Lidinglöloppet utan träning – så gick det

I början av sommaren tyckte mina vänner det var en bra idé att ta sig an En Svensk Klassiker efter att vi tagit oss igenom Vätternrundan med nöd och näppe. Efter ett misserabelt år för Vätternrundan vädermässigt sett stod simmningen på tur, ”kom det blir kul” sa dom, ”det är enkelt, som blandsaft” sa dom. I samma veva anmälde vi oss till Lidingöloppet men avvaktade lite med Vansbrosimmningen då den inte brukar bli fulltecknad lika snabbt. När dagen närmade sig fick alla förhinder… Typiskt.

Så nu sitter jag här med min blytunga medalj från Lidingöloppet – ett 30 kilometer långt terränglopp i löpning. När jag suger på karamellen så här efter loppet känns det ändå ganska gott att ha tagit sig igenom utmaningen med endast 20 kilometer löpning i kroppen. Men det höll på att gå illa, riktigt illa. Efter sommarens sjukdom som gjorde att jag fick slå av lite på träningen och efter en illa planerad semester fick löpträningen därmed också läggas på is.
Jag kom dock ut några gånger men kom aldrig riktigt igång med löpning så som jag brukar göra. Efter en vecka utomlands, roadtrip i Sverige och med allt för många grillkvällar i mitt samvete var dagen D redan här. Jag skulle liksom springa 10 km mer mot vad jag hittills sprungit i år. Med någon dag kvar till start insåg jag att jag glömt ta ledigt från jobbet, inte hunnit köpa uppladdning (pre loader) samt se efter mitt förråd av energiprodukter och utrustning för loppet. Det blev kaos helt enkelt. Men eftersom jag har genomfört liknande lopp tidigare fick jag helt enkelt förlita mig på min rutin som det heter.
Planen blev helt enkelt att skala ner alla måsten, sätta ett rimligt mål och sedan se över den utrustningen man hade för stunden. Bekväma kläder fick gå före hi-tec gear, insprunga skor framför snabbskor och sedan handlade resten om att äta balanserat, sova bra och vila mig i form. Vila mig i form.

När dagen väl kom var jag den enda som stod på startlinjen av den lilla grupp som tidigare i våras ville genomföra ”klassikern”. I den näst sista startgruppen stod jag. Med starttid 14.00 i startgrupp 10 slapp jag monsterkön vid nummerlappsutdelningen och kunde med lätthet fokusera på min kommande prestation istället för att ödsla energi på att stå i kö, tampas med andra deltagare och leta efter anhöriga på vift. Efter att jag hämtat ut nummerlappen var det bara att slå sig ner på löparbanan och börja tejpa tår, bröstvårtor och allt annat som tänkas kunna få en del stryk under loppet.

Efter en stund fick jag påhälsning av en av landets snabbaste löpare som önskade lycka till och gav mig en spark i baken. Vädret hade blivit lite bättre men det var fortfarande något kyligt i luften och regn väntades lite senare under dagen. Klockan började nu att närma sig start. För er som inte sprungit Lidingöloppet så är start och mål en bit bort från tävlingsområdet vid Lidingövallen. Att knata till starten tog sin lilla tid och även om benen kändes hyggligt pigga är det närmare 2 kilometer till starten. Pjuh!

Lidingöloppet bilder

Lidingöloppet ska strax börja för min del. Här i full gång med att tejpa kropp och knopp!

Till starten kom jag. Här bjöds det på musik, dryck, frukt och uppvärmning. Nu var det bara minuter kvar till start. En stor klocka räknande ner för hur länge jag hade på mig att ta mig till startfållen. Med 1 minut och 29 sekunder kvar klev jag in i den stora men också något tomma startfålla. Arrangören pumpade hög musik från högtalarna och Apollo stod för uppvärmningen. Så mitt uppe i äppelplockningen och höga knän var det dags. Musiken sänktes, klockan räknande ner och Pang! Det var dags att ge sig av. I ett dammoln lämnade vi gärdet och var nu i gång. I början är banan bred och underlaget är gräs. Trots att det hade regnat lite kvällen innan dammade det friskt. Taktiken nu var bara att ligga lågt, hitta mitt tempo och om jag hade krafter kvar öka sista fem. Klockan tickade på och kilometrarna for iväg. Första milen gick bra, även den andra. Med sju kilometrar kvar fick jag släppa mitt tempo och jag fick börja varva löpningen med jogg, lunk och gång. Taktiken att gå i backarna spelade stor roll denna dag tror jag vilket gav mig piggare ben mot slutet av loppet. När jag hade kämpat mig igenom några kilometrar till på denna plågsamma bana som bara går upp och ner var det dags för Karins backe. Så vem den där Karin är så avskydde jag Karin och hennes backe ganska så mycket just då. Att på slutet av loppet få en dödsbacke slängd på sig var det sista man behövde för att kämpa sig i mål. Jag besegrade i alla fall Karins backe, men oj vad jag inte gillade den då. Däremot har Karin bra musiksmak. Fet dansmusik bjöds det på. Najz.

Efter tre timmar och 48 minuter kunde jag avsluta med att spurta in i målet med stumma lår och dammigt ansikte. Benen var gråa av allt damm jag samlat på mig under loppet och även om jag tvekade lite innan på att ställa upp kändes det förbaskat gott att ha tagit sig i mål.

Efter målgången väntade familj och vänner som samlats för att ta emot mig. Lidingöloppet kanske inte var så pjåkigt i alla fall.

Lidingöloppet bilder

Då var det klarrrt – Lidingöloppet 30k

Kategori

Mountainbikeloppet Lida 24h avgjordes i helgen – alla bilder här!

