Peru del 1

17 dagar borta går fort men känns ändå som en evighet. Vi hann göra så mycket och se så mycket att det känns som vi varit borta betydligt längre! Jag tycker att det är ett väldigt bra mått på hur bra en resa har varit. Den här resen ligger lätt i top 3 av mina resor. Peru, vilket ställe!

Super synd att jag inte har kunnat blogga så mycket när jag väl var borta men det gick helt enkelt inte. Väl uppe i bergen var det total radioskugga och det enda kommunikation med världen som kunde ske var via vår satellit telefon. Efter att vi kommit tillbaka efter den andra vändan på leden så hade vi bara en dag i civilisationen och då var kroppen så slut att all prio gick till sig själv och ingen annan haha. Men nu är jag tillbaka i Stockholm, har vilat upp mig, fått känna på hur det känns att vara riktigt härligt höjddopad (svinbra kondis) och onda kroppsdelar börjar kännas rätt okej nu och alla intryck börjar landa. Vilken jäkla resa det har varit och vilka otroliga platser vi har fått röra oss i. Det är en fröjd att gå igenom allt material och se alla platser igen och igen. Att sitta med filerna i efterhand är magiskt och de är så otroligt roligt att jobba med.

Den här bilden visar den plats som jag anser vara den absolut vackraste platsen jag någonsin sett och som också var vår campingplats för kvällen. Den var helt makalös. En liten sänka i dalen mellan de höga bergen. Runt oss gick våra hästar mellan tälten helt löst och betade. En liten bäck fanns strax bredvid lägret där vi kunde ta friskt vatten och ovanför oss tornade det vackra berget Salkantay upp sig över oss. Jag placerade mitt och Melissas (en av guiderna) tält strategiskt riktat mot den utsikt jag ansåg var absolut finast så vi kunde få vakna med den här magiska utsikten. För wow vilken utsikt. Bättre än såhär blir det inte.


Här är en bild till på samma magiska plats men kvällstid, strax innan alla lampor släcktes i tälten. Det var sån häftig stämning att få sitta där i mörkret och plåta med lite skön musik i öronen och titta medan alla kröp in i sina tält för att jag sedan, som sista person (minus bärarna) att gå och lägga mig.


Fotat med Canon 5D Mark IV

Jag kan säga att det inte är det lättaste att fota på sånna här platser. Finns en miljon saker som kan gå fel. Fotoprylarna är konstant utsatta för fukt, kyla och stötar som kan paja grejer och att hålla reda på allt är fasiken inte lätt. Haha hjälper inte direkt att hjärnan blir mosig och seg på högre höjd. Var världigt frustrerande att inte känna att jag hade stenkoll på exakt vart alla batterier och minneskort tog vägen varje kväll när man gick och lade sig och vilken dry bag som innehöll vad när alla hade samma färg:P Var lite tålamodsprövande och lagom till att man började få koll på grejerna och hade skapat bra rutin på vad som lades var varje kväll så var vi klara hehe.

Fotat med Gopro Hero 5

Fick vid ett tillfälle möjlighet att få rida en kortare sträcka för att få lite extrabilder. Var superläcker att få sitta på en häst i bergen på det sättet. Blir väldigt sugen på att komma tillbaka och rida mig genom Peru!

Fotat med Gopro Hero 5

Fotat med Gopro Hero 5

Jag och världens bästa Clas i början på andra vändans tredje dag.


Fotat med Canon 5D Mark IV
Utöver att vi gick genom helt makalösa landskap så var bland det häftigaste att vi inte träffade någon annan på vägen. Orginal Inkaleden besöks av 75 000 pers om året- man är helt enkelt inte särskilt ensam. Leden vi har gått är en oexploaterad led och på den går det omkring 75 pers om året totalt. För att vi ens skulle kunna gå där var de lokala guiderna tvungna att under några veckors tid jobba rent lederna på flera ställe med machete för att det ens skulle vara möjligt att passera.


Fotat med Canon 5D Mark IV

Fotat med Canon 5D Mark IV

Sommarens resa bokad – hit åker vi

Jag kan knappt bärga mig. Nu är sommarens resa bokad. Snart får jag packa resväskan igen och ge mig ut på nya äventyr. Men först midsommar.

Vänner! Snart är det juni och tider bara flyger förbi. Mitt uppe i allt så måste man ju också blicka framåt. Bestämma saker. Planera. Boka. Planera. Ja ni vet. Nu i alla fall börjar årets sommar att klarna för oss. Det blir lite Gotland, lite roadtrip i Estland och sedan avslutar vi semestern med tzatziki-frossa på Rhodos – Grekland. Förra sommaren hittade vi ett riktigt fint lägenhetshotell i Bulgarien. Jag ville dit igen, men inte i år då vi ska åka med en annan familj till solen. Så Bulgarien, vi ses en annan gång. Utöver resorna blir det säkert också Kolmården och avstickare till skärgården. Hur som helst! Jag är taggad. Oklart dock vad jag ska plocka med mig för träningsrelaterade prylar. Träningen kan ju bli lidande om det bara blir god mat och solstolen.

Här kommer i alla fall lite bilder från Bulgarien som vi besökte. Helt okej resmål om man reser med barn. Bra strand, men välj boende med omsorg och en bit från Sunny Beach’s festkvarter som är ungefär i mitten av den milslånga sandstranden. En sak till. Maten är inte så rolig. Men det går att hitta guldkorn.

Bulgarien - Sunny beach

Bulgarien – Sunny beach

Bulgarien - Sunny beach

Här hängde man ganska ofta på dagar. I solbädden alltså.

Bulgarien - Sunny beach

Gamla Staden som också är skyddad som världsarv.

Bulgarien - Sunny beach

Klippbad eller sandstrand. Det är bara att välja.

Bulgarien - Sunny beach

Bulgarien – Sunny beach har även vackra serveringar omgiven av grönska. Perfekt ställe att ta med barnen till.

Bulgarien - Sunny beach

Riktigt bra lägenhetshotell. Stora rum, bra service och modernt.

Så var den gjord, första träningsresan – Såhär har vi haft det!

Ciao ciao!

Veckan som vi jobbat inför sedan oktober 2016 då vi startade Rörelsebolaget är över, det var en lååång vecka som gick fort. Kan man säga så? Jag kan fortfarande inte fatta att vi gjort det här, och ännu mindre att allt gick så himla bra!

Innan avgång på Arlanda, något nervösa och med hela veckan framför oss!

Nog för att jag på plats upplevde att det konstant var full rulle, både i min hjärna och runtom, men det är nog först nu när jag kommit hem till Sverige som jag verkligen känner i mig själv att det varit mycket energi, anspänning och nervositet i kroppen. Med det menar jag INTE att det varit negativt påfrestande eller tråkigt, utan snarare en vilja från vår sida (talar nog för både mig och Elin då) att göra allt så bra som möjligt och även ha koll på alla 12 deltagare från morgon till kväll. Vilket inte helt oväntat tar på krafterna, samtidigt som jag upplevt stunder där jag mött Elins blick och bara inte fattat att det är vi som skapat den här stunden. Lycka helt enkelt.

Vad har vi gjort då? Joo, vi har tränat både kropp och knopp. Alla dagar har börjat med promenad och rörelseträning, därefter frukost och sen någon form av workshop/föreläsning och sen ett träningspass. Några timmar under dagen har alla haft ”ledig tid”, och då fick även vi njuta av solen samtidigt som vi passat på att jobba och planera, likaså på kvällarna efter middagarna. På eftermiddagen har gänget tränat ytterligare en gång (korta pass) och sen har vi gjort något socialt innan middagen.

