Bandet på 18 dagar år 2014. Känns som ett nytt sätt att utföra turen på. Som något typ av mellan ting – det tar absolut inte längst tid jämfört med bil och kommunalt, men heller inte kortast.

Sen bjuder ju även årstidsskiften på nya metoder. Exempelvis att skida sig mellan platserna, något som istället går under benämningen Vita Bandet som år 2016 tog mellan 54-80 dagar för de som tog sig an utmaningen.

Grejen är att det känns enkelt att välla det mest tidseffektiva sättet att färdas. Och ibland kan det vara ett faktum som känns extremt svårt att argumentera emot. Det betyder dock andra sidan inte att man ska jämföra en 80 dagars vandringstur med en 16 timmars tågresa. Jag har svårt att tänka mig att man ens skulle landa på en sådan jämförelse eftersom man är ute efter två vitt skilda saker genom de båda alternativen.

Snarare tänker jag mig att om man inser vilket tempo vi är gjorda för att transporteras i så blir det rätt påtagligt att vi är uppe i extrema hastigheter. Det var i alla fall något som cirkulerade i mitt huvud sist jag rörde mig i flera hundra km/h.

Kanske kan man sakta ner ibland, eller prova att ta sig till en plats genom att gå, för att se hur alternativen känns. Dessutom kan det vara värt att tänka igenom vad som, inte bara på prislappen, kostar mest. Och även om det kan kännas svårt att argumentera med tiden så finns det andra aspekter värda att tas med i beräkningarna, de gånger det finns tid till att göra det.

Kategori

Yogaresa – vandring bland turkisk historia

 

YOGA MED VICKY

Det har bjudits på en vandringsled längst turkisk historia bland stränder och berg. Gamla borgar, fort, kvarlevor från palats och för att inte prata om utsikten! I gympaskor och med lite mjölksyra i benen, med solen i ryggen och med ljudet av vågorna som slår mot land längst bergen, med skratt och med handplockade bananer från träden längst färden når vi fram till den förväntansfulla destinationen! Mer om det i kommande inlägg!

DCIM100GOPROGOPR3639.

DCIM100GOPROGOPR3641.

DCIM100GOPROGOPR3644.

DCIM100GOPROGOPR3646.

DCIM100GOPROGOPR3652.

DCIM100GOPROGOPR3664.

DCIM100GOPROGOPR3660.

DCIM100GOPROGOPR3655.

DCIM100GOPROGOPR3653.

Kategori

MÅNGA BÄCKAR SMÅ…

gjende cristina castillogjendegjendegjendegjendegjendegjende

LOCATION BETWEEN LAKE BJØRNBØLTØNNE & LAKE GJENDE // LEGGINGS & TOP OYSHO FITNESS

Fångade den här fantastiska kvällssolen innan vår tredje natt i Jotunheimen. Då hade vi gått längs med sjön Gjende i en halv dag och slagit upp tältet invid sjön Bjørnbøltønne med en liten bäck precis intill oss. Morgonen efter väcktes vi av en fårmamma som kom tillsammans med sina två lamm och puffade nyfiket på tältet.

Obeskrivligt vackra miljöer ♡

Klicka här för att läsa mer om vår vandring i Jotunheimen

Klicka här för att se bilder från underbara Besseggen

Kategori
Annons

WONDERS OF NATURE

IMG_4070IMG_4065IMG_4048IMG_4001IMG_3881IMG_4074IMG_6687IMG_4005IMG_4011IMG_6178IMG_3859IMG_6673IMG_3994IMG_3969IMG_6225IMG_4045IMG_3864IMG_4028IMG_3879IMG_3870IMG_6363IMG_6277

LOCATION JOTUNHEIMEN (GJENDESHEIM GLITTERHEIM BESSEGGEN)

Bilderna får nästan tala för sig själva efter den här vandringen. Vackra vyer utlöste varandra längs leden och vi var lika fascinerade varje gång vi möttes av en ny utsikt. När vi letade efter en led i krokarna läste vi att den här skulle vara lämplig för nybörjare men det håller jag inte riktigt med om. Man bör ha gjort något liknande nån gång tidigare och vara i relativt bra fysisk form. Vissa delar av leden är nya så det finns inte ordentliga stigar upptrampade. Det är också väldigt mycket höjd man tar under dagarna och vissa delar är riktigt branta så en helt ok kondition är nog ett måste om man inte ska hålla på och ta en massa pauser på vägen upp.

