Tack mamma för att du….

Idag är det morsdag, och dessutom är mamma min absolut trognaste läsare och har varit det från start. Så det är inte mer än rätt att ett helt inlägg tillägnas till henne just idag!

thumb_IMG_1117_1024

TACK mamma för att…

  • Du alltid (även när det inte ens är möjligt) tror på mig och det jag ska göra eller tänker göra.
  • Du övertygade mig när jag var liten om att du gått i ”Pippi- skola” och det var därför som du var så stark. Jag ville också vara stark…
  • Du stod på dig alla gånger jag under vintern (i Jämtland, i snön!!!) ville ha sommarskor på mig och övertalade mig om att vinterskor var det som gällde. Så rätt, mina barn ska ha vinterskor!
  • Du har gjort mig till en ganska trygg människa, för det är jag nog i många fall.
  • Du jämt sett möjligheten till att lära sig något när ursäkten varit ”men jag kan inte det där” eller ”jag är dålig på det där”…
  • Du alltid alltid alltid litat på mig.
  • Du ofta spelat bra musik hemma. Nu gillar jag också Dire Straits, Peter Lemarc, Creedence mm.
  • Du får mig att skratta. Du är rolig, och knasig!
  • Du lärt mig att bara för att det finns en regel, så behöver det nödvändigtvis inte betyda att man måste följa den till punkt och pricka. Nä, ofta går det att ta sig runt den, bara man bestämt sig för det och har en strategi.
  • Du är du!

thumb_IMG_5417_1024

JN

Kategori

Kroppshets – Mitt ansvar som mamma

Jag vill vara en bra förebild för min dotter.

Jag vill vara en bra förebild för min dotter.

Det senaste året har jag jobbat väldigt intensivt, faktiskt så intensivt att jag inte riktigt orkat med allt det där andra som jag vill få plats med i mitt liv. Jag har lyssnat på min kropp och valt att inte stressa den med den intensiva träning den är van vid och det har satt sina spår. Kroppen är kanske inte riktigt vad den varit, inte lika tight och inte lika stark.

Vissa dagar blir jag förbannad på mig själv för att jag inte tränar hårdare men då måste jag påminna mig själv att det är bra att jag lyssnar på min kropp. Och jag behöver inte vara supervältränad. Kroppen är mitt redskap, inte ett objekt att visa upp.

Jag har lovat mig själv att inte låta tankar eller idéer om smalhets eller ”den perfekta kroppen” gå vidare i arv till min dotter. Här har jag ett stort ansvar. Om jag står framför spegeln och säger att jag är tjock eller otränad, eller för smal för den delen, så är det stor risk att jag för över det beteendet till min dotter. För barn gör ju som vi gör, inte som vi säger att de ska göra.

Hur tänker ni andra som är föräldrar kring detta?

Om jag bara fick ge min dotter en sak skulle det vara att hon kunde se sig själv genom mina ögon. Då skulle hon för alltid förstå hur speciell och hur vacker hon är. Oavsett storlek.

//Size zero – My responsibility as a mother

This past year, I have worked very hard, in fact so intense that I can not fit in all that other stuff that I want to make room for in my life. I have listened to my body and have chosen not to stress it with the intense workout it is used to and it has made its mark. My body is not quite what it has been, not as tight and not as strong.

Some days I get angry with myself for not training harder but then I remind myself that it’s good that I listen to my body. And I do not need to be super fit. My body is my tool, and not an object to show off.

I have promised myself not to pass forward the thoughts or ideas of slenderness or ”the perfect body” to my daughter. Here I have a great responsibility. If I stand in front of the mirror and say I’m fat or untrained or too skinny for that matter, it is a great risk that I transfer that behavior to my daughter. Children do what we do, not what we tell them to do.

You parents out there, how do you reason about this? 

If I could give my daughter only one thing it would be that she could see herself through my eyes. Then she would understand how special and beautiful she is. No matter her size.

En utflykt till Zürichsjön

2 4 19

Gårdagens supermys. Vacker natur, lugn, 30 grader, solnedgång, ljummet vatten (perfekt att simma i för Nicolas)

Zürichsjön är en underbar plats, en plats vi gärna förbringar tiden på. Om inte annat så för några timmar bara.