Lite såhär har veckan sett ut!

Morgonpromenad första dagen, och enda dagen som faktiskt inte var solig!Efter morgonpromenaden körde vi alltid rörelseträning!
Föreläsning av mig och Elin – hur det är möjligt att bromsa åldrandet med hjälp av träning!Cirkelträning i olivlunden, helt underbart!Tre av våra fina deltagare i matchande kläder från Röhnisch!Mellan 12-16 fick alla helt egen tid, och så även vi. Så vi passade på att förbereda inför kommande pass eller kvällsaktivitet! Men ett eller två dopp i poolen hann vi med!Musikquiz var en av kvällsaktiviteterna! 

Och ungefär såhär såg våra dagar ut!

Vi tränade oss själva också!Och en dag gick vi ner till Gardasjön för att hänga där istället för vid poolen, sååå himla vackert där nere!Vi drog även ner till hamnen en kväll för att äta lite glass och bara njuta av den varma kvällen!Sista passet!Jag och Elin fick sååå fina armband av deltagarna, började gråta när vi fick dom haha. Vi var inte alls beredda på det! TACK!Sista kvällen med den här grymma utsikten!Avresa och vi får hjälp med väskorna. Han hade gjort detta förr om man säger så!

SÅ, det här var lite från resan med oss, Rörelsebolaget! I höst har vi en till resa till Garda och mer info om den finns på vår hemsida HÄR!

Det absolut häftigaste med denna resa är att vi återigen fått insikt i att det ”aldrig är försent för att börja träna”. Flera av våra deltagare är 70+ och de har aldrig i hela sitt liv kunnat drömma om att de skulle göra sin första träningsresa (eller träningsresa över huvud taget) när de var över 70 år. Så coolt. Och såå inspirerande! Att bara på en vecka få se hur några av deltagarna förbättrat sin gång uppför en backe, lyfter en tyngre vikt eller faktiskt börjar älska morgonpromenader är lycka. Den här resan, vår första, kunde inte bli bättre och vi ska göra allt för att nästa ska bli minst lika bra!

JN

Annons

Ni är hjärtligt välkomna på GOYA YOGA

Har ni bestämt era planer för sommaren? Vill ni yoga och samtidigt njuta av solen och havet? Ni är så välkomna till oss på GOYA BEACH CLUB i Alanya i Turkiet där vi har yogaklasser hela sommaren. Förutom det har vi en fantastisk restaurang med alternativ för alla, med allt från gröna smoothies till saftiga burgare, vi har en infinitypool med utsikt över hela havet, pool och strandbäddar, juicebar och en hel del roliga event under sommaren också (mycket hälsoinfluerat).

Vill ni veta mer eller vill ha tips och hjälp med hotell med bra anslutning till oss kan du maila mig på [email protected]

Kram fina!

Kategori

7 länder senare så är jag här

Hej fina läsare! Jag är ledsen för dålig uppdatering här den senaste tiden. Men ibland kommer livet och verkligheten emellan. För mig är det då viktigt att stanna upp och byta riktning, göra det som behöver göras för att må så bra som möjligt och sträva efter det kroppen och psyke är i behov av. Så tacksam att jag lärt mig att kunna göra det och framför allt känna av sådant i tid.

Jag har hunnit med Tyskland, Tjeckien, Jugoslavien, Bulgarien, Grekland, Turkiet och Sverige sedan vi hördes sist. Där emellan har jag vart i behov av att andas, varva ned, yoga och sova ordentligt istället för att sätta huvudet på högvarv i datorer och telefonskärmar. Ett klokt val enligt mig själv.

Nu är jag så fylld av energi och harmoni i hela mig själv och jag är så peppad på livet och allt kul som skall komma och ordnas den närmsta tiden. Livet och mitt arbete har vart så roligt och tillfredsställande de här veckorna. Det som jag vart mycket medveten om den här veckan är hur viktigt det är att vara i sunda relationer med andra, bland bra energier och vänliga själar och tillfredsställande miljöer. Det sistnämnda är jag omåttligt bortskämd med. Vädret i Turkiet är varmt och underbart igen. Jag är omgiven av solens strålar, sand mellan tårna, havet, poolen, vackra blommor som luktar skolavslutning när man var liten, frisk luft, solnedgångar, yoga, vänner och min partner. Vår nya arbetsplats består just av det.

Det andra som jag har stött på är hur viktigt och hälsosamt det är att inte släppa in människor och energi i sitt liv som inte gör en själv gott. Allt från människor man stöter på i olika sammanhang till personer som beter sig märkligt underligt på sociala medier. Människor som attackerar och kommenterar elaka saker till andra. Varför vill man vara elak? Varför har man inte kommit längre än så kan jag inte låta bli att tänka. Det är inte alltid lätt att arbeta med sociala medier. Men jag har faktiskt på inrådan blockerat dessa personer från mina sociala medier. Vilket fantastiskt val det var. Som en sten som fallit av mig. Rekommenderar dig att göra detsamma om du stöter på nättroll och omges av människor som inte är snälla mot varandra. Självklart är inte världen alltid snäll och problemfri men vi kan själva välja hur vi ska anpassa oss efter det.

 1. Gör det du brinner för

2. Stanna upp och prioritera vad du är i behov av. Ibland får vi lägga saker åt sidan och göra en sak i taget. Oavsett om det handlar om jobb eller att ta hand om sig själv.

3. Radera/blocka nättroll från dina sociala medier. 

4. Lägg undan allt åt sidan och yoga

Jag vill också påminna mig själv om hur tacksam jag är att det är så många som kikar in här. Ni är så fina!

Påskhelg i Åre

Jag fick snö i påsk!

Åre

Träffade upp vänner i Åre.

Spenderade påskhelgen i backen.

Så himla vackert!

Ni som följer mig på Instagram Stories vet lite vad jag har haft för mig i helgen. Ni andra… följ mig HÄR.

Tog en bild under löprundan. Hur vackert?

Svingod mat har vi ätit också.

Åre

Hej finingar!

Ledsen att jag inte uppdaterat bloggen på hela påskhelgen (ja, förutom Happiness Challenge så klart som jag tidsinställt). Jag kände att jag behövde lite ledigt från datorn några dagar.

I torsdags kväll tog vi husbilen upp mot Åre (ni som följer mig på Instagram Stories vet ju lite vad jag pysslat med). Och för er andra; vi har hängt med vänner, åkt skidor, varit ute och sprungit, ätit gott och softat. En riktigt bra påskhelg med andra ord. Nu är vi i alla fall hemma igen och jag har precis kommit hem från stallet med Embla. Därmed är bloggordningen återställd ;)

Hoppas att ni alla haft en fantastisk påskhelg!

Hello from the slopes in Åre!

Easter in Åre

Hello lovelies!

Sorry, I have not updated the blog throughout the Easter weekend (well, except from our ”Happiness Challenge” though that I timed). I felt I needed some time off from my computer for a few days.

On Thursday evening we drove the camper up to Åre (you who follow me on Instagram Stories know a little what I´ve been up to). And for the rest of you, we’ve been hanging out with friends, skiing, running, eating great food and just chilling. A really good Easter weekend in other words. Now we are back home and thus, the blog will be updated as usual again.