I helgen har det körts mountainbike ute i Lida. 24-timmars tävlingen Lida 24 startade lördag klockan 12.00 och med målgången söndag 12.00 gör det till en extra utmaning för alla tappra deltagare. Självklart fanns jag på plats för att ta del av den extrema utmaningen.

I ett skogbryn i utkanten av Lida friluftsområde tuggade tält, husbilar och servicetält tätt. Det var åter igen dags för 24-timmars lopp och bakom arrangemanget stod inte mindre än personerna bakom crossfesten i Lida. Till start kom det ett härligt gäng cyklister som tävlande individuellt men det fanns även lag anmälda till loppet. Väderförhållandena under helgen har varit mycket gynsamma och för er som cyklat Lida Loop kanske känner till det beryktade surhålet som ”alltid” är blött var denna helg inte så blöt.
Banan som cyklisterna fick ta sig ann var närmare 10 km lång och var en kombination av den gröna slingan och en del av den röda. För deltagarna tog det runt 30-45 minuter att köra och det fanns allt från starka 24-timmars proffs, till cykelbud, motionärer och livsnjutare.

Lida 24h blev ett mycket uppskattat arrangemang av både publik och deltagare och vi hoppas få se Lida 24h tillbaka nästa år!

Se resultaten här!

Här kommer bilder från dagen!
Fler bilder

 

 

Här äter jag middag ikväll!

Salut!

Nu är jag i Chamonix, alperna! Jag hälsar på en kompis som bor här nere och eftersom hon bor här så jobbar hon också här. Så just nu, medan hon jobbar kväll så sitter jag på balkongen och äter lite middag och kollar på utsikten! 

Älskar att ha allt det här runtom mig, berg och toppar med lite snö!


JN 

 

Annons

XTERRA iFORM Trail Run är nu på söndag, dags att tagga till!

XTERRA iFORM Trail Run tar plats på Hellasgården nu på Söndag och jag är så taggad på att springa. Det var ett par månader sen jag deltog i ett lopp så jag känner mig lite ringrostig men det ska nog gå, hoppas jag.

Det är hursomhelst mitt första trail run, så det är nog därför som jag är lite extra exalterad inför söndag, att få pröva något nytt. Jag var på Hellasgården för första gången för någon vecka sen, då det fortfarande var sommar här i Stockholm, och jag blev helt tagen över hur vackert det var. Så jag kan nog säga att jag har en idé om hur banan kommer vara utformad.

Blev du sporrad nu? Det är inte för sent att köpa din biljett,

Klicka in på www.xterrasweden.se. Det finns olika länger att välja bland, men om du är nybörjare så kör på 5km gång eller 5km löpning, annars kan du alltid välja 10km banan. Tagga tagga!

 

 

En vanlig tizdag i förorten – med bad, blod och småhjulingar

Vi befinner oss just nu i slutet av juli månad och kvällarna börjar att komma i gång  på riktigt värmemässigt nu. Kvällens cykeltur blev en svettig historia med blod, vurpor och trycksladdar.

Trots semestertider dök det upp många cyklister som ville smaka på stig, blåbär och förortscykling. Efter en kortare uppvärmningsrunda blev det dagas att dela upp oss i mindre grupper med sikte mot sjön Öran lite senare för kvällsdopp och fika. För egen del hamnade jag i ”semester-gruppen” som inledningsvis tog det piano, precis som man ska göra i en ”vi-som-har-semester-grupp”. Efter en kortare stund blev det dags att slå på fartknappen tyckte Mr. Race och farten gick upp rejält bitvis. Med hjärtat i halsgropen fick vi pusta ut en kortare stund innan det var åter igen dags för nästa fartökning. Vägen till Öran blev intensivare och intensivare och sista biten på Sörmlandsleden, mja – den gick i dödsfart.

Hur som helst så var det roligt att få komma upp på cykeln igen. Det var typ en vecka sist. Mer löpning har det blivit då Lidingöloppet närmar sig med stormsteg. Fast innan den ska tydligen Cykelvasan avverkas så jag får inte helt glömma bort att cykla. Nåväl. En riktigt trevlig tur hade vi och pausen vid Öran kändes extra bra då benen behövde vila lite.

Den avslutande spurten upp mot Åbyplan var som gårdagens avslutning i Tour de france – tight.

Distans 20.1 km
Medelfart 12.7 km/h
Maxfart 49.7 km/h
Kalorier 770
Tid 1.40.27
Medelpuls 140 bpm

Maxpuls 181 bpm

Bilder från kvällen finns här!

Mountainbike i stockholm

Lite blod har väl aldrig skadat?

Kategori

Bildbomd från Ghetto Ride 19 juli

Här kommer bilder från kvällens skogsäventyr 19 juli.

Tack alla som var med ikväll. Det blev en mycket trevlig tur.

Mountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholm

Kategori
Annons

VM-guld till Jenny Rissveds med dagar kvar till OS i Rio

Jenny Rissveds cyklar hem ett VM-guld i XCO med bara dagar kvar till OS i Rio. 

Svenska U23 cyklisten Jenny Rissveds cyklade hem ett VM-guld i disciplinen XCO och det med marginal mot konkurrenterna. I ett svalt Nove Mesto, var förutsättningarna de bästa för falucyklisten som med sin höga världscupranking fick en fin placering i startfållan. Banan som inleddes med en 2,8 kilometer lång loop följt av fyra varv på en riktigt tuff banan med branta backar och snabba utförslöpor vilket passade Jenny bra. Jenny som är en tekniskt duktig cyklist besmästrade banans alla tekniska partier med bravur även om en del steniga partier drog med sig några av motståndet i sina gap. Jenny Rissveds vann med 1:04 före Stina Frei och 1:22 före Alessandra Keller, båda från Schweiz.

Nu blir fokus OS i Rio och det är med spänning jag kommer följa henne där.