Vi valde att packa med tält och stormkök istället för att ta in på fjällstationerna som finns längs vägen. Jag sover skönt i en säng året runt men kan inte vakna av en flock får som kommer och puffar nyfiket på tältet eller av en porlande bäck som blänker i morgonsolen. Det är inget svårt val för mig att ta på mig ett par kilo extra på ryggen för den upplevelsen!

Jag rekommenderar verkligen att vandra i Jotunheimen längs den rutten vi valde att gå för det blir vackrare och vackrare ju längre man går och det behövdes som motivation när benen började bli trötta. (Klicka här för att läsa mer om vår rutt kring Jotunheimen). Man sover inte jättebra med knöligt underlag och lite kallare temperaturer så ta in på fjällstationerna om du är lite bekvämare av dig.

Så länge du går lederna för de är fantastiska ♡

Kategori

LET´S GO FOR A HIKE

JotunheimenJotunheimenJotunheimenJotunheimenJotunheimenJotunheimenJotunheimenJotunheimenJotunheimenJotunheimen

Vi är på väg till Jotunheimen i Norge! Förra året gjorde jag min första fjällvandring längs Jämtlandstriangeln (klicka här för att läsa mer om den) och i år blir det norska landskap som ska avsluta vår sommar. I fjol hade vi sån jäkla tur med vädret så allt gick supersmidigt men nu verkar det som att vi kommer stöta på lite regn och kallare temperaturer. Vi blev nog lite bortskämda i Jämtland och den här gången får vi istället en verklighetssmäll, haha!
Här är vår rutt
Dag 1: Gjendesheim – Glitterheim, 2,3 mil
Dag 2: Gitterheim – Memurubu, 2 mil
Dag 3: Memurubu – Besseggen – Gjendesheim, 1,5 mil
Planen är att vandra i tre dagar men vi kom iväg lite senare än tänkt idag så det kanske blir fyra dagar. Så länge vi håller oss torra är det bara mysigt :)
Kommer som ni kanske förstått inte kunna uppdatera bloggen medan vi är ute så ni får en rapport när vi är tillbaka på måndag eller tisdag. Wiii, kommer bli så himla kul!
Nu sticker vi ♡
Kategori

Här äter jag middag ikväll!

Salut!

Nu är jag i Chamonix, alperna! Jag hälsar på en kompis som bor här nere och eftersom hon bor här så jobbar hon också här. Så just nu, medan hon jobbar kväll så sitter jag på balkongen och äter lite middag och kollar på utsikten! 

Älskar att ha allt det här runtom mig, berg och toppar med lite snö!


JN 

 

Annons

Blanktjärn – Ännu ett exempel på att naturen är grym!

I Våldådalen i Jämtland finns en ganska känd vandringsled som heter Blanktjärnsrundan, ca 12 km är den. Efter halva biten når leden fram till själva Blanktjärn som är ett tjärn där vattnet är turkosfärgat och i princip kristallklart. Kanske har ni sett filmen som cirkulerade runt förut där de åker skridskor på en spegelblank blå is? Den är det, och det var där jag var idag!

Ingen av oss hade (konstigt nog) varit där tidigare. Så det blev ett litet äventyr för oss alla och vi var nog ute i 4-5 timmar iaf. Så himla himla härligt att vara ute såhär känner jag nu när jag är hemma, strosa runt och se allt vackert. En lugn uppladdning inför maran på lördag helt enkelt!

Nästa gång, blir det nog en löptur där för det var riktigt fin terräng och att komma fram till Blanktjärn och ta ett dopp-stopp är perfekt!

I väntan på att tjejen bakom filten skulle jobba klart så vi kunde ge oss ut:)IMG_9201IMG_9202IMG_9220SAMSUNG CSCSAMSUNG CSCSAMSUNG CSC

Har ni inte varit här så är Blanktjärn verkligen ett bra utflyktsmål. Det är en fördel om solen skiner, iaf någorlunda, eftersom vattnet blir mer effektfullt då!

JN

Trail Etiquette – 7 tips som hjälper dig på vandringsleden

Är du sugen på att vandra i sommar men är lite osäker på vilka vett- och etikettregler som gäller? Här kommer ett par sköna tips från vännerna på GearJunkie. Visst är de superamerikaner, men tipsen funkar även på Kungsleden.

Trail Etiquette: 7 Tips To Keep It Wild

From your local hiking path to the Pacific Crest Trail, hikers’ actions make a difference, good and bad. Here our thru-hiking correspondents offer pointers from their time on the trail. The ‘Packing It Out’ project is not just about a few guys hiking and picking up trash.