Igår kickade den där mammastoltheten in – Nicolas har alltid älskat att simma men i de diverse poolerna. Han har aldrig varit fan av varken sjö eller hav. Fram till igår hade jag en känsla att han har lite väl mycket respekt för både sjö och hav och att han rentav är lite rädd för att det är så pass stort. Men igår så… Igår simmade han som fisken i sjön – och trivdes precis som fisken i vattnet, han jollrade, skrattade, skrek ”mer, mer!!”, ville inte komma ut ur vattnet, ville bada till sena kvällen. Han är ett lyckligt barn, förvisso, men jag har nog aldrig sett honom SÅ pass lycklig som igår kväll. Det känns betryggande och kul att veta att han äntligen börjat älska ”de stora bassängerna” och att han trivs så väl. Dessutom är jag glad att han på något sätt blivit kvitt rädslan eller den totala respekten (lite får han gärna behålla) och att han simmar så gärna och så länge. Det här bådar gott inför alla kommande semestrar.

Förresten – när jag ser mina två män som simmar och är så sportiga, kan jag inte annat än längta efter att återigen få bli lite rörligare. Graviditet är en underbar sak i sig – men när man befinner sig på slutet vill man bara ploppa ut bebisen och sedan, så småningom, återfå sin kropp igen. Jag är vanligtvis så sportig och så rörlig, nu känner jag mig mest som en strandad val som bara står och glor (och fotar)…

Instagram: @andreagrue

Annons

An ordinary summer day

Så här ser det ut för vår del en dag som denna…

Det är över 30 grader varmt så jag packar med alla hundratals saker in i vagnen och Nicolas får också sitta i. Han är två år gammal och egentligen använder vi inte vagn till honom längre men när vi ska ner mot badet får han sitta i, istället för att ränna runt i 30 graders värme – med gravida mig efter sig. Vårt hus spottar förresten bakom Nicolas på högra sidan ovan.

DSC_0833

Väl på badet ser vi till att simma undan en sväng och sedan äta något mellan lunch och kvällsmål. I den här familjen är vi alltid hungriga, haha.

DSC_0835

Pommes (och miniburgare ibland också) är klassiker på badet eller vid hotellpool. För min del hör det liksom till. Att inte äta pommes (eller burgare) vid badet eller poolen är som att inte äta kräftor på en kräftskiva, typ. Håller ni icke med?

DSC_0837

Min lilla älskling njuter för fullt hela dagarna på badet. Själv tycker jag att den här värmen börjar bli lite väl jobbig för ett preggo som jag ju är, men hey!, jag står väl ut några veckor till.

DSC_0836

En och annan glass hinns också med, dag ut och dag in. Nicolas äter inte så mycket sötsaker så en glass under varje besök till badet är helt okej!

IMAG1315_1_1

… och ibland, som idag, kämpar vi om vem som ska ta den största, godaste glassen!

IMG_20150715_165059_1

Sen simmar vi bort glassen och allt det andra och därefter tar vi en tupplur i en av de små solhyddorna.

IMAG1320_1_1

Vi brukar vara på badet i timmar – ända tills min käre man hämtar upp oss på tidiga kvällen. Helst av allt hade vi dock stannat kvällen lång men tyvärr stänger ju badet redan vid 19.30.

scr_snapseed

Instagram: @andreagrue

Kategori

Pannkaksmiddag och magi i solnedgången

Gårdagskvällen var magisk; jag passade på att överraska familjen med en god pannkaksmiddag ute i trädgården och vi njöt av den vackra solnedgången i gassande värme.

Redo för en härlig kväll ute…

tisdag9

En fantastiskt vacker dag som följdes av en varm sommar och lång sommarkväll…

tisdag6

Utsökta (banan)pannkakor – när vi firar lite extra eller vill pimpa till middagen lite, tar jag fram Laguiole-bestick, storfavoriter sedan tidigare och perfekt ivory-färg som i princip alla gäster frågar var jag har köpt. Så snyggt med Villeroy & Boch-tallrikar också, och sist men inte minst servetterna som för tankarna, om så för en liten stund, till hemstaden Stockholm.

tisdag8

Nicolas gillar mer salt än sött men en och annan pannkaka slinker också ner ibland. Bananpannkakor tycker han är godare än vanliga och frukt och bär gillar han mycket.

tisdag3

Jag äter mina som de är utan att bre något, men strör gärna över lite sukrinmelis och har jordubbar, lingon och banan till. Mums!