 

Kategori

PangTizdag utan dopp – It’s Ghetto

Hej vänner! Vilken härlig kväll vi har haft i Stockholm. Självklart avnjöts den på en cykelsadel tillsammans med ett dussin vänner +ANDRA i skogarna.

Det har varit lite glest med inlägg från min sida den senaste tiden men nu kommer det en kort ride report i alla fall. I ett soligt västerhaninge var det åter igen dags att hoppa upp på cykeln och inte in i bilen som det blivit mycket av den senaste tiden då vi bilat runt lite i Sverige med bland annat Öland som stopp. Nu var det cykeln som gällde till 100% och det kändes att jag varit lite off saddle ett tag nu. Efter Vätternrundan blev suget inte lika stort att bajka men kvällens ride ändrade på perspektiven. Ett hundra procent flow +ANNAT.

Tillsammans med en rad troga stigcycklister gav vi oss ut i skogarna kring västerhaninge med fikastopp vid sjön Öran. Det blev en ganska lagom sväng i lagom tempo med några fina stigningar och utförtslöpor. Det efterlängtade kvällsdoppet uteblev tyvärr men nästa vecka är jag helt på om vädret är som ikväll. Nu ska jag vila benen lite börja packa inför helgens resa.

Tack för ikväll alla som var med! Det var najz.

Här kommer lite bilder från kvällen.

Singoalla

Balle – mycket viktigt

Sallad

Sallad någon?

Pushbike

Pushbike eller?

Cykla i stockholm

Sista biten upp till toppen

cykla i stockholm

Bra flow i afton

cykla i stockholm

Hit eller dit? Ah, jag vet inte. Jag är bara trött!

Svamp

Hittade svamp i skogen. Någon som vet vilket sort det är?

Galning på fjället – Vad miljön gör med min kropp!

Tidig morgon. Prognosen visar regn men solen är starkare än molnen som drar fram om vartannat. Känner statusen på kroppen och min vakenhet, den säger ut på fjället. Ut nu! Lyssnar, och svarar med att snabbt svira om och på tre minuter står jag utanför stugan och bara andas, och ler. Sen bara kör jag, full fart upp på fjället…

Imorse sprang jag till Hållfjället och tillbaka, det tog ca 1,5 timma inklusive njutartid och fototid. Sträckan är första delen av AXA Halvmaraton som består av tre toppar (just Hållfjället är nummer 1) som jag sprang förra året. Det är en lång lång lång backe uppför i början och sen planar det ut lite för att sedan bli lite brantare igen. Det går alltså bra mycket fortare på tillbakavägen.

Att få springa i en annan miljö än Stockholm kan inte uttryckas bättre än att säga att det var HELT JÄKLA UNDERBART. Nog för att jag gillar att springa i Stockholm också, men…. Det var längesen jag och min kropp njöt såhär mycket av en löptur.

FullSizeRender-3

Utsikten, skogen, tystnaden, trallen, ledkryssen, leran, bäckarna, gräset, stigarna och fjälltopparna. Det var det som gjorde min morgon. Det är det som finns här.

Det kändes som jag ägde fjället, på riktigt. Bara jag så långt jag kunde se. Min kropp fick sån kraft och energi att jag vid vissa partier kände att nu flyger jag snart in i skogen eller rakt ner i leran. För idag flög jag verkligen fram!

FullSizeRender-2

Komiskt va, vad lite Jämtland kan göra med en…

Jag tänker såhär, och har skrivit lite om det förut, att miljön kan ha sån stor påverkan på själva upplevelsen av aktiviteten. Tex har jag aldrig lockats av att springa Stockholm Maraton. Jag har tänkt att det kanske inte är min grej att springa så långa lopp eftersom sträckan mest bara skrämde mig och kändes som en lång plåga. Men nä, det kan visst vara min grej bara det att jag vill/behöver göra det i en annan miljö för att känna glädje inför det.

Och det gäller nog alla träningsformer. Variera och pröva dig fram. Tänker du att du vill börja springa men känner att det känns motigt så kanske du bara inte hittat din miljö där du kan prestera. Tänker du att du vill styrketräna men kommer på tusen ursäkter för att gå till skivstängerna i ditt lokala gym, jamen då kanske det inte är just skivstängerna på gymmet du ska använda för att träna, även om många andra gör det.

Här är min träningsmiljö för stunden!SAMSUNG CSC

JN

Annons

Trail Etiquette – 7 tips som hjälper dig på vandringsleden

Är du sugen på att vandra i sommar men är lite osäker på vilka vett- och etikettregler som gäller? Här kommer ett par sköna tips från vännerna på GearJunkie. Visst är de superamerikaner, men tipsen funkar även på Kungsleden.

Trail Etiquette: 7 Tips To Keep It Wild

From your local hiking path to the Pacific Crest Trail, hikers’ actions make a difference, good and bad. Here our thru-hiking correspondents offer pointers from their time on the trail. The ‘Packing It Out’ project is not just about a few guys hiking and picking up trash.

Kategori

ARC’TERYX lanserar sin första trail running sko – Norvan VT

Arc’teryx kliver in på trail-running-marknaden med en sko som levererar klättring och scrambling egenskaper tillsammans med hög hållbarhet i brant och teknisk miljö. 

Våren 2016 så lanserar Arc’teryx sin första trail runner, Norvan VT och Norvan VT GTX. Helt i sitt eget slag så är Norvan byggd för alpinister och klättrare som använder löpning för att förbättra sin kondition och för dedikerade trail runners som letar efter nya områden att utforska. Skons design, passform och specifika funktioner kombinerat med materialval låter atleter undslippa begränsningarna som traditionella skor utgör i brantare och mer tekniska miljöer. Norvan VT utgör den första modellen av flera kommande Arc’teryx-skor avsedda för trail-running.