Kategori

När är det värt risken?

Vandring i en schweizisk alpby och att kalkylera risker med snötäckta decimaler. Ibland är det enkelt att fatta beslut baserat på riken kontra värdet. Andra gånger är det inte riktigt lika lätt. 

Vi var i Aletsch, Schweiz, under förra veckan. Det är en fantastisk liten by med spännande berg som bjuder på skön skidåkning. Den beskrivningen får räcka för stunden, mer detaljer dyker upp senare. Att vi vandrade betyder att vi gick på en vandringsled längs en av de många berg som alporten består av. Vi gick uppför och följde leden i några timmar. Vädret bjöd inte på några makalösa förhållanden för skidåkning just den dagen, men det var perfekt för att utforska bergens snöfria delar till fots.

Den här leden var relativt snöfri, förutom på sina ställen där marken ännu var vitklädd trots det varma vädret som rådde. I början låg leden i skogen, men snart lämnade vi trädgränsen bakom oss och kom ut på mer öppen terräng. Där gick vi med ibland så lite som 10-20 cm tillgodo i bredd innan stupen tog vid. Stup som vi inte såg botten på även fast vi försökte. Och på många ställen fanns inget skyddsräcke.

Vi vände när vi kom fram till ett parti där snön låg relativt djup vilket skapade en, vad vi ansåg, för stor risk om vi skulle välja att passera. Stupet var dramatisk, snön blöt och leden smal. Vandringen var helt enkelt inte värd risken och vi var ändå mer än nöjda med vägen vi gått. Så vi vände om. Och just det här med risken kontra värdet är en ekvation som vi ständigt löser när vi vistas på snötäckta berg utförandes extrem skidåkning. Vilka är riskerna och hur bra kommer åket att vara om vi väljer att utföra det?

Just vandringsexemplet är ett i mängden. Passagen hade nog gått att passera med stor försiktighet, men vägen krökte sig precis där och sannolikheten att leden skulle fortsätta vara snötäckt även efter svängen (vi såg inte längre) var hög. Dessutom skulle ett snedsteg eller en fot som halkat få väldigt allvarliga konsekvenser genom stupet som låg alldeles intill. Vi hade gått i ett par timmar och tanken var bara att ta en skön promenad i vacker miljö, därmed var inte målet att göra något mer utmanande än så och beslutet om att vända var givet för oss att fatta.

Saker som antagligen fått oss att fortsätta utan att tveka skulle kunna vara ett räcke längs ledens kant som agerat skydd mot fall, något fäste att hålla i som suttit ankrat i berget eller en spade för att skyffla bort snön som låg på vägen och därmed kunde leda till ett potentiellt fall. Hade vi dessutom vetat att vägen framöver låg snöfri samt haft en belöning som väntat (exempelvis storslagen utsikt eller ett riktigt nära möte med ett gäng bergsgetter) så hade vi förmodligen gjort om vår bedömning. Nu var dock inte det här faktorer som fanns med i beräkningen så valet föll sig enkelt. Men under skidåkningen är det inte alltid riktigt lika lätt.

Faktorerna som spelar in är flera när det gäller riskbedömning inför kommande åk och vägen dit. Snöförhållanden, svårighetsgrad, väder, exponering och konsekvenser av eventuella laviner är några av dem. Det är mycket som ska synka för att svåra och utsatta åk ska genomföras och det gäller att inte blunda för alla potentiella risker som det kan innebära. Samtidigt är kroppen fylld av en längtan efter att komma åt snön, känslan och utmaningen som åket skulle innebära.

Balansgången är lika spännande varje gång och ekvationen går inte att lösa i förväg. Något som däremot förenklar är att söka de nyckeltal som krävs för att den ska bli enklare när den väl ställs och för att få en större förståelse av dess helhet. Däremot så går det sällan att få ett exakt tal. Det är lite som att räkna med en hel drös decimaler. Det är också vad som gör det hela ytterligare lite mer spännande när beslutet resulterar i ett genomförande. Och när vi vandrade där längs bergssidan i Aletsch var det vad vi kom fram till. Att det är den där spänningen, de där decimalerna, som är en anledning till varför vi håller på med det vi gör. Och varför vi älskar att göra det. Givetvis med så låg risk, och så få nummer efter kommatecknet, som möjligt.