tisdag5

Efter maten blev det sedvanlig lek på den mittersta terrassen – storfavoriten är att köra trotti (vad heter det på svenska?) och jag måste medge att jag också gör det ibland. Barnasinnet är ju kvar – eller så har den kommit tillbaka sedan Nicolas föddes. Hursom älskar jag sådana typ av lekar.

tisdag1

Utsikten från vänstra sidan sett från trädgården – de makalösa schweiziska bergen som gör sig bäst i solnedgångsljuset.

tisdag4

… och där, på högra sidan, spottar man en underbart vacker solnedgång över Zürich-sjön.

tisdag2

Instagram: @andreagrue

Gravid v. 28 – känslor, tankar och fysiskt mående

Jag vet inte om det är för tidigt ännu men jag har definitivt börjat nedräkningen. Jag har en känsla av att den här bebben kommer kika ut i vecka 38 (precis som mitt första barn) och det är alltså ”bara” tio veckor till dess. Jag tror och hoppas att tiden kommer att svepa undan så snabbt det bara går, jag längtar galet mycket efter bebisen och den här gången har jag inget som helst tålamod. Ni som läser bloggen vet att det inte varit så himla lätt graviditet den här gången men nu börjar allt att stabilisera sig. Om jag tar det från allra första början så led jag av stark/väldigt djup anemi, vilket nu börjar klarna upp och bli mycket, mycket bättre. Sedan hade jag extrema illamåenden fram till vecka 23-24, och även det har nu försvunnit. Jag hade även streptokokker i tarmen och det har vi också slagit hål på, nu är allt bra igen. Jag fick förvärkar någonstans i samma tid och medicineras (med naturliga preparat) för det och kommer göra det ända till det är dags att föda. Sedan var jag också på ingång till graviddiabetes men även det har stabiliserats. Förutom att ha besökt min läkare x-antal gånger och gjort x-antal kontroller har jag även varit frekvent besökare på sjukan… Men som sagt, nu börjar allt bli bra och jag kan verkligen, verkligen njuta av graviditeten nu.

Tummen upp: Jag har galet mycket energi just nu. Det känns fantastiskt, då jag inte haft det under hela den här graviditeten. Jag har förvisso gjort allt som jag varit tvungen att göra – och mer, mycket mer därtill – men det är först nu som jag känner igen mig själv igen. Yesssss!

Tummen ner: Halsbränna och sura uppstötningar om jag måste nämna något nu. Men det känns liksom så onödigt att ens göra det, då jag varit med om lite svårare saker än ”bara” halsbränna. Så nej, jag vill egentligen inte ge en tumme ner nu…

Vikt: Nu håller jag mig på samma våglängd, har inte gått upp mer än några gram. Ligger på 58 vilket är jättebra, tio kilo plus är det förvisso men det är heeelt ok.

Magen: … är jättestor! Alla tror att jag kommer föda imorgon, typ. Jag var tvungen att fråga min gyn om varför det är så och det är av två anledningar; dels bär jag magen framåt (det är läkaruttryck, magen hos vissa lägger sig helt och hållet framåt medan den får mer omfång runt midjan hos andra) och dels för att jag har mycket fostervatten.

Inköp till baby: Japp, en herrans massa här i Stockholm nu. Visar en del av sakerna men i ett senare inlägg!

Mina känslor: Bägge tummar upp! Jag älskar att vara gravid just nu. Har också nya foton från UL som gjordes i måndags, bebben ser jättesöt ut, värsta plutmunnen!

PS. Om det är någon gravid läsare därute som vill komma med inputs, sin egna story och dyl., vänligen kommentera under eller skicka gärna ett mail på [email protected] Just genom (min gamla) blogg lärde jag känna en hel del nya mammor under min förra graviditet. Det är alltid lika kul att dela med sig av erfarenheter, tips och tricks och aaaaallt annat som hör graviditeten – och familjelivet – till.