Genom det nya (patentsökta) 360⁰ Support System som består av interna och externa komponenter så kan skon lätt justeras för att spänna skon över trampdynorna för mer stöd och kontroll under klättring och scrambling för att sedan lätt spännas upp för att återställa den större tåvolym som krävs i skon vid löpning. Funktionen gör att framfoten omsluts för ett jämnt fördelat och pålitligt stöd i svår och stökig terräng.

Arc’teryx Norvan VT ser otroligt lovande ut och kommer ut på marknanden våren 2017.

Detaljer:

•ÖVERDEL: Beklädd med 0.4mm TPU-film , 100% Cordura väv, 1.1mm syntetmaterial över framfoten, 1.3mm intern microfiber på insida, 0.8mm förstärkning med syntetiskt skinn.
•PASSFORM: Adaptive Fit på alla modeller
•INNERSKO: Ej urtagbarinnersko som skyddar mot smuts, jord och grus, 2-lagers stretchnylon I monomesh med luftgenomsläppande material i EVA, GTX modeller: Stretch-GORE-TEX i fullhöjd av innerskon.
•INNERSKO: 4mm OrthoLite 3D-gjuten insats
•MELLANSULA: 85% EVA / 15% Polyolefin-blandning, 55 Shore C, 27 mm/18mm höjd, 9mm nivåskillnad
•YTTERSULA: Vibram Megagrip(Bakre 2/3), Vibram Idrogrip (Främre1/3)
•Norvan VT Men’s & Women’s–1599 SEK –Vikt –300g/Men’s9 us
•Norvan VT GTX Men’s & Women’s –1799 SEK–Vikt –320g/ Men’s 9 u

Arc'teryx Norvan VT

Skons design, passform, specifika funktioner kombinerat med materialval låter atleter undslippa begränsningarna som traditionella skor utgör i brantare och mer tekniska miljöer.

Du kanske är intresserad av:

Test Aphilia coat 

Test Atom SL Hoody

Test Blade 20

 

Kategori

TEST: Slimmad enduro backpack – MAVIC Crossmax Hydropack 8.5l

Mavic som många kan koppla till cykelhjul tillverkar även andra produkter än just hjul. I bland samarbetar Mavic tillsammans med andra företag för att ta fram den ultimata produkten inom nischade segment, Crossmax Hydropack är en av dessa produkter. Jag har testat ryggsäcken för och se om den lever upp till vad den på pappret är tänkt att klara av.

Så vad är skillnaden då på en vanlig ryggsäck, cykelryggsäck och en endurorygga som MAVIC Crossmax Hydropack? Det finns många svar på den frågan men vi kan i alla fall bena ur några stora skillnader om vi nu pratar skillnaden mellan cykelrygga och enduro/trail ryggsäck. En av dessa stora skillnader ser vi dels i justeringsmöjligheterna hos ryggsäckarna. Crossmax går helt enkelt att finjustera mer och bättre samt har rejäla band som sluter om kroppen bra. Den sitter fast helt enkel. Utöver det har ryggsäcken också extremt många förvaringsfack på både insida och utsida av ryggsäcken. Utöver dessa funktioner så kan ryggsäckarna vara ganska så lika varandra när det kommer till konstruktion och plats för vätskeblåsa.

Mavic CrossMax Hydropack

Breda midjeband ger fin passform och komfort vi åkning

Men är MAVIC Crossmax Hydropack 8.5l den perfekta stigryggan? Mja, till en början så kommer faktiskt ryggsäcken i två utföranden. En som är lite mindre på 8.5l och en större på 15l. Den lilla är tänkt att klara många av turerna man gör medan den större är för längre turer när man kanske vill ha med sig lite extra kläder och mat. Ryggsäcken är trots allt designad tillsammans med Mavic Enduro team och när man köttar Enduro så brukar man inte vilja släpa med sig så mycket onödig vikt.

Så utan att direkt skämmas kan jag redan nu säga att MAVIC Crossmax Hydropack 8.5l inte direkt gör bort sig med sin packvolym på 8.5l utan den är precis ”lagom” för turer kring varmare årstider. Med det sagt innebär inte det att den inte kan användas under vintern, men packvolymen blir för liten för mig när kläderna tar mer plats om man vill kunna byta.
På insidan av ryggsäcken ser vi flera förvaringsmöjligheter i form av fack, blixtlåsförsedda fickor och andra utrymmen man kan förvara saker i. En pump och innerslang tillsammans multiverktyg rymmer med lätthet i den välgjorda ryggsäcken. Vill man ha med sig en innerslang till fatbikedäck så funkar det men det är inte helt optimalt på grund av slangens skrymmande volym. Men kläder då? Jo. Den sväljer kläder också. En underställströja och en tunnare tröjan kan man få med sig. Sedan blir det stopp i stort sett. Självklart glider en tunnare mössa och handskar med men det blir tight. Tillskillnad mot cykelryggsäckar så brukar man kunna trycka in mer packning utan att det påverkar ryggsäckens övriga funktioner men inte med Crossmax Hydropack. Börjar man tvinga in saker i facken blir den helt enkelt Väldigt svår att stänga samt nå innehållet i utan att resten av facken fläker upp sig. Materialet den är tillverkad i ger inte med sig speciellt mycket och dragkedjorna är tyvärr av det svagare slaget vilket kan och har resulterat i att den kan åka upp och innehållet faller ut. När vi är inne på dragkedjorna så fastnar tyvärr också dragkedjorna relativt ofta i överblivet tyg eller annat. Det tar lite tid att trixa loss den men funktionen kunde ha varit betydligt bättre.