Hope you all had a great Easter!

Kategori
Annons

Livet i en resväska

Bilderna är från mitt promenadstråk längst stranden hemma i Turkiet som avslutades med att sitta i sanden och se på solnedgången.

Oj vad jag far och flyger just nu. Efter Thailand flög vi till Sverige i en vecka, sedan till Turkiet i två veckor och nu har vi flugit till Sverige igen för att stanna i några dagar innan vi ska vidare. Vi har så mycket att göra och fixa just nu men tack och lov älskar vi det vi gör. Flygplan och flygplatser har blivit en del av vardagen och jag har levt i en resväska i stort sätt det senaste året.

Det här kommer att bli en bussy sommar med mycket roligt som händer som jag kommer dela med mig av här.

Det är viktigt för mig att inte komma av mig med yogan då vi är mycket ute och far och reser och sover på olika ställen. Alltså inte har samma vanliga rutiner som när vi är hemma i Turkiet en längre tid. Det är viktigt att jag fortsätter hålla mig i balans, yoga och försöka ha så bra sömnrutiner som möjligt. Så varje morgon får jag påminna mig om det. Då rullar jag ut yogamattan även om jag tappat suget eller det känns omständigt.

Men väldigt fort inser jag att det inte är en uppoffring, utan att yogan är en belöning i mitt liv. Plötsligt vill jag åter igen fortsätta med lite yoga varje morgon.

Idag rullade jag ut mattan mellan det lilla utrymmet mellan sägen och väggen. Det blev till en stor belöning i mitt liv idag.

Jag påminner mig själv om att yoga inte är en uppoffring, att det istället är en belöning.

 

Ridning till vattenfallet El Limon

El Limon

Söta byar på väg till vattenfallet El Limon.

El Limon

På hästryggarna.

El Limon

Älskar de färgglada husen!

El Limon

Bitvis var leden vi red på riktigt lerig.

El Limon

Vackra vattendrag i djungeln där hästarna fick dricka.

El Limon

På väg mot vattenfallet.

El Limon

Vackra vyer!

El Limon

Säg hej till Blancita.

El Limon

Här lämnade vi hästarna och gick ner till detta magnifika vattenfall.

El Limon

Framme!

El Limon

Självklart ville vi bada!

El Limon

Naturen alltså!

El Limon

El Limon

Galopp genom byarna.

El Limon

Min fina snabba Blancita.

Ridning till vattenfallet El Limon

 Jag har ju inte berättat så mycket om vår vistelse i Dominikanska så jag tänkte släppa ett litet tips för er som funderar på att åka dit…
En morgon drog vi iväg tidigt för att rida till ett stort vattenfall i närheten av vårt hotell, El Limon. Jag och Embla älskar båda att rida så vi brukar alltid försöka hyra hästarvåra resor.
Utflykten började med en busstur på cirka 25 minuter genom söta byar, ni vet med sådana där färgglada karibiska små hus. Framme vid ranchen visade det sig att vår familj skulle få rida ensamma, bingo!

Hästar eller åsnor?

Vi fick varsin häst, modell mindre, tyckte riktigt synd om Rickards häst som typ var mindre än honom. Men hästarna (vissa var mulor) skrittade på utan problem i de branta och steniga backarna. Leden vi red på gick genom vackra vattendrag, steniga partier, riktig lervälling och smala stigar som stupade flera hundra meter ner i gröna dalar. En var ganska tacksam att hästen inte snubblade där…
Vackra vyer utlovas och lite adrenalin om du inte är ridvan, haha!

Magnifikt vattenfall

Efter ungefär 40 minuters ritt var det dags att lämna hästarna för att gå den sista biten fram till vattenfallet. Först fick vi gå ner till ett mindre vattenfall, gena genom vattendrag med gymnastikskor för att sedan vara framme vid ett gigantiskt helt fantastiskt vilt vattenfall, El Limon. Så vackert!
Det går att bada där också så jag och Embla simmade ut i vattenfallet. Det var riktigt svalt och uppfriskande!
Promenaden tillbaka till hästarna gick rakt uppför på steniga stigar och i lera. Barfota och i bikini. Perfekt, det var ju trots allt sportlov…
Väl framme vid hästarna bytte vi om till torra kläder och började rida hemåt igen. Det här är ingen ritt för den fege. Leden är rejält brant på sina ställen men hästarna är vana. Okej, de snubblar till då och då men det är bara att hålla i sig i repet (nej, tyglar finns inte) eller sadeln.
Ritten avslutades i full galopp genom en liten by med sandiga gator. Min häst/ponny Blancita var snabbare än vinden!

God lunchbuffé

Tillbaka på ranchen serverades vi en enkel men god lunchbuffé i väntan på att de andra som åkt med oss i bussen skulle återvända. En riktigt fin halvdagstur!
Den här utflykten var kul men det är egentligen inget för den storväxte. Hästarna är små och även om de säkert är vana så borde de kanske inte bära 90 kilo ryttare? Vackra vyer, söta karibiska byar, ridning, fin natur och ett magnifikt vattenfall ihopbakat till en halvdag. Perfekt för dig som vill uppleva mycket på kort tid.
El Limon

The beautiful waterfall El Limon.

Horseback riding to the waterfall El Limon

I have not told you much about our stay in Dominican Republic so I thought I would give you one little tip if you ever go there …

One morning we took off early to go horseback riding to a large waterfall near our hotel, El Limon. Embla and I both love to ride so we always try to hire horses on our travels.

The trip started with a bus ride for about 25 minutes through pretty villages, you know, the ones with small colorful Caribbean houses. When arriving at the ranch we were told that our family would ride alone, bingo!

Horses or donkeys?

We got our horses, model small. Felt really sorry for Rickards horse, the horse, or actually the mule, was way smaller than him. But the horses walked on without problems up the steep and rocky slopes. The trail we rode went through beautiful rivers, rocky lots, mud and narrow paths that steeped several hundred meters down into the green valleys. One was quite grateful the horse didn’t stumbled there …

Promise you will have beautiful views and some adrenaline if you are not experienced riders, ha ha!

Magnificent waterfall

After about a 40 minutes ride, it was time to leave the horses to walk the last bit up to the waterfall. First we had to go down to a small waterfall, genic through rivers with our sneakers and then we arrived to a gigantic absolutely fantastic wild waterfall, El Limon. So beautiful! You can swim there too so me and Embla swam out into the waterfall. It was really cool and refreshing!

The walk back to the horses went straight up the rocky trails and clay. We walked barefoot in our bikinis. Perfect, it was after all the Swedish sport holiday …

Once back with the horses, we changed into dry clothes and started riding back home. This is not a ride for a coward. The trail is considerably steep in some places but the horses are just to it. Okay, they do stumble from time to time but it is only to hold on to the rope (no, there are no reins) or the saddle.

The ride ended in full gallop through a small village with sandy streets. My horse/pony Blancita was faster than the wind!

Delicious lunch buffet

Back at the ranch we were served a simple but delicious lunch buffet while waiting for the others who went with us in the bus, to return. A really nice half day trip!

This excursion was fun but it’s really not for big people. The horses are small and although they certainly are used to walking up and down the steep trails, they should perhaps not carry a 90 kilogram rider? Beautiful views, sweet Caribbean villages, riding, beautiful nature and a magnificent waterfall were baked up to a half day excursion. Perfect for those who want to experience a lot in short time.

