Peru del 1

17 dagar borta går fort men känns ändå som en evighet. Vi hann göra så mycket och se så mycket att det känns som vi varit borta betydligt längre! Jag tycker att det är ett väldigt bra mått på hur bra en resa har varit. Den här resen ligger lätt i top 3 av mina resor. Peru, vilket ställe!

Super synd att jag inte har kunnat blogga så mycket när jag väl var borta men det gick helt enkelt inte. Väl uppe i bergen var det total radioskugga och det enda kommunikation med världen som kunde ske var via vår satellit telefon. Efter att vi kommit tillbaka efter den andra vändan på leden så hade vi bara en dag i civilisationen och då var kroppen så slut att all prio gick till sig själv och ingen annan haha. Men nu är jag tillbaka i Stockholm, har vilat upp mig, fått känna på hur det känns att vara riktigt härligt höjddopad (svinbra kondis) och onda kroppsdelar börjar kännas rätt okej nu och alla intryck börjar landa. Vilken jäkla resa det har varit och vilka otroliga platser vi har fått röra oss i. Det är en fröjd att gå igenom allt material och se alla platser igen och igen. Att sitta med filerna i efterhand är magiskt och de är så otroligt roligt att jobba med.

Den här bilden visar den plats som jag anser vara den absolut vackraste platsen jag någonsin sett och som också var vår campingplats för kvällen. Den var helt makalös. En liten sänka i dalen mellan de höga bergen. Runt oss gick våra hästar mellan tälten helt löst och betade. En liten bäck fanns strax bredvid lägret där vi kunde ta friskt vatten och ovanför oss tornade det vackra berget Salkantay upp sig över oss. Jag placerade mitt och Melissas (en av guiderna) tält strategiskt riktat mot den utsikt jag ansåg var absolut finast så vi kunde få vakna med den här magiska utsikten. För wow vilken utsikt. Bättre än såhär blir det inte.


Här är en bild till på samma magiska plats men kvällstid, strax innan alla lampor släcktes i tälten. Det var sån häftig stämning att få sitta där i mörkret och plåta med lite skön musik i öronen och titta medan alla kröp in i sina tält för att jag sedan, som sista person (minus bärarna) att gå och lägga mig.


Fotat med Canon 5D Mark IV

Jag kan säga att det inte är det lättaste att fota på sånna här platser. Finns en miljon saker som kan gå fel. Fotoprylarna är konstant utsatta för fukt, kyla och stötar som kan paja grejer och att hålla reda på allt är fasiken inte lätt. Haha hjälper inte direkt att hjärnan blir mosig och seg på högre höjd. Var världigt frustrerande att inte känna att jag hade stenkoll på exakt vart alla batterier och minneskort tog vägen varje kväll när man gick och lade sig och vilken dry bag som innehöll vad när alla hade samma färg:P Var lite tålamodsprövande och lagom till att man började få koll på grejerna och hade skapat bra rutin på vad som lades var varje kväll så var vi klara hehe.

Fotat med Gopro Hero 5

Fick vid ett tillfälle möjlighet att få rida en kortare sträcka för att få lite extrabilder. Var superläcker att få sitta på en häst i bergen på det sättet. Blir väldigt sugen på att komma tillbaka och rida mig genom Peru!

Fotat med Gopro Hero 5

Fotat med Gopro Hero 5

Jag och världens bästa Clas i början på andra vändans tredje dag.


Fotat med Canon 5D Mark IV
Utöver att vi gick genom helt makalösa landskap så var bland det häftigaste att vi inte träffade någon annan på vägen. Orginal Inkaleden besöks av 75 000 pers om året- man är helt enkelt inte särskilt ensam. Leden vi har gått är en oexploaterad led och på den går det omkring 75 pers om året totalt. För att vi ens skulle kunna gå där var de lokala guiderna tvungna att under några veckors tid jobba rent lederna på flera ställe med machete för att det ens skulle vara möjligt att passera.


Fotat med Canon 5D Mark IV

Fotat med Canon 5D Mark IV

Peru- 5000 m above sea level, vomit, video production and epic views!

Just nu sitter jag i på ett hotellrum i staden Cuzco i Peru och försöker få så mycket vila jag bara kan innan vi drar upp i bergen igen. Jag är här med resebyrån Swett för att dokumentera deras vandringsresa till Machu picchu. Vi har redan gått hela vandringen en gång då vi som inte gått den tidigare skulle få möjlighet att göra det innan alla gäster kommer, plus att få lite fördel genom att redan vara aklimatiserade. Vi gick hela leden på den dubbla hastigheten än vad vi kommer göra med alla gäster sen och jag kan säga att det var jäkligt tufft att filma och fota lika effektivt som jag brukar på den höjden. Man får typ helt enkelt acceptera att det är omöjligt vilket är en helt ny upplevelse och en jäkla utmaning.

Bergen sedda från flygplanet när vi flög över Anderna. Det var otroligt vackert!

Här sitter vi i bilen på väg till byn där vi skulle utgå ifrån. totalt var vi 11 vuxna och typ 4 barn i den bilen. Det var inte alls trångt… HAHA


Första dagen på vandringen, Johan och Niklas passar på att spexa och bada i floden på väg upp genom regnskogen. 

Vi passerade alla klimatzoner på vägen vilket är en upplevelse i sig. Från varm och fuktig regnskog till snö och minusgrader på 5 000 meter över havet.

Vyerna var helt otroliga. Det är svårt att inte vara ödmjuk när man det fantastiska landskapet kring sig!

Den här dagen började vi vandringen supertidigt för att hinna fram till vårat nästa stop i tid. I bakgrunden ser ni det kända och mäktiga berget Salkantay som en av våra lokala guider bestigit.
Den här bilden tog jag på toppen av det högsta passet vi passerade- på 5000 möh, och med det satte jag också eget höjdrekord vilket känns otroligt kul!!

Jag kommer skriva en längre redogörelse när jag är tillbaka i civilisationen igen för i morgon bär det av igen och jag måste ut på stan och köpa de sista grejerna jag saknar så det är lite stressigt nu. Men det har varit helt galna dagar och det känns som jag redan har varit borta i 3 veckor. Jag har hunnit gå hela rutten i ultrarapid med gänget, jag blev höjdsjuk på 4200 och spydde som ett as på ett jordgolv, jag har blivit biten av amazonas elaka myggor som fick hela min hand att svullna till sin dubbla storlek i en vecka och jag har blivit magsjuk i Cuzco och spenderat en hel natt med huvudet i toaletten. Men nu är jag på benen igen och redo att gör allt igen haha. Wish me luck!! Hade!