Mavic CrossMax Hydropack

Mjuka axelband gav god komfort och håller ryggsäcken på plats

I övrigt så presterar ryggsäcken väl när det börjar bli stökigt i skogen. Ryggsäcken har en liten tendens att klättra upp på ryggen när det lutar utför men klarar sig betydligt bättre mot liknande produkter tack vare det breda midje/höftbandet. På ryggdelen går det en generös luftkanal som ger bra temperaturreglering och är även mycket bekväm att bära tack vare den tjocka vadderingen. Ryggsäckens vattenblåsa kommer från Hydrapack och fungerar tämligen bra men kan läcka om munstycket läggs i fel läge på plant underlag. Aldrig under testperioden fyllde jag upp den till 3l utan kan nog som mest pangat i 1.5-2l i den. En av anledningarna till att den aldrig blev testad med 3l i är att inget annat skulle då ha fått plats i ryggsäcken förutom vatten, slang och pump och då kunde jag lika gärna köra på flaskor och ryggficka istället.

Mavic CrossMax Hydropack

Ryggsäcken är uppdelar i flera lager med fickor och fack för allt du kan tänkas vilja ha med dig

Mavic CrossMax Hydropack

Ytterfacket hos Mavic CrossMax Hydropack

Ytterfacket hos Mavic CrossMax Hydropack

Bra ventilation hos Ytterfacket hos Mavic CrossMax Hydropack

Bra ventilation hos Ytterfacket hos Mavic CrossMax Hydropack

Smidig Enduro ryggsäck för varma dagar. Bild: Bang Engström

Sammanfattning
MAVIC Crossmax Hydropack 8.5l är en riktigt trevlig ryggsäck för stigcykling och ger inte upp när brötet kommer. Kvalitén är god och förvaringsmöjligheterna goda. Tyvärr skjuter Mavic sig lite själva i foten när man skapar mycket förvaringsfack men tillverkar väskan i stramt material utan elasticitet. På pappret är det den ultimata stigryggsäcken men verkligheten säger något annat när man börjar fylla fack efter fack och sedan vill ha med sig mycket dricka – It’s not possible.
Så ska ni cykla mycket utför utan att behöva ha med er ombyte så fungerar den lilla versionen bra. Annars välj den större på 15l. Även om ryggsäcken är designad för Enduro så vore en 12.5l trail version vara mysig att lägga slag på. Extra plus för det breda midje/höftbandet som även rymmer en iPhone6.

MAVIC Crossmax Hydropack 8.5l
Pris:
929kr
Betyg:
3/5 (bra)

Plus:
– Bra ventilation
– Många fack
– Stabil
– Passform

Minus:
– Trång
– Svår att packa
– Sladdriga dragkedjor

Övrig information

  • Extra brett, vadderat höftbälte
  • Inklusive vätskeblåsa (3 liter)
  • Integrerad hjälmhållare
  • Ficka för bakljus
  • Separat fack för vätskeblåsa
  • Justerbart bröstband
  • Justerbar axelrem med fickor
  • Material: 420D Ripstop-Nylon

 

Kategori
Annons

TEST: OCCANO C5W – Uppgraderad, förfinad och prisvärd citycykel

Cykelmärket OCCANO som säljs av Stadium har nu fått ordentlig snurr på sin cykelförsäljning samtidigt som OCCANO också sett över sitt utbud inför 2016. I sortimentet i år ser vi bland annat mer stigcyklar och mindre av landsvägsmodellerna. En modell som har hängt med sedan starten är OCCANO’s citycykel som i år fått namnet C5W 28.

Som många av er redan märkt så axlar Stadium upp i cykelvärlden och har för i år även gått in som sponsor åt Vätternrundan och är sedan tidigare sponsor till både Cykelvasan och Vasaloppet. Detta är också något som smittat av sig på utbudet i butikerna när det kommer till cykel. Stadium säljer bra med cyklar och i år har man lagt lite extra krut inom mountainbikesegmentet hos det egna märket OCCANO som även i år får en förfinad och uppdaterad citycykel.

OCCANO C5W

Shimano Nexus 3.vxl hos OCCANO C5W. Bild: Bang Engström

OCCANO C5W som hos många även är kallad damcykel har några bra uppgraderingar från tidigare modeller. OCCANO har inte enbart plockat bort det som kanske inte var 100% och adderat nya lösningar som förhoppningsvis ska ge ett bättre helhetsintryck. Några av nyheterna som vi kan se med årets modell är bland annat att OCCANO valt att placera cykelns ramnummer på sidan av sadelsöret istället för som innan under vevlagerhuset. En annan bra uppgradering är framlampan samt baklampan och cykelns däck som nu inte bara greppar bättre men känns betydligt bättre att cykla på än modellerna innan plastdäck. En annan detalj som saknas på årets modell är det förmonterade låset. Trist att inte få med det när den varit standard tidigare år.

En annan försämring är också sidoreflexerna som inte alls finns med i år förutom en ynka orange plastbit på bakhjulet. Hos en tidigare modell fanns det reflex stripe på däcksidorna vilket var bra då det inte kan försvinna lika enkelt som en ekerreflex.

I övrigt är mycket sig likt från i fjol även om årets modell som OCCANO valt att döpa till C5W nu även finns i både storlek 47 och 51 i andra färger än svart. I början när citycykeln från OCCANO rullades ut var utbudet av färger betydligt större än dagens två färger som är vit eller svart. Om vi bortser från svart som visserligen funkar men som jag själv tycker kanske blir roligare med lite färg så kommer man inte ifrån att körkomforten blivit betydligt bättre med årets val av däck. I övrigt känner man igen sig i den något smått oroliga cockpit som C5W har vilket duger lagom om man ska cykla till tågstationen eller köpa tre liter mellanmjölk en drive från bostaden.