Kategori

Throwback Thursday Dominican Republic

Dominican Republic

Paradiset!

Dominican Republic

Dominican Republic

Sötaste Embla! <3

Dominican Republic

Dominican Republic

Dominican Republic

Fina minnen!

Dominican Republic

Coconuts about this place!

Dominican Republic

Dominican Republic

Jag var ganska usel på att blogga när jag var i Dominikanska Republiken. Ville liksom inte sitta inne med datorn i paradiset. Ni förstår säkert när ni ser de här bilderna som vi tog under en av våra strandpromenader… Har ju en hel del mer att berätta om semestern, men det får bli vid ett annat tillfälle.

Hoppas att ni har en härlig torsdag. Idag har jag varit inne på kontoret på morgonen och nu sitter jag och jobbar ikapp det som släpat efter sedan semestern samtidigt som jag dricker kaffe och lyssnar på den här:

https://www.youtube.com/watch?v=nD92-vOEUG8

See ya soon!

/Karin

Dominican Republic

Throw me back to Dominican Republic!

Throwback Thursday Dominican Republic

I was pretty lousy at blogging when I was in Dominican Republic. I really didn’t want to sit inside with the computer when in paradise. You will understand when you see these pictures we took during one of our beach walks … Have a whole lot more to tell you about my vacation, but that will be another time.

Hope you have a lovely Thursday. Today I have been to the office in the morning and now I’m getting some lagged behind-sh*t done while drinking coffee and listening to this:

https://www.youtube.com/watch?v=nD92-vOEUG8

See ya soon!

/Karin

Annons

Dominikanska Republiken levererar!

Kan det bli mer Karibien?


Finaste <3

Kitesurfing är stort här.


Bikini HÄR och HÄR

Dominikanska Republiken

Nu är vi i Dominikanska Republiken, närmare bestämt i Las Terrenas. Paradiset på jorden typ! Det är så himla fint här, stranden är över 2 mil lång och nästan helt folktom. Magiskt vackert!

Idag har vi bara promenerat på stranden och kollat in stället där R ska gå kitesurfingkursen, badat och slappat. Himla skönt liv en lever! Som ni ser har vi fixat highspeed wi-fi också så ni kommer se mer av bloggen de kommande dagarna men nu ska jag fortsätta upptäcka detta vackra land. See ya!

PS. Följ mig på Instagramstories (HÄR) för att se mer från resan .

/Karin

Dominican Republic rules!

Now we are in Dominican Republic, in Las Terrenas. Paradise on Earth! It is so very nice here, the beach is over 2o kilometers long and almost deserted. Magical!

Today we have just been walking on the beach and checking out the place where R’ll go kitesurfing, swimming and chillin´. I am living the dream! As you can see, we have fixed high speed wireless Internet access as well so you will see more of the blog in the coming days but now I’ll continue to discover this beautiful country. See ya!

/Karin

Dominikanska Republiken, här kommer jag!

Dominikanska Republiken – kitesurfarens paradis. Foto: apollo.se

Dominikanska Republiken

Nu kan jag äntligen berätta för er om min hemliga resa. Snart drar vi till Dominikanska Republiken! Jag älskar Karibien och kan knappt vänta på att få sätta fötterna i den vita sanden igen.

Ja det är helt galet, känns som att vi nyss kom hem från Mexiko, men Rickard fyller snart jämnt och jag ville överraska honom med en fin present. Allt materiellt han önskar har han redan så jag tänkte länge på vad jag skulle kunna köpa men så kom jag på det; en kite-kurs i Dominikanska Republiken så klart!

Han har länge velat lära sig kitesurfa men det har inte riktigt funnits något bra tillfälle men nu jäklar! Jag bokade en teorikurs med Surfbussen och sedan hittade jag en kiteskola i Las Terrenas i Dominikanska där jag har bokat en grundkurs åt honom. Så nu får han två grejer att stryka på sin bucketlist; kitesurf och 50 länder innan 50 år.

Tyvärr blir det bara en veckas resa eftersom vi har både jobb och skola att ta hänsyn till men det ska ändå bli så fantastiskt skönt. Längtar som 17 nu och R är tokladdad. Nyp mig i armen någon!

Can´t wait to put my feet in the sand.

Dominican Republic, here I come!

Now I can finally tell you about my secret trip. Soon we are going to the Dominican Republic! I love the Caribbean and I can hardly wait to put my feet in the white sand again.

Yes, it’s crazy, it feels like we just came back from Mexico, but Rickard birthday is coming up, and I wanted to surprise him with a nice gift. He already has all material things he wants so for long I thought about what I might buy for him. But I figured out something really great; a kite surfing course in the Dominican Republic!

He has for long wanted to learn how to kite surf but it has not really been a good opportunity. Until now! I booked a theory course with Surfbussen and then I found a kite school in Las Terrenas in the Dominican Republic where I have booked a basic course for him. So now he has two things to emphasize on his bucket list; kitesurf and 50 countries before turning 50.

Unfortunately, it will only be a one-week trip because we have both work and school to take into account, but it will still be so incredibly nice. I can´t wait, and R is stoked. Somebody pinch me!

Las Coloradas – rosa sjön Mexico

Las Coloradas. En rosa sjö! Helt overkligt!

Det var mulet när vi kom till rosa sjön. Det gav fina effekter med de mörka ovädersmolnen.

Här framställer man mängder av salt.

Så coolt!

Doppade tårna.

What happens in Mexico…  <3 Haha!

Körde genom ett vackert naturreservat med krokodiler och ett rikt fågelliv.

Försökte leka fågelskådare och smög efter en flamingo.

Río Lagartos, en av de sötaste småstäder jag sett!

Härlig karibisk känsla!

Älskar fasaderna!

Las Coloradas – de rosa sjöarna

Efter vi kollat inte ruinerna i Chichén Itzá (läs mer om det HÄR) åkte vi vidare åt nordost. Och nu ångrar jag att jag skrev att det var så bra skyltat längs vägarna på Yucatán, haha! Det stämmer förvisso att det är bra skyltat men om man inte följer skyltarna till punkt och pricka då är man helt rökt. Ingen andra chans här inte!

Vi körde in i staden Tizimín, glada i hågen, följde skyltarna i vanlig ordning men så helt plötsligt var vägen vi skulle åka in på avstängd på grund av någon karneval eller liknande och så var vi helt lost. I en stad med enkelriktat överallt ta mig tusan. Stan var en labyrint! Vet inte hur många varv vi irrade runt och hur många människor jag frågade om vägen på min knaggliga spanska innan vi tillslut var på rätt köl igen. Men den där labyrintstaden var himla fin så det var ett nöje att åka vilse just där, bland alla färgglada hus.

Så på rätt väg upp mot Las Coloradas! En asfaltsväg som var mer håligheter än asfalt, kantad av öppna marker och mängder av rancher, varning för krokodiler och naturreservat med mängder av fåglar.

Kritvita helt folktomma stränder

När vi närmar oss Las Coloradas åker vi längs kritvita helt öde stränder. På himlen flaxar stora pelikaner förbi. Tänk att de finns så vackra, helt folktomma platser så nära Cancun och Playa del Carmens puls och turism! Vägen ut hit är lång och flera gånger frågar man sig själv om man har åkt fel eller för långt. Men så ser man plötsligt en rosa skymt bakom höga sanddyner! Helt overkligt! En naturligt rosa sjö!