Kategori
Annons

Jämtlandstriangeln – Tredje dagen flyger tälten iväg

IMG_6583

IMG_6589

15 augusti
Vi vaknade av att vinden slog hårt mot tältet och vi var inte jättesugna på att gå ut i vad som lät som en storm men när vi väl öppnar upp vårt tält ser vi att Davids tält släppt helt från marken och endast hålls kvar av hans egen kroppsvikt. Såg riktigt roligt! Vinden högg tag i allt men efter mycket om och men lyckades vi få ner packning och tält.
Vi hade tidigare bestämt att vi skulle ägna lördagen till att bestiga Syltopparna men den turen går på nästan 2 mil och det var ingen utav oss särskilt taggad på så vi valde att ge oss på Templet (en topp som låg lite närmre) under förmiddagen för att redan denna eftermiddag börja röra oss tillbaka mot Storulvån, för att inte komma hem alltför sent helt enkelt.

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

Templet var otroligt vackert! Solen sken och det fanns så himla många olika småblommor längs vägen. Vid foten av berget hade vi grönska och värme, längs vägen upp var stora ytor täckta av snö och vid toppen var det stenigt och mossigt. Trots att vi var på bergets läsida kom det stötvis riktigt hårda vindar och då var vi tvungna att lägga oss platta mot klippväggen för att inte stryka med! På vägen ner tog vi den snabba vägen över snön och gled ner på rumpan. Jag hade lite problem med att bromsa och krockade rakt in i Gustavs ben. Men hellre hans ben än klipporna!

Skärmavbild 2015-08-20 kl. 19.41.18

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

Tillbaka på fjällstationen unnade vi oss var sin öl innan vi drog iväg på dagens vandring. 1,6 mil till Sylarna och vi ville beta av åtminstone en mil för att bara ha en kortare ”promenad” kvar på söndag. Klockan 19.00 slog vi upp lägret vid en bäck. Det var första kvällen vi fick njuta av en vacker solnedgång och vår frystorkade middag har aldrig smakat bättre. Sovsäckarna var aningen fuktiga och kalla i och med att vi inte kunde vädra dom på morgonen men det var helt klart en underbar sista kväll.

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

Kategori

Jämtlandstriangeln – Den oändliga andra dagen

DCIM103GOPRO

14 augusti
Vi valde att inte ställa någon väckarklocka och vaknade rätt sent vid 09.30 av att solen låg på och värmde. Av en slump hade vi riktat tältöppningen mot solen så när vi öppnade strålade dagsljuset in. Helt fantastiskt att få vakna i naturen, en riktig frihetskänsla.

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

Vi laddade på med havregrynsgröt med solrosfrön och kanel innan vi packade ihop och begav oss vidare mot Blåhammaren. Vi hade bara ungefär 3 km kvar på den sträckan så det gick fort, 40 minuter kanske. Sen var det bara att sadla om och sätta fart mot Sylarna. 1,9 mil bort och vi räknade med att vara framme runt 20.00 på kvällen. Den första milen gick relativt smärtfritt på ungefär 2,5 timmar. Vi stötte på några vandrare som gick i motsatt riktning och de sa att det var plant och att de gått sträckan på 2 timmar i lugnt tempo. Det var INTE plant. Det var en lätt uppförsbacke i 9 km och fy fan vad jobbiga de sista 4 km var! Helt sinnessjukt. I och med den okända mannens missinformation så felbedömde vi när vi skulle äta också och väntade alldeles för länge med lunchen. Jag var vrålhungrig medan killarna ville fortsätta men till slut sa min mat-och-sov-klocka ifrån ordentligt och jag mer eller mindre tvingade mig till ett lunchstopp.

IMG_6559 (1)
IMG_6526 (1)

Med nya krafter kämpade vi oss igenom den sista biten som precis som vägen dit var i lättuppförsbacke och stark motvind, vägen kändes oändlig. Jag är inte den som gnäller men det var mycket gnäll sista biten. Väl framme på fjällstationen damp vi ner precis vid ingången och bara satt och glodde i några minuter. Vi var så pass slutkörda att vi faktiskt bestämde oss för att ta ett rum på stationen, men det var såklart fullbokat. Med tunga steg gick vi ut igen och började bygga tält. Eftersom vi inte orkade gå mer så blev det första bästa relativt plana yta, utan lä. Det var så skönt att äntligen få krypa ner i sovsäcken med lite mer kläder än natten innan för att inte frysa. Vinden susade i tältet och vi somnade på direkten.

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

 

 

 

Ladda mer innehåll