 

Annons

Till nya bebisen: Stokke iZi Go

DSC_0255

DSC_0252

DSC_0256

Till bebis nummer två, som kommer i slutet på augusti, har vi nu valt en bilbarnstol från STOKKE som heter iZi Go X1 by BeSafe. Nicolas har sin Römer Baby och den är vi också nöjda med, men jag vet inte vad som for i mig när vi handlade stolen till Nicolas – jag som är ett stort STOKKE-fan valde, konstigt nog, ett annat märke, och även om den sitsen är helt ok och fungerar hur bra som helst (och är känt för att vara ett av de bättre också) så känns den här som vi tog nu snäppet bättre.

iZi Go väger bara 4 kg, har integrerat soltak (som jag tycker är superviktigt), är lätt att installera i bilen och än lättare att bara klicka bort snabbt när man ska ta med sig den. Den här bilbarnstolen har även extra mysig stoppning inne i själva sitsen, som ger än mer komfort och är också tryggare för de allra minsta. Sitsen har en snygg ”black melange” färg och, ta-ta-taaaaa, den är kompatibel med alla STOKKE-vagnar!

Under Nicolas tid som bebis – och fortfarande faktiskt nu när han är två – använde vi oss av Bugaboo Cameleon, en fantastisk vagn med många möjligheter. Numera kan han sitta och softa därinne ibland, när vi ska strosa på stan och han vill sova lite eller när vi ska gå en powerwalk och han vill mest sitta och njuta av utsikten och snacksa något :) Vi behåller Bugaboo Cameleon även till nästa bebis, men jag har även klickat hem en STOKKE SCOOT! Är så himla glad över det beslutet, då vagnen ser härligt bekväm ut och jag vill faktiskt pröva på något annat den här gången. Vi kan alltid kombinera eller svischa mellan Bugaboo och STOKKE men tanken är att jag ska använda mig mer av den sistnämnda. Vagnen STOKKE SCOOT är känd för att vara en ”vagn för urbanistas”, för ”stadsfolk” då den är perfekt för stadsterräng. Jag kommer självklart använda även Bugaboo men den här SCOOT verkar vara jättebra både för stad och för resor (väger mindre än Bugaboo och är i en del när den sätts ihop, vilket gör att de tillåter denna vagn på flygplatser dvs efter check-in)

Kategori

Gravid vecka 24 – känslor, tankar och fysiskt mående

HÄR är länk till mina upplevelser i vecka 23
HÄR
är länk till mina upplevelser i vecka 22