Vattnet är helt naturlig färgat av de röda plankton och kräftdjur som lever där. Visst du förresten att flamingon egentligen är vit men att den får sina rosa färg då den äter dessa plankton och kräftdjur?

Jag har rest mycket och sett fantastiska platser runt om i världen men det här är ändå bland det häftigaste jag har fått uppleva. Det är magiskt vackert! Man måste liksom se det med egna ögon. Har ni chansen att ta er till de rosa sjöarna så kan jag starkt rekommendera det. Det är bara wow!

Jo, på vägen därifrån såg vi flamingos också, både vita och rosa. Jag smög in i en buske som en riktig fågelskådare för att få en bild på en rosa rackare, haha!

Karibisk småstad

Innan vi vände tillbaka hemåt tog vi en tur förbi den lilla staden Río Lagartos. Bland det sötaste jag sett! Orten har en sådan där karibisk känsla med alla färgglada fasader. Dit återvänder jag mer än gärna i framtiden!

Vägen hem skulle bli lång. Färden tillbaka till hotellet hade vi beräknat skulle ta tre och en halv timme om vi sträckkörde. Men eftersom vi stannade och köpte något att äta och behövde kisspaus så blev tiden strax över fyra timmar. Vägarna var bra men i Mexico kör tydligen alla med helljus hela tiden när det mörknat. Bländad? Jorå! Och jo, vi körde vilse i Tizimín på tillbakavägen också. Varning för den lilla labyrintstaden alltså!

Väl hemma igen efter en heldag med mycket bilåka, ruiner i Chichén Itzá, vilda djur, rosa sjöar och fantastiska möten somnade vi ovaggade. Gotta love Mexico!

Las Coloradas, beautiful pink lakes in Mexico.

Las Coloradas – the pink lakes

After we checked out the ruins in Chichén Itzá (read more about that HERE), we drove northeast. And now I regret that I wrote that it was so well signposted along the roads of Yucatán, ha ha! It is true that it is well signposted but if you do not follow the signs to the letter then you are smoked. No second chance here!

We drove into the town of Tizimín, joyously, followed the signs as usual, but then suddenly the road we supposed to follow was closed due to a carnival or festive, and so we were completely lost. In a city with one-way streets everywhereh. The city was a maze! I do not know how many laps we wandered around and how many people I asked for the way in my school Spanish before we finally were back on track. But the labyrinth city was amazing so it was a pleasure to get lost right there, amongst all the colorful houses.

Later, on the right path towards the Las Coloradas! A tarmac road that was more holes than tarmac, surrounded by open fields and numerous ranches, warning for crocodiles and nature reserves with lots of birds.

White sandy deserted beaches

As we were getting closer to Las Coloradas we drove along white sandy deserted beaches. Above us large pelicans flying by. Can´t believe there are so beautiful, completely deserted places so close to Cancun and Playa del Carmen’s pulse and tourism! The way out here is long and many times you ask yourself if you have gone wrong or too far. But then, suddenly, you see a pink glimpse behind the high sandy dunes! Absolutely unreal! A naturally pink lake!

The water is all naturally colored of the red plankton and crustaceans that live there. Did you know that the flamingos are actually white, but they get their pink color when they eat these plankton and crustaceans?

I have traveled a lot and seen amazing places around the world but this is still one of the coolest thing I have experienced. It is magical! It must be seen with my own eyes. So if you have the chance to go to the pink lakes so I can highly recommend it. It is just wow!

Oh, on the way back we saw flamingos as well, both white and pink ones. I sneaked into a bush like a real bird watcher to get a picture of a pink one, ha ha!

Caribbean small town

Before we returned home, we took a tour to the small town of Río Lagartos. Among the cutest towns I’ve ever seen! It has that Caribbean small town feeling and all those colorful facades. I would be more than happy to go back there in the future!

The road home should be long… The ride back to the hotel, we had estimated would take three and a half hours if we drove without a stop. But since we stopped to eat dinner and had to make a small pee break, it took just over four hours. The roads were good, but in Mexico apparently everybody drive with high beam all the time when it is dark. Blinded? For sure! And yes, we got lost in Tizimín on the way back too. Beware of the small town maze! Haha!

Once back home after a full day of driving, ruins of Chichen Itza, wildlife, pink lakes and amazing meetings we fell asleep immediately. Gotta love Mexico!

Annons

Chichén Itzá – mer från resan i Mexico

Groupie Chichén Itzá style

Åh, vad kul att kolla in ruiner! Haha!

Ganska fascinerande ändå!

Kom tidigt om du vill ha bästa fotochanserna.

Några bumlingar till… Haha!

Och så mängder av souvenirförsäljare. Tur att man har käpp att stötta sig på…

Okej, en bild till men sen sticker jag!

El Castillo

På väg ut hade massor av folk samlats kring El Castillo.

Och ännu fler var på väg in!

Chichén Itzá är ett givet stopp för de flesta som åker till Yucatán. För mig var det inte solklart att vi skulle besöka de gamla mayaruinerna. För det första så skulle vi ha tre timmars bilfärd dit, enkel väg, och dessutom finner jag inte ruinerna så där jätteintressanta. Ja, helt ärligt. Haha!

Oftast är de där underverken så mycket mäktigare på bild än i verkligheten och att besöka en plats bara för att ha gjort det är inte min grej. Jag vill uppleva något, inte bara pricka av på en lista.

Men efter en del dividerande med maken så var det bestämt att vi skulle hyra en bil och åka och kolla in de där stenbumlingarna iallafall. I utbyte mot att jag därefter fick åka till Río Lagartos och Las Coloradas.

Tidig morgon

Hyrbilen startade tidigt från hotellet den 7 januari. Redan halv åtta var vi ute på vägarna efter en snabb frukost. Hela familjen diggar att åka bil så de tre kommande timmarna i bilen kändes inte som ett problem. Vi hittade vägen direkt utan varken karta eller gps. På Yucatán är det väldigt bra skyltat så man behöver inte vara orolig för att köra vilse på vägarna.

Vägen fram till Chichén Itzá var lång och spikrak och kantad av djungel. Då och då passerade vi små samhällen där människorna lever väldigt enkelt. Husen där har i bästa fall fyra väggar och tak. Överallt såg vi herrelösa hundar, vissa springande på gatorna andra överkörda vid vägrenen. Människor står längs vägkanten i väntan på ”colectivo”, en liten kollektiv minibuss, för att ta sig till sina arbeten. Det är det här jag älskar med att resa, att få en liten inblick i andra människors liv (nej, inte ruiner, haha!).

Väl framme

Väl framme vid Chichén Itzá , nästa tre timmar senare, parkerar vi på en stor parkeringsplats. Vi möts av en lång kö till biljettluckan trots att vi hunnit före alla turistbussarna. Trots den långa kön är vi ändå inne på området redan efter 30 minuter. Vi strosar runt bland pyramider och staplade stenblock. Och visst är det fascinerande hur mayafolket kunde bygga dessa gigantiska byggnader för hand!

När vi gått runt området, tagit några selfies och saxat mellan försäljare av döskallar, T-shirts, sombreros och glaspyramider bestämmer vi att det är dags för lunch. En stor burrito sitter fint i värmen!