OCCANO C5W

Bekvämt vridväxelreglae med tydlig display. Bild: Bang Engström

OCCANO C5W

3-växlade växelsystemet Nexus från Shimano.

Om man ser till konkurrenterna så var OCCANO C316 i stort sett ensam på tronen när det kom till mest cykel för pengarna men årets modell har andra kommit ikapp. Speciellt nu när C5W saknar lås så finns det i dag en rad alternativ som matchar utrustningsnivån hos C5W utan att direkt se för tråkiga ut.

Sammanfattning:
OCCANO C5W är en riktigt trevlig citycykel till ett bra pris. Körkomforten är i regel god och med årets uppgraderingar av bland annat däck och belysning känns den mer som en premium cykel i sitt segment mot innan. En tråkig nyhet är att det förmonterade låset försvunnit samt att den obekväma sadeln fortfarande finns kvar. Cykeln har tre växlar som gör sitt jobb bra och kräver lite underhåll. Överlag är OCCANO C5W fortfarande en mycket prisvärd cykel, speciellt om man är medlem i Stadium’s kundklubb. Nästa år önskar vi oss tre färger och låset tillbaka, får vi det OCCANO?

OCCANO C5W

Fotbroms bak och V-broms fram. Funktionellt och lättservat.

OCCANO C5W
Pris: 3.499kr (2.999kr/medlemspris)
Betyg: 3+/5 (Bra produkt)

Plus:
– Bättre lampor
– Bekväm geometri
– Priset
– Bra grundutrustad

Minus:
– Saknar lås
– Obekväm sadel
– Dåligt med sidoreflexer

Occano c5w

Occano c5w

 

Kategori

Årets mest hypade pryl – Morgan Blue chain keeper

En av årets hetaste prylar är förutom färgglada skoöverdrag/oversock’s något som är väldigt enkel, billig och är lösningen på mångas bekymmer. Lösningen heter chain keeper och Morgan Blue’s säljer som glass i solsken.

När vi summerar cykelåret 2016 kommer vi nog minnas en del av köpen vi gjort. En av mina mest ihågkomna produkter är Morgan blue’s chain keeper. En superenkel produkt som gör livet enklare när du bland annat ska tvätta cykeln eller transportera den. För 65kr får du en plastbit och två delar i metall. Simpel, funktionell och väldigt bra pris. För egen del fick jag upp ögonen för denna pryl efter att ha sett en video med en mekaniker som tvättar en cykel och använder sig av denna manick. Tillsammans med det otroligt smidiga cykelstället från Feedback kände jag att jag även var tvungen att panga hem en sådan också då familjens badkar nu börjat tröttna på mig…
Så nu har jag allt för att tvätta cykeln som ett proffs.

Har du köpt din än?

Morgan Blue Chain keeper
Pris: 65kr
(Wiggle)

Feedback Sports Sprint Bike Repair Station
Pris: 3.140kr
(Merlin cycles)

Morgan Blue Chain Keeper

Tre delar – det är allt som behövs. Morgan Blue chain kepper. Tack för kaffet! Bild: Bang Engström

Kategori

Favorit i repris – White Lightning Clean Ride

Äntligen fick jag lov att köpa ny smörjningsmedel till kedjan. Denna gång blev det en favorit i repris. Clean ride.

Nu när det är lite bättre väder ute så var det dags att införskaffa sig sig lite nya cykelvårdsprylar. En av sakerna som jag var tvungen att komplettera med var bland annat smörjmedel till kedjan, lite avfettning och kedjerengöring. Efter att ha botaniserat lite på nyare och kanske mer miljövänliga alternativ så föll ändå valet på tre klassiker. MUC-OFF bike clean, Citrus chain degreaser och White lightnings Clean ride. Oljan jag har nu från Finish Line är inte speciellt snäll mot kassett och kedja då den drar åt sig ganska mycket skit på kort tid. Så nu är det slut med det hoppas jag.

Vad kör ni med för underhållsprodukter?

White Lightning – Clean Ride

Muc-Off – Bike cleaner

Weldtite – DirtWash Citrus degreaser chain cleaner

MUC-Off Bike Cleaner

MUC-Off Bike Cleaner

White Lightning Clean Ride

Har du inte testat? Do it.

Kategori
Annons

Världens grymmaste strumpor – Rapha’s Pro Team

Mitt under rådande cykelsäsong var det dags att komplettera med strumpor. Tydligen ska jag köra Vätternrundan i år vilket jag fick reda på för någon vecka sedan. Eftersom jag inte har milen i benen så vad är då bättre att kitta upp sig på lite nya strumpor så jag kan vara snygg i alla fall.

När det kommer till cykelstrumpor så finns det strumpor och så finns Rapha’s. Deras nya Pro Team är kanske inte lika vass som modellen innan men den nya är bannemej inte illa heller. Grym passform, lätt, luftig och brutalt stilren. Den finns i tre olika längder, newbie (short), Fast (regular) och Super-Pro (Extra long). Eftersom jag inte är speciellt Pro blev det tre par ”Fast” denna gång.

Strumporna går loss på 170kr/st och det är väl värt pengarna.

Rapha Pro Team Sock
Pris: 170kr/st

PRO TEAM SOCKS - REGULAR

Världens grymmaste strumpor – Rapha’s Pro Team

Kategori

Spångest och OTB-fest när årets Spångmaster avgjordes

I kväll har årets upplaga av Spångmaster gått av stapel. En lekfull tävling på blodigaste allvar på en stig någonstans i förorten. 