HÄR är länk till mina upplevelser i vecka 21
HÄR är länk till mina upplevelser i vecka 20
DSC_0090
Vecka 24! Tiden går galet fort nu. Jag tackar Gudarna att illamåendet nu försvunnit helt. Det har varit så himla jobbigt fram till vecka 20-21 och nu börjar äntligen allt bli riktigt bra. Jag tror att även mina järnvärden är bra nu, men det får vi se under onsdagens kontroll som följer. Jag har ju fått ta järninfusioner under denna graviditet och det har inte varit SÅ himla skoj, det här med järn-obalans, men nu börjar jag må riktigt bra igen och har återfått en massa energi.
Nu kan jag börja njuta av den här graviditeten. Att illamåendet nu är borta betyder inte att den inte alls kommer komma tillbaka men jag tror att ”det värsta är över”. Nu dras jag dock med lite ryggbesvär och halsbränna men det är absolut ingenting som jag inte kan ta. Ryggbesvär i det här skedet känner jag igen från min första graviditet också och halsbrännan likaså; den är ju riktigt jobbig men jag kan stå ut utan att ta någonting mot det den här gången.
När det gäller ryggont och andra små skavanker som ont vid foglossning och så, ska jag se till att ta det hela seriöst och söka lite hjälp direkt efter BF. Med Nicolas fick jag dras med de här jobbiga sakerna långt efter att jag fött honom, så efter den här graviditeten ska jag utnyttja faktum att jag känner till allt som bör göras för att göra en så gedigen ryckbildning som vanligt – och ge kroppen sin vitalitet tillbaka. Jag kommer köra väldigt mycket gymnastik, sjukgymnastik, massage och allt annat som krävs för att kroppen ska återställas så snabbt som möjligt. Förra gången ignorerade jag de här åkommorna och trodde att det skulle ”lösa sig” men det gör det ju inte om man inte hjälper sig själv på traven.
Träning: Jovars, nog kan jag träna lite numera också. Men jag sparar det bästa till i sommar, då jag kommer vandra och hajka som galen igen. Däremot ska jag inte göra andra typer av träningar förrän efter bebisen fötts. Det är inte så långt kvar nu och jag tänker unna mig själv lite chillaxing som jag definitivt är värd efter att jag haft rätt jobbiga veckor. Träningen kan jag börja med i princip direkt den första månaden efter BF – och tro mig, jag kommer göra det också.
Tummen upp: Det är kul nu! Kul utan illamåenden, kul att magen växer sig stoooor och jag känner mig harmonisk just nu.
Tummen ner: Ja det får väl bli lite ryggbesvär och halsbrännan då, men jag vill verkligen inte klaga just nu.
Vikt: Ingen aning, jag har kontroll på onsdag och återkommer med vikten till nästa fredagsinlägg om min graviditet.
Magen: Rätt stor alltså! Galet hur det ser ut att jag redan är i åttonde månaden. Hmm…. Förresten har jag inte fått en linea negra den här gången, why? Med Nicolas hade jag en sååå tydlig!
Inköp till baby: Den här veckan har jag inte köpt något alls. Som jag skrivit tidigare har jag så många saker redan – och de allra viktigaste har vi ju också. Däremot kommer jag shoppa som en galning när vi är på semester hemma i Stockholm – det finns en heeeelt galet cool butik för babies där (återkommer med namn och länk) så jag tänker låta pengarna flyga därinne nästa månad, både till baby och till Nicolas.
Mina känslor: Jag mår bra! Jag börjar inse att det inte är långt kvar, haha. Och jag börjar även bli liiite nervös över BF men det ska bli så otroligt spännande! Jag vågar längta mer den här gången för jag vet typ ungefär vad som väntar mig. Även om varje förlossning är olika, vet jag liksom ”hur ont” det kan göra och ”hur lååång tid” det kan ta (med Nicolas tog det ju 22 timmar!!) och så vidare. Och så hoppas jag bara på att allt går bra även denna gång och det kommer ut världens sötaste, friskaste och gulligaste unge den här gången med; och det med vanlig förlossning naturligtvis. BF: 30 augusti. Komma tidigare, som Nicolas gjorde? Ja, tio dagar tidigare vore inte helt fel!
PS. Om det är någon gravid läsare därute som vill komma med inputs, sin egna story och dyl., vänligen kommentera under eller skicka gärna ett mail på [email protected] Just genom (min gamla) blogg lärde jag känna en hel del nya mammor under min förra graviditet. Det är alltid lika kul att dela med sig  av erfarenheter, tips och tricks och aaaaallt annat som hör graviditeten – och familjelivet – till.

DSC_0064

Andrea testar produkter för blivande mammor och bebisar

DSC_0139 DSC_0140

Som jag skrev i ett tidigare inlägg från idag, så samarbetar jag med ett företag här i Schweiz som specialiserats på kurser för gravida, på produkter för blivande mammor och bebisar – och hela familjen – samt för uthyrning av barnmorskor. Det är det enda företaget av den typen här i Schweiz och min roll är att ständigt uppdatera deras hemsida med nya produkter och därmed alltså ha nöjet att testa i princip samtliga produkter som finns därute för kvinnor, mammor, blivande mammor – och även barn. Det handlar om ansiktskrämer, puder, solkrämer, homeopatisk medicin, you name it! Det är ett riktigt givande jobb och jag fullkomligt älskar att bläddra i den här produktdjungeln och rekommendera de allra bästa produkterna till de som är kunder för företaget jag samarbetar med och/eller de som läser företagets blogg med stort intresse i produkter som finns på marknaden just nu, gamla som nya.

Idag kom ett nytt last med produkter för barn och hela familjen, så ikväll kommer jag mest jobba hela kvällen – och natten – testa en del av dem och fotografera dem i hemstudion. Ett härligt jobb som tar sin gilla tid men som resulterar i att jag i princip känner till vartenda märke, varenda produkt. Så om du som gravid eller mamma (eller ja, som en person som bara älskar nya produkter) har några frågor eller behöver tips, tveka inte att kontakta mig här genom bloggen eller mailadressen: [email protected]

Instagram: @andreagrue

 

Annons

DSC_0103

DSC_0106

DSC_0109

Det känns rätt surrealistiskt att den här lillkillen plötsligt blivit så stor, att han ska bli en storebror inom loppet av tre månader. Det var typ igår som jag vaggade honom, som jag ammade honom, som om jag tog oändliga promenader i vagnen med honom och bara längtade tills han blev lite, lite större så vi kunde hitta på så många roliga saker ihop.