På vägen ut från området möts vi av den värsta trängseln du kan tänka dig. Här gäller det att vara ute i tid med andra ord! Så mitt bästa tips om du vill besöka Chichén Itzá, var där före klockan 10 på förmiddagen då slipper du köa och har de bästa fotochanserna.

Oki, one last shot but then I’m out of here! Haha!

Chichén Itzá – more from my vacation in Mexico

Chichén Itzá is a given stop for most people who travel to Yucatán. For me it was not obvious that we would visit the ancient Mayan ruins. Firstly, we would have a three hour drive to get there, one way, and besides, I don´t find ruins that amusing. Yes, quite honestly. Haha!

Most often, those wonders of the world look much more powerful in edited photos than in reality, and a visit to a site just for having it done is not my kind of thing. I want to experience something, not just check something off on a list.

But after some dividing with my husband, it was decided that we would rent a car and go and check out those boulders anyway. In exchange, I could go to Rio Lagartos and Las Coloradas.

Early morning

The rental car started early from the hotel on January 7th. Already half past seven we were on the road after a quick breakfast. The whole family really enjoys to go by car so the next three hours did not feel like a problem. We found the way directly without either map or GPS. In Yucatán it is very well signposted so you don´t need to worry about getting lost on the roads.

The road to Chichén Itzá was long and straight as an arrow and fringed by jungle. Now and then we passed small communities where people live very simple lives. The houses had, at best, four walls and a roof. Everywhere we saw stray dogs, some running on the streets, some run over at the roadside. People stand along the roadside waiting for the ”colectivo”, a small public minibus, to get to their jobs. This is what I love about traveling, to get a small glimpse into the lives of others (no, not ruins, haha!).

Once there

Once at Chichén Itzé, almost three hours later, we park on a big parking lot. We are greeted by a long queue at the ticket counter, even though we got there before all the tourist buses. Despite the long queue, we are still inside the area after 30 minutes. We wander around among the pyramids and the stacked boulders. And it is really fascinating how the Mayans were able to build these gigantic buildings by hand!

When we have walked around the area, taken some selfies and rounded between vendors of skulls, t-shirts, sombreros and glass pyramids we decided that it was time for lunch. A large burrito fits perfectly good in the heat!

On the way out of the area we are faced with the worst congestion, you can imagine. If you go here you have to be early, in other words! So my top tip if you want to visit Chichén Itzá: be there before 10 in the morning, then you will not have to queue and you´ll have the best photo opportunities.

SANTA CLARA

cuba santa claracuba santa clara(Scrolla ner för svenska) 

CUBA SANTA CLARA. Santa Clara is  a small town in the middle of Cuba where Che Guevara is buried. That is in fact the only thing that makes tourists want to visit the town. We also had to go trough it to get to the paradise island we visited for 3 days (read more about that here). There might not be a lot do do here but it’s still quite a nice town. We walked around people watching, browsing through markets and ate cuban food (beans and rise, haha).

Stay: At one of the hostels that you’ll find in every corner. Cubans can pay a fee to run a simple hostel from there own houses so you actually stay in peoples homes. I loved it!

Eat: At Restaurante 1981. Doesn’t look very impressive from outside but they have the a super cosy patio if you go through the restaurant. It’s located next to Parque Vidal.

See: Like I mentioned the only things to see are Che Guevara-related monuments. But there is also a hill from which you get a nice view of the town.

Do: Take a horse and carriage for some sightseeing.

///

KUBA SANTA CLARA. Santa Clara är en liten stad vars enda dragplåster är Che Guevaras grav och det faktum att man måste åka igenom staden för att komma till paradisön vi var på i 3 dagar (läs mer om den här). Kanske inte finns så mycket att se och göra men den är väldigt mysig ändå. Vi promenerade mest omkring och tittade på människorna som levde sin vardag, gick på marknad och åt kubansk mat (bönor och ris, haha).

Bo: På ett av alla små hostel som finns i varje kvarter. Kubanerna kan mot en avgift driva enkla hostel från sina hem så man bor liksom hemma hos folk. Supermysigt!

Ät: Restaurante 1981. Det ser inte mycket ut när man går förbi men de har en superfin gömd liten innergård om mm går igenom restaurangen. Det ligger intill torget Parque Vidal.

Se: Som sagt så är den enda sevärdheten Che Guevara-relaterade monument. Det finns dock en kulle där man har en vacker utsikt över den i övrigt platta staden.

Gör: Åk häst och vagn genom staden.

cuba santa claracuba santa claracuba santa claracuba santa claracuba santa claracuba santa claracuba santa claracuba santa clara

Cenotes Mexico – grym dykning och vacker natur

Klart vatten i Cenote Azul.

Vacker vegetation.

Djungel!

Jump!

Embla hoppar från klippan. Modig tös det där!

Turkos och klart vatten i cenoten i Mexico.

Cenotes Mexico
I Mexico finns mängder av cenotes, djupa hål eller grottor som formats då kalkstensberggrund rasat samman och där grundvattnet kommit fram. Vattnet i dessa cenotes är fantastiskt klart och på många ställen finns det möjlighet att dyka med tuber. Dykare från hela världen vallfärdar till Mexico för att få uppleva dessa speciella grottor och det klara vattnet. Vill man inte dyka med tuber eller snorkla i grottor finns det även öppna cenotes med lika klart och fint vatten.
Vi valde att åka till en liten cenote belägen mellan Playa del Carmen och Tulum, Cenote Azul. Naturen var fantastisk, vattnet var väldigt klart och där fanns en fyra meter hög klippa som Embla tyckte det var kul att hoppa ifrån. Vid den här cenoten var det inte så mycket folk, eftersom det inte är en av de stora och mest kända cenoterna. Egentligen lite som ett kalkstensbrott hemma i Sverige men med fantastisk vegetation runt om kring och en del fiskar.
En kul upplevelse om man vill hitta på något annat än att ligga på stranden.

Diving in cenotes in Mexico.

Cenotes Mexico

In Mexico you can find lots of cenotes. Centotes are deep holes or caves formed when limestone bedrock collapsed and where groundwater appears. The water in these cenotes are amazingly clear and in many cenotes it is possible to scuba dive. Divers from all over the world flock to Mexico to experience these special caves and clear waters. If you do not want to scuba dive or snorkel in the caves there are alternatives. You can also find open cenotes with clear and clean water.
We chose to go to a small cenote located between Playa del Carmen and Tulum, Cenote Azul. The nature was fantastic, the water was very clear and there was a four-meter-high cliff which Embla thought it was fun to jump from. At this cenote it was not crowded at all, because it is not one of the major and most famous cenotes. Actually, it was a bit like a limestone quarry in Sweden but surrounded with amazing vegetation and fish.
A fun experience if you want to do something other than laying on the beach.
Annons

Ridning Mexico

Embla dyker med tuber för första gången. Så duktig!

Vägen ut i djungeln.

På Rancho Baaxal

Förväntansfulla inför ritten i djungeln.

Jag på min häst Indio.

Fantastisk tur!

Stannar för vätskepaus.

Blir visade till en liten cenote mitt i djungeln.

Vi vågade inte klättra ner på den bräckliga repstegen.

Embla, hur proffsig som helst på hästryggen!

Min fina häst Indio. Vill ta med honom hem!

Ridning Mexico

Vi har en fantastisk rolig och aktiv semester här i Mexico. Det är full fart hela tiden och tyvärr har bloggen inte riktigt prioriterats. Känner att jag behöver släppa den också litegrann när jag har semester. Lovar att ta igen det med råge när jag är tillbaka i Stockholm.