Det har rejsats i kväll. Spångpang i förorten helt enkelt. Upplägget är mycket enkelt. Hitta en överjävlig spång. Addera lite lera på brädorna och kötta den fram och tillbaka på snabbast tid. Det var det jag gjorde i kväll. Roligt var det också. Själva banan är runt 70 meter och består av leriga dödshål, vidriga rötter och knasiga spänger som lutar, svajar och svänger och har sig. Själva spångsektionen börjar med en 90-gradare från ett rotigt lerhål. Sedan blir det två svängar till innan nästa lerbad ska avverkas. Efter det blir det dags för en sväng å sedan panga tillbaka. Roligt, tokigt och man måste ha bra fokus hela vägen.

För egen del slutade kvällen på pallen efter ett första heat som var mer eller mindre bedrövligt. Smalast däck och minst möster hade jag också av alla som fanns på plats denna svala vårkväll. Med mina 1.95″ S-Works Fast Track fick jag några släpp på spången på första åket men ryckte upp mig ordentligt det andra. Kul event helt enkelt.

SPÅNGMASTER 2016
Top 3
1, Eric Ö
2, Johannes K
3, Bang E

Fler bilder finns här: BILDBOMB Spångmaster 2016

Cykla i stockholm

Nu är det inte långt till start. Cyklisterna gör sig redo…

Spång

Halt och utmanande. Spången skördade sina offer i kväll.

Sörmlandsleden

Härligt med publik, speaker och soundsystem. Det är man inte bortskämd med.

Cycle in sweden

Kvällens segrare. Grattis Eric.

Kategori

Danny MacAskill har varit ute och cyklat igen

Nu har den där Danny MacAskill varit i farten igen. Denna gång bjuds vi på fin-fin streetåkning uppblandat med feta lok och skön klippning. 

Spana in Muc-Off – Danny MacAskill // Aviemore Spring

Jösses, vad han kan cykla!

Kategori
Annons

När stigen kallar – på två hjul i förorten

Vilken härlig helg det har varit. Stora svenska framgångar på MTB-EM i jönköping, Mästarnas Mästare hade final, Girot har dragit igång samt också ishockey VM. För egen del har jag luktat på blommorna och tagit dagarna med ro.

Långhelgen började med en dagsutflykt till Utö som dagen efter följdes upp med lite landvägsåkning ner till Ösmo och tillbaka. Söndagen bjöd också på fint väder så det var bara att packa sina grejer och ge sig ut, denna gång blev det lite med stigar och för att kolla av skicket nu efter vintern på våra lokala stigar ute i haninge och västerhaninge.

Cykla i haninge. Bild: Bang Engström

Bra med pang som slutade med dödsspång. Bild: Bang Engström

Med lite drygt 20 grader i luften var det premiär för kort-kort vilket mina bleka ben tackade mig för. Efter en lugn start genom jordbros gravfält rullade turen vidare söderut via Österhaninge kyrka och Fors. Trevlig liten tur som bjöd på sina go-bitar och landskap täckta med vitsippor. Vid naturreservatet i jordbro fick jag möte av tre älgar som såg ut att ha det bra i solen som tuggande på något gott löv såg det ut att vara. Dagen blev riktigt fin i sadeln även om älgarna känns sjukt läskiga att ha så nära sig. Bättre tycker jag om ekorren som skutta upp i trädet eller havsörnen som svepte förbi strax efter att citronfjärilarna avlöst varandra vid stallet.

Tänk vad livet ter sig enkelt när det är såhär. På tisdag blir det mer skogspang och då väntar långa slingan via Rudan och SML.

Vitsippor, någon?

Vitsippor, någon?

För er som missade EM, här kommer ett litet smakprov… och för svensk del blev som sagt insatserna klart godkända med både guld, silver och brons på medaljlistan. Extra roligt var också Alexandra Engens grymma comeback i elitklassen. VM och OS ska bli otroligt spännande att följa nu.

 

Kategori

TEST: En Viking på stigen – Apex II GORE-TEX

Norska Viking storsatsar nu på trail run och släpper Apex II. En robust stickmacka med fint väderskydd och Boa®. Jag har testat Viking Apex II Gore- Tex för att se om den håller måttet för våra svenska skogar.

Den nya supertrenden med stiglöpning växer bara sig starkare och starkare här i Stockholm men också i andra delar av landet. Det där med att bara kunna ge sig ut och panga stig och hitta sin egna väg verkar locka intresset hos många asfaltslöpare som nu också verkar ha hittat ut i skogen. Någon som också vill hänga med på trailvågen är norska skojätten Viking som för många barnfamiljer är ett välkänt skomärke. Viking tillverkar inte enbart barnskor utan har med året släppt enskilda modeller inom olika segment. Apex II är en nygammal nyhet men som i sin nya skepnad är avsevärt förfinad och förbättrad. Nu är Viking redo att åter igen hitta tillbaka till stigarna i skogen.

Viking - Apex II GORE-TEX

Viking satsar på stiglöpning och nya Apex II ska visa vägen. Bild: Bang Engström

Material
Viking Apex II har en ovandel i syntetisk nätmaterial samt väderskydd från Gore- Tex. På utsatta delar av skon är nätmaterialet tätare för att ge bättre stadga och kontroll. Skon är alltså helt vattentät men ska även andas. På ovansidan är skon utrustad med snörningssystemet Boa som med ett enkelt handhavande sluter igen ovandelen mot foten. Mellansulan hos Viking är tillverkad i stötupptagande EVA och det stödjande bandet i fotens mellandel hjälper till att hålla foten på plats. Undertill har Viking valt sin patenterade UGC yttersula för bra bett i alla lägen oavsett om det är blött eller torrt. Gillar man inte väderskydd och Boa finns även modellen under namnet Medvind med snörning och ventilerande ovandel.