Och den tiden är nu! Jag kan knappt fatta det, vet inte var de senaste två åren har gått men jag vet att de har varit de bästa i mitt liv hittills. Det kommer bli många förändringar när en familj på tre blir fyra, när ett ensambarn plötsligt får ett syskon, men jag ser fram emot allt som komma skall och jag tror att vi som familj kommer att bli om möjligt ännu starkare med fyra medlemmar.

Älskar att fota Nicolas, förresten, det kanske ni har märkt. Han är mitt perfekta ”fotoobjekt”, inte ofta den som älskar att stå framför kameran men herregud vad jag har samlat på mig vackra foton och album de senaste två åren. En dag kanske han vill bläddra i dem album med mig?

Idag har vi 28 grader här och det blir ännu varmare imorgon. Nu är vi inne i sommarperioden här i Schweiz och det kan verkligen vara supervarmt vissa dagar/veckor. Imorgon ska vi utnyttja det och besöka ett riktigt fint bad här i närheten. Annars har vi en himla massa att göra både den här veckan och resterande majmånaden samt även hela juni. Många bröllop, resor, picknicks och annat smått och gott som är inplanerat.

Instagram: @andreagrue

Gravid vecka 23 – känslor, tankar och fysiskt mående

DSC_0083

HÄR är länk till mina upplevelser i vecka 22
HÄR är länk till mina upplevelser i vecka 21
HÄR är länk till mina upplevelser i vecka 20

Så, nu är jag alltså inne i vecka 23. Det känns som om mitt illamående nu sakta men säkert stabiliserats helt. Och det i sig är fantastiskt bra. Jag jobbar mycket hemifrån – men är framförallt mamma till en aktiv 2-åring, och illamåendet har så många gånger under den här graviditeten stått ivägen för alla roliga saker som jag hittade på eller ville hitta på med min lillkille. Nu känner jag mig bra och balanserad igen, huden har fått lyster igen och jag känner mig rätt fit. Mitt mål är att vandra uppför de schweiziska bergen igen om några veckor, och för att klara det måste jag vara stark, fit och framförallt måste illamåendet vara helt borta. Får hålla tummarna till att min lilla dröm, mitt lilla mål går i uppfyllelse.

Jag är inne i en väldigt kreativ period just nu och har massa energi till mitt arbete, till mitt skrivande och mitt skapande. I början på graviditeten orkade jag inte mycket men nu tar jag tag i saker direkt – och löser dem också. Superbt! Det bådar bra inför slutspurten också. Jag hoppas att mitt mående nu håller i sig till slutet. Självklart har jag kunnat må ännu bättre men om det blir såhär till slutet, är jag mer än nöjd.

Tummen upp: Det är inte sååååå långt kvar till BF. Termin (prel) har jag 30 augusti. Innan dess har jag mycket att göra, både Nicolas dop, Sverigeresa och lite annat kul – så tiden kommer med stor sannolikhet gå fort som attan.

Tummen ner: Jag har sammandragningar som gör ont. Det hade jag med Nicolas också. Det handlar om typ en gång om dagen då jag känner att det gör ont framförallt  på vänstra sidan. Det är rätt obehagligt.

Vikt: Den här veckan har jag inte kollat det. Jag tror dock att jag vid det här laget gått upp 10 kg sedan min startvikt. Med Nicolas gick jag ju sammanlagt upp 20 kg, så det är inget ovanligt för min egna del att tjocka till mig under graviditeten.

Magen: Fortfarande mjuk, lätt att bära, en jättefin och urspetsig form!

Inköp till baby: Ja, det är en del kläder nu det gäller. Jag har så mycket från Nicolas redan, plus både vagn och spjälsäng och allt, häromveckan klickade jag hem en bilbarnstol, osv. Nu ser jag till fylla på lite med söta bodys och annat gulligt.

Mina känslor: Ja, jag mår bra just nu och är på topp. Just nu njuter jag bara av graviditet.

PS. Om det är någon gravid läsare därute som vill komma med inputs, sin egna story och dyl., vänligen kommentera under eller skicka gärna ett mail på [email protected] Just genom (min gamla) blogg lärde jag känna en hel del nya mammor under min förra graviditet. Det är alltid lika kul att dela med sig av erfarenheter, tips och tricks och aaaaallt annat som hör graviditeten – och familjelivet – till.