 I onsdags fick till exempel Embla testa att dyka med tuber för första gången. Hon var en riktig begåvning! Hon är väldigt säker under vatten och kände sig helt bekväm med utrustningen. Så kul! Jag själv dök också med henne som stöd, inte samma begåvning, haha! Jag har dykt tidigare men det var många år sedan och det blev aldrig av att jag tog något cert. Tycker liksom att det är lite skrämmande och fascinerade på samma gång.

Ridning Mexico

Något som jag däremot älskar och som inte skrämmer mig alls är att rida. Redan innan vi åkte till Mexico hade jag börjat googla ”ridning Mexico” och olika rancher där man kunde hyra hästar och hittat en som låg i närheten av vårt hotell. När jag kontaktade dem härifrån visade det sig att en av ägarna var en svenska!
Så i torsdags hade vi hyrt bil och bokat in en djungelritt. Att hitta ut till Rancho Baaxal (läs mer om ranchen HÄR) var i sig ett litet äventyr men i slutet av en guppig och lerig traktorstig rakt ut i djungeln fann vi så ranchen. Väl där möttes vi av flera glada hundar, ett tiotal välmående hästar och fantastiskt duktiga guider.
Det visade sig att vi skulle rida tillsammans med en trevlig familj från Kanada, där dottern var ridvan. Vi tog en kopp kaffe tillsammans och sprayade oss med insektsspray innan det var dags att hoppa upp i sadeln. Ja, i westernsadeln. Så roligt att få testa westernridning! Det hade jag inte testat tidigare.
Indio, min häst, var en glad, pigg och galet snabb kille som inte stod still i onödan. Dessutom kunde han svenska. Sa man ”puss, puss” fick man en blöt puss på munnen, haha!
Vi började ritten på en traktorstig men sedan bar det av ut i den djupaste djungeln. Bland hängande lianer och frodig vegetation skrittade vi fram. Superhärligt! Halvvägs stannade vi och lät hästarna vila medan vi drack lite vatten och fick se en liten cenote, en underjordisk grotta, mitt ute i djungeln.

Race!

Efter pausen fick vi som ville sticka iväg och ge järnet med våra hästar. Jag, Embla och dottern i den andra familjen fick nog alla vårt livs race. Det var helt magiskt! Hästarna var så heta, pigga och glada när de fick galoppera fram genom djungeln. En av de bästa upplevelserna jag haft i mitt liv! Vi var alla helt lyriska (och svettiga) när vi kom tillbaka till resten av gruppen.
Ett race senare var det dags att skritta tillbaka mot ranchen igen men mitt hästbegär är inte stillat. Måste nog ta upp ridningen när jag kommer tillbaka till Sverige ändå… Helst hade jag plockat med mig min Indio.
Sorry guys! You need to use Google Translate, I too busy seeking adventures. Lot´s of love! /Karin

Simma med vilda havssköldpaddor

Vacker strand i Akumal.

Att simma så nära vilda havssköldpaddor var en fantastisk upplevelse.

Lyckliga efter snorklingen.

Chillade på beachen innan den blev helt invaderad av solbadare.

Åkte vidare till vackra Tulum.

Det kryllade av sociala ödlor.

Stränderna är kritvita, havet kristallklart och turkos och växtligheten är så grön. Vackert!

En del av ruinerna i Tulum.

Kolla havet!

Även om det var mycket folk i Tulum så var det en riktigt vacker tur.

Så söt!

På vägen hem stannade vi på en marknad med vackra hantverk.

Vackra drömfångare.

Tisdag 3 januari

Idag hyrde vi bil för att åka runt lite på egen hand här i Mexico. Det finns så många platser jag skulle vilja besöka här men så lite tid. Något jag alltid velat göra är att simma med havssköldpaddor och jag hade läst på att de fanns vilda sköldpaddor i Akumal som det var stor chans att få se. Så vi tog bilen söderut.
När vi kom fram till Akumal parkerade vi bilen och promenerade ner mot stranden. Där fanns det flytvästar, cyklop och snorkar att hyra. Fenor var helt förbjudna och flytväst var obligatorisk. Bra tycker jag så att inte folk kan dyka ner och störa reven.
Väl i vattnet dröjde det inte länge förrän vi såg vår första havssköldpadda. Det var en fantastisk känsla att vara så nära dessa magiska varelser. Att se hur de rörde sig alldeles bredvid mig med lugna, graciösa rörelser. En otroligt härlig upplevelse som jag rekommenderar till alla som har vägarna förbi Yucatan.
Vi snorklade i drygt en timme och under tiden hann vi förutom flertalet sköldpaddor se stingrockor, en stor barracuda, bläckfiskar och färgglada småfiskar av olika slag.
Efter snorkelturen satte vi oss på stranden, njöt av en kopp kaffe och samlade oss efter upplevelsen. Stranden i Akumal är riktigt fin men frampå dagen samlades väldigt mycket folk. Vi tog en snabb lunch på en strandrestaurang, jag åt en fantastisk fish taco, innan vi fortsatte längre söderut på Yucatan.
Det är väldigt lätt att köra bil på Yucatan, tempot är inte så hetsigt som på många andra platser runt om i världen och det är ordentligt skyltat. Att hitta fram till ruinerna i Tulum var med andra ord inga problem.
På parkeringsplatsen utanför ruinområdet var det fullt, solen stekte från zenit och det var varmt som i en öken. Vi svettades ymnigt men tog med oss vårt gladaste humör. Här skulle vi titta på ruiner! Bara fem steg från bilen blev vi påpassade av en försäljare som ville sälja på oss en guidad tur, med båtturer, till olika stränder och hej och hans moster. Blev matt bara av att höra hans erbjudande, haha!
Vi beslutade utan tvekan att gå in och se ruinerna på egen hand. Efter några minuters promenad förbi souvenirshoppar och restauranger kom vi till biljettluckan. Kön ringlade sig lång och i den stekheta värmen med noll chans till skugga var det inte en behaglig upplevelse. 20 minuter senare hade vi dock varsin biljett och var redo att se något storslaget. Turen började genom ett litet djungelparti, svalt och skönt efter stunden i biljettkön. Vi kom snart ut i den stekande solen igen och ruinområdet visade upp sig. Men det mest fantastiska var ändå vyerna ut över det turkosa havet, den kritvita stranden, den otroligt gröna växtligheten och alla de söta leguanerna. Överallt satt det ödlor och de var inte skygga alls. Lät sig stolt fotograferas där de satt på sina klippblock.
Lite mer än halvvägs genom ruinområdet fanns det möjlighet att gå ner och bada vid den vackra stranden. Sist den i!
Trötta och nöjda efter en hel dags äventyr satte vi oss i bilen för att åka hemåt igen. På motorvägen körde vi förbi en fantastisk marknad med hängmattor, färgglada mattor och gigantiska drömfångare och beslutade oss för att vända. Vi har länge tänkt köpa en hängmatta att ha med oss i husbilen på somrarna, här öppnades världens möjlighet.
På marknaden fanns det otroligt vackra hantverk, älskar de fantastiska mönstren och färgerna på mattorna och är helt galen i bohemiskt virkat! Hade gärna köpt med mig allt hem men varken budget eller bagageregler tillät det. Vi åkte iallafall därifrån med en mjuk och vacker hängmatta som vi kommer njuta i hela sommaren.
Sorry guys! Today you need to use Google Translate, I´m too busy seeking adventures.