Funktion
Trots Boa-systemet, vattentätt membran och kraftigt mönstrad yttersula väger Apex II endast in på 297 gram. Skons vattentäta membran från Gore- Tex är perfekt vid sämre väder eller när det vankas lagom djupa lerpölar. Övergår duggregn till kraftigare regn och man för dagen kanske vill undersöka hur djup den där pölen verkligen är kommer man bli besviken. Skaftet hos Apex II är lågt och ger tyvärr dåligt skydd mot vätan som tränger in ovanifrån. Den goda nyheten är att skon torkar upp väldigt snabbt tack vare materialet på skons ovandel.

Det praktiska 2-vägssnörningssystemet från Boa ger en mycket smidig justering av passformen men tyvärr inte alltid så lätt att finjustera spänningen på valda delar av skon. Visst blir skon åtsittande även långt ner men vill man ha lite extra åtdraget längst ner är det svårt att få till då Boa spänner jämnt hela vägen men mot slutet lite extra upptill. En annan detalj som också blev lite irriterande var att jag aldrig riktigt fick en känsla om hur hårt jag hade dragit åt spännena och hur väl spännena höll spänningen på just det läget jag valt i slutändan. Efter några steg kändes det som att snörningssystemet åkte upp lite men det var som sagt svårt att få någon indikator på det.

För justering av passform och att komma i och ur skorna är systemet otroligt tacksamt att arbeta med. Åtdragningen går i ett nafs och att komma ur skorna går mycket snabbt och är enkelt. Allt du behöver göra är att dra spännet uppåt och den frigör låsningen på studs. Under testperioden så gick spännet aldrig upp för mig men däremot så knarrade den en del. Något irriterande när man pangar bland vipsippor och hällar. Jag vill höra naturen, inte mitt snörningssystem.

Viking Apex II GTX

Boa-systemet knakar lite men är ypperliga att hantera. Bild: Bang Engström

Skons mellansula är väntat aningens hård men skon är som sagt skapad för stigar vilket indirekt innebär mjukare underlag. Greppet hos UGC-sulan är bra och även vid övergång från blött till torrt eller blött till blött presterar skon över förväntan. Våta hällar och rötter forceras med bra självförtroende vilket jag var lite skeptisk till i början vid första testturerna på asfalt. Överlag presterade skons tekniska lösningar mycket bra.

Viking goes trail med Apex II GTX. Bild: Bang Engström

Viking goes trail med Apex II GTX. Bild: Bang Engström

Användning
Det går inte att mista Apex II för något annat än en trailsko för stiglöpning. Den sportiga looken, låga droppet och mellansulan i stötdämpande EVA säger sitt. Att skon kan inrymma så pass mycket teknik och ändå väga in under 300 gram är mycket imponerande. Under testperioden så har den gått testbanan ute i västerhaninge samt under blandande underlag men också vardagsbruk. Överlag presterar skon mycket bra men är kanske inte det klockrenaste valet som vardagssko eller asfaltspangare. Skon lutar något innåt vilket blir extra påtagligt på plana underlag men ger en fin känsla när det kommer till ojämnare underlag.

Apex II GTX har precis som i produktnamnet ett vattentätt membran som sköter sig väldigt bra. Skon kan upplevas som aningens varm till vardags men vid aktivitet försvinner den instängda känslan och ”hettan” som kan uppspå i Gore- Tex skor.

På framsidan vid tåboxen är Apex II förstärkt för att minimera risken för smällar mot tårna. Skyddet fungerar ganska bra även om jag kunde få mig en törn i bland. Skons ovandel som består av ett syntetmaterial trodde jag skulle vara repvänligt vilket inte visade sig alls vara så. Däremot äter ovandelen smuts och lägger sig gärna kvar i fickorna i ovandelens mönster. Skon har förutom en lite extra bred framdel även en trevlig hälkappa som visserligen inte sluter om foten men som ändå griper tag om hälen på ett bra sätt och fixerar foten med ett litet spel. Perfekt när det vaknas vertikallöpning upp på mindre toppar.

”Viking Apex II är verkligen en frisk fläkt i trailsegmentet som med beprövade tekniska lösningar kommer ge mersmak för snabba äventyr ute i skogen.”

Viking Apex II GTX

Viking Apex II GTX har en grym yttersula med bra bett på blandat underlag. Bild: Bang Engström

Underhåll
När det kommer till underhåll av stigskor så är det tyvärr inte ovanligt att skorna åker i tvättmaskinen efter många vändor i leran. Apex II kommer i den kanske inte så smarta färgen gult och ljusblått på herrsidan vilket gör att efter första passet är ens nya älsklingar redan bruna. Boa-spännet gör att jag drar mig för att kasta in dessa i maskinen trots att det finns reservdelar att tillgång till Boa. Så för edgen del har det handlat om ljummetvatten, rengörings spray och lufttorkning med tidningspapper på insidan. Skorna blir renare, men inte i närheten av den skarpa lystern vid leverans.

Smidigt BOA-spänne för justering. Bild: Bang Engström

Smidigt BOA-spänne för justering. Bild: Bang Engström

Sammanfattning
Viking Apex II är verkligen en frisk fläkt i trailsegmentet som med beprövade tekniska lösningar kommer ge mersmak för snabba äventyr ute i skogen. Skon har en riktigt fin yttersula som presterar väl på hala underlag som rötter och sten men är heller inte dum i lera eller lösare underlag. Skon är mycket enkel att ta av och på sig med fin passform och bra hälgrepp. 

VIKING Apex II GTX
Betyg:
4/5 (mycket bra)
Pris: 1.795 kr

Plus:
– enkel att få av och på
– lätt och smidig, men ändå stabil
– priset
– vattentät
– bra grepp

Minus
– svår att rengöra
– spännet knarrade en del

Övrigt:
Skon är aningens stor i storleken, välj kanske en halv storlek mindre mot vad du brukar ha.

 

Ladda mer innehåll