DSC_0084

… och så lekte vi och busade i alla våra dar

Våra eftermiddagar är heliga.

Jag ser nästan alltid till att överraska Nicolas med en ”fika” och något gott till. Igår blev det en Magnum Mini, en glass han knappt orkar äta upp men älskar att se på och hålla i medan den droppar på golvet, bordet, you name it.

Fika är vårt heliga moment som följer direkt efter Nicolas eftermiddagssömn och före vår tidiga kvällspromenad. Ibland överraskar jag med goda bullar, hemma i Sverige blir det ofta något gott och typiskt svenskt (som jag själv växte upp på typ) och ibland blir det, som han önskar sig, bara en flaska mjölk som han kan avnjuta medan jag dricker mitt eftermiddagskaffe. Oavsett var vi är, har vi alltid vår eftermiddagsfika. Men hemma i trädgården trivs vi som allra bäst; vi spelar musik ur Sonos-högtalarna som hänger i taket, vi dansar runt på gräsmattan, passar på att vattna blommor och växer – och fikar, dårå. Vi är ett litet team, så att säga. Och snart får vi ännu en liten bebbe in i vårt team; i detta nu har jag börjat leka med tanken hur det är att ha inte en utan TVÅ busungar med sina egna, starka viljor och temperament. Det kommer bli mycket, mycket intressant. Och kanske ändras lite grejer på vägen dit, men en sak kommer återstå – och det är det heliga eftermiddagsfikat.

DSC_0040

En liten Magnum till eftermiddagsfikat är alltid en hit.

DSC_0044

Min lilla docka väljer den vita, äter upp litegrann av den (även den lilla Magnum:en är för matig för Nicolas ännu) – och sedan är det dags att vara kreativ. Se nedan!

DSC_0043

Fiiint, visst? Mammas lilla Picasso. Smälter av stolthet bara han sätter sig vid sitt bord för att måla lite, om så bara för en minut eller två.

Instagram: @andreagrue

Kategori
Annons

Den där mamman som klättrar fast hon är höggravid

IMG_20150502_230728

Igår tog jag med Nicolas till Planeta Magic, ett coolt ställe i utkanten av Zürich, för barn som vill leka- springa- och klättra av sig i ett par timmar. Egentligen föredrar jag att ta med honom ut i naturen för att leka men en plats som den här är bra som omväxling och/eller när regnet smattrar ner och det känns bara så orättvist att låta barnet leka ute ”vädret till trots, för leka av sig måste han.”

På Planeta Magic finns det stora trampoliner, stoooora bollhav och en stooooooor labyrint där barnet får klättra högt upp, göra massa hinder, hoppa över eller dra sig igenom dem (!), det är trångt och tanken är att de ska öva på sin smidighet. Nicolas tyckte det var galet kul. Så kul – att han ville att mamma också skulle klättra och dra sig högst upp på tornet, som är en del av labyrinten.

Nej, sa jag x-antal gånger, jag kan inte göra det med min stora mage. Men han började gråta, nästan desperat.

Mamma klättttttaaaa!, var ordern han gav genom tårarna kch efter lite om och men gav jag upp – och påbörjade min resa upp.

Det hela hade ju varit piece of cake om jag inte vore gravid. Det var verkligen trångt, som gjort för möss, dessutom mörkt i labyrinten och såå trångt genom tunnlarna som ledde upp, att jag nästan fick klaustrofobi.

Sista stycket skulle ”friklättras”, hängas i ett rep och sedan schwingas upp till målet, varifrån man sedan fick rutscha ner. Jag gjorde allt det där, med min stora bulle i ugnen och till Nicolas stora glädje. Efteråt ville jag dunka mig själv i ryggen av stolthet, inte för att det var svårt men för att det var GALET svårt att utöva allt detta som GRAVID. Men kul var det – och efteråt hörde jag till och med en äldre kvinna referera till mig som ”den där mamman som klättrar fast hon är gravid.”

Instagram: @andreagrue

 

Kategori

Guilty pleasure och andra viktigheter

DSC_0005

Världens måhända hurtigaste idag.

Vaknade tidigt, lagade havre/delicatobollar (craving/guilty pleasure/you name it), bjöd familjen på en tidig men riktigt god brunch hemma, jobbade undan från hemkontoret – och hon är inte ens 11. Perfekt start på dagen!

Nu ska undertecknad mumsa i sig en havregoding, laga något gott till Nicolas, lägga honom för en timmes vila, väcka, klä på – och sedan brassar vi iväg till ett lekland!

Vad har du för planer idag?

DSC_0006

Kategori

Vyssa lulla litet barn…

DSC_0015

När Nicolas var bebis spelade jag alltid – och sjöng med i – så vackra svenska visor för honom. En del fick jag med på en CD som kom med boken Lilla Barnkammarboken: Godnattvisor. Så himla vackra melodier att det inte är så konstigt att barnet snabbt somnade…

Numera är det andra puckar hos oss, men de är precis lika mysiga dem med. Jag går upp med Nicolas till övervåningen där hans sovrum ligger och vi tar fram några böcker. Oftast är det om bilar eller traktorer, det är en fas han är i just nu. Jag läser några sidor eller så bläddrar vi bilder och pratar om vad vi ser. Sedan släcker jag, ger honom flaskan och han får snutta lite tills han somnar.

Vyssa lulla litet barn är en visa som är så galet vacker att jag rekommenderar er som inte känner till den att klicka HÄR och höra en del av melodin. Jag minns att jag under de första veckorna när Nicolas var nyfödd satt och grät till den här låten; tårar av lycka och av lättnad att allt gått så bra under graviditeten. Nu när jag väntar tillökning igen, minns jag så många stunder när Nicolas var nyfödd. Egentligen har man, typ, glömt bort en hel del för han växer så fort och det händer hundratio nya saker för var dag som går, men när jag får en stund för mig själv på kvällarna spelar jag tillbaka filmen och minns så himla mycket igen. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag längtar efter att få uppleva samma känsla igen.

Instagram: @andreagrue

Annons

Gravid v. 22 – känslor, tankar och fysiskt mående

HÄR är länk till mina upplevelser i vecka 20
HÄR är länk till mina upplevelser i vecka 21

Ny vecka, nya tag. Jag vill inte påstå att jag mår 100% men det känns bättre och bättre för varje dag som går. I förra veckan klunkade jag och slurpade i mig ingefära-té som jag gjort hemma efter tips av min kompis Irma, men nu har jag slutat med det. Jag sparar ingefäran till dagar då jag verkligen inte fungerar längre. Jag vill minnas början på denna graviditet – jag har aldrig, aldrig mått sämre! Samtidigt som jag var överlycklig över faktum att vi ska få ett barn till, kunde jag inte njuta fullt ut av det hela på grund av det förbannade illamåendet som alltså håller i sig fortfarande, vecka 22.

Som sagt, det är bättre nu, men jag tror att jag bara har otur den här gången och att det förmodligen kommer att hålla i sig, kanske något svagare än vad det var, ända fram till slutet. Samtidigt som jag tycker det är lite väl tidigt att längta till bf, känns det ändå skönt att det ”börjar närma sig”; jag vill bara vara den gamla, energiska, sprudlande Andrea. Den tjejen har jag tappat lite på vägen men jag vet att hon kommer tillbaka igen, så fort den fantastiska bebben är ute.

Men jag gör mitt bästa, jag jobbar på från hemkontoret, jag har möten både live och via skype, jag tar hand om min tvååring på bästa möjliga vis, vår lilla familj gör massa saker ihop, jag har börjat (små)träna igen, jag förbereder mig inför vår semester hemma i Stockholm, jag städar, lagar god mat, bakar, gör i princip allt som jag både har och inte har energi till. Jag har även hittat en del nya skönhetsprodukter som hjälpt mig att få min fina hy tillbaka. Det känns ju lovande!

Träning: Det finns inte på kartan att jag tränar lika mycket och lika bra och lika intensivt som tidigare – gymmet skippar jag just nu men jag gör en del hajks, pw´s (om det får kallas som träning, tidigare har jag då aldrig sett det som en större träningsform direkt) och jogging. Men det kommer, det kommer! Ge mig bara några veckor till, tills jag har återhämtat mig från de första och kanske jobbigaste veckorna i denna graviditet, tills jag får spänsten igen – så är jag åter på spåret. Jag kommer bli den där härliga Fit Femme igen, det är inge´ snack om saken!

Tummen upp: Finns ju massa tummar upp att mer än halva tiden har gått och att jag, i slutet på augusti, kommer att få träffa den här fina bebben. En av de roligaste sakerna just nu