Nyår, skumparty och sjukstuga i Mexico

Älskar strandlivet!

På kvällen åt vi på en grym japansk restaurang.

Vår kock David.

Fredag 30 december

Började dagen med yoga på stranden. Hur härligt! Resten av dagen bestod mest av lek på beachen. På kvällen åt vi på en japansk restaurang. Sa jag att vi har det ganska gött?
 

Startade nyårsafton på stranden.

Skumparty i poolen.

Roomservice

Dags för make-up (antagligen första och sista på semestern, haha!)

Hela hotellet är så fint fixat inför nyårsfirandet.

Här blir det beachparty… för de som orkar.

Trötta och mätta innan nyårsmiddagen.

Festen är igång!

Lördag 31 december

Vaknar tidigt, redan klockan 05. Sätter på mig morgonrock och tofflor och smyger ut på balkongen. Det är mörkt och stilla utanför. Det duggregnar lätt och luften är fuktig. Är så tacksam att jag får fira in det nya året här i vackra, varma Mexico.
 
Ikväll blir det middag och baluns på beachen. Men först ut är en hejdundrande frukost!
 
Nyårsafton börjar med en lång promenad i ett regnigt Puerto Aventuras. Hela området är uppbyggt för turister och känns ganska ocharmigt. Vi går förbi små souvenirbutiker och en stora anläggning där man håller delfiner och sjölejon fångna som underhållning för oss turister. Jag vill så gärna tro att djuren har det bra där men självklart stödjer jag inte den typen av underhållning. Djur ska leva i det fria.
 
När vi kommer tillbaka till hotellet skiner solen igen och vi tar en promenad på den lilla stranden som finns intill hotellet. Därefter brakar nyårsfirandet löst med skumparty i en av poolerna. Embla vill så klart bada i skum så vi offrar oss en stund. Vi lämnar dunkande housemusik och massor av festglada människor till förmån för lite vila och roomservice på vårt rum.
 
Embla somnar vid 18-tiden och är inte lättväckt när vi ska gå och äta middag klockan 20. Alla i familjen är urtrötta och otaggade på mat och fest men vi masar oss upp till en fantastisk middagsbuffé. Jag orkar bara äta en räka och lite dessert, alldeles för mätt från roomservicematen och trött för att få i mig mer. Samma status för hela familjen. 
 
Senare på kvällen har vi bokat en bord på stranden där vi ska fira in det nya året. Partyhattar, plymer, tutor och glittrande halsband delas ut, här ska det bli fest! Men allt våran familj vill är att klockan ska slå 2017 så att vi kan gå och lägga oss. Haha! 20 minuter i 12 ger vi upp när Embla håller på att somna i mitt knä. Istället går vi upp på rummet och ut på vår balkong och önskar varandra ett gott nytt år. Passade perfekt för mig. Jag har inget större behov av beachparty med, för mig, okända människor.
Somnar ovaggad.

Embla och jag hänger på stranden.

Mitt inne i Keplers senaste…

Söndag 1 januari 2017

Vaknar tidigt som vanligt. De andra sover tungt fram till halv nio. Känner mig lite rastlös och ser fram emot att se något annat än vårt hotellområde. Vill se mer av det genuina Mexico, träffa människor som inte färgats av all inclusive och turism och jag vill se och uppleva vacker natur.
Imorgon var det tänkt att vi skulle hyra bil och åka runt och se oss om men R är jättehängig och har legat på rummet hela dagen. Stackarn! Embla och jag har hängt på stranden, byggt sandslott, läst och kastat boll.
Nu har vi precis kommit upp på rummet efter ännu en god middag på hotellet. R sover och E kollar på Finding Doris. Håller tummarna för att vi alla är friska och pigga imorgon.
Hoppas att ert 2017 har startat på bästa sätt! Kramar!
Sorry guys! Today you need to use Google Translate. I´m too busy having a vacation.
Kategori
Annons

Vinden har vänt!

Träning på stranden.

Dagens andra träningspass.

Ceviche

Slapp i hängmattan.

Blogg o´clock

Vilken toppendag! Stor frukost med havsutsikt, träningspass på stranden på morgonen, bus i poolen med Embla, träningspass nummer två; någon form av vattenaerobic med hantlar, ceviche till lunch, slapp i hängmattan, vad mer kan man begära?

Nu är vi inne och chillar på rummet en stund innan det blir middagsdags. Det är riktigt bra mat här så jag längtar, haha!

Skönt att vinden har vänt! (Läs om tidigare missöden HÄR och HÄR) Känner mig rakt igenom tacksam för den här dagen. Puss på er!

/Karin

Sorry guys! Today you need to use Google Translate. I´m busy seeking adventures!

Vi bor som kungar!

Att vakna till den här utsikten…


Fantastisk frukostbuffé på vårt hotell.


Älskar det gröna lummiga hotellområdet.


Träning på beachen.


Känner mig tacksam.

Onsdag 28/12 2016

Sov riktigt gott i några timmar trots mögelrummet,(läs mer om det HÄR)haha! Vaknade tidigt och började morgonen med en fantastisk frukostbuffé! Så himla mycket gott! Det fanns till och med en juicebuffé.
Efter frukosten gick vi ner till en av poolerna för Embla ville så klart bada i poolen. Njöt en stund av morgonsolen innan jag joinade gruppträningen på stranden. Det var ett abs-pass men passet innehöll mer squats än någon bålträning. Fast träning som träning tänkte jag och squatade järnet. Haha!
Klockan 11.30 hade vi möte med en representant för Tui angående vårt hotellrum. Han följde med oss till vårt rum och hävdade att det absolut inte var mögeldoft utan bara ”vanlig fukt”. Han kände ingenting, som han sa. Förutom problemet med mögel hade vi påvisat en del andra brister också, som att hela balkongen var invaderad av myror och att bilderna på rummen på Tuis hemsida inte motsvarande verkligheten. Det sistnämnda är ju ingenting nytt direkt, det är väl vad man kallar marknadsföring men ändå… Trots detta kunde man inte göra något för oss. ”Det är så alla Tuis hotellrum luktar i Mexico”, enligt tuis representant.
Jag kanske låter som värsta gnällspiken. Vill absolut inte vara en negativ person men ibland måste man verkligen sätta ner foten och säga ifrån. Det hela slutade med att vi fick betala över 7000 kronor för att byta upp oss till ett ”privileged” rum. Galet dyrt eftersom vi redan betalat stört mycket för den här resan. Men att bo kvar i det hälsovådliga rummet kändes inte som ett alternativ.
Nu bor vi iallfall som en kungafamilj och livet leker igen!
På eftermiddagen var vi på stranden och badade och sedan lurade jag med hela familjen på vattengympa. Har inte garvat så mycket på länge! Gympan bestod mest av att plaska och någon form av teambuildning där man skulle hålla hand, bära varandra och berätta om sin favoritdryck (?). Imorgon satsar jag nog på att gå till gymmet och träna istället…
I skrivande stund sitter vi på balkongen och det enda vi behöver fundera över är vilken av alla de olika restaurangerna vi vill äta på ikväll. Kind of like it!
Puss på er! Hörs imorgon!
/Karin
Sorry guys! Today you need to use Google Translate. I´m busy seeking adventures!
Ladda mer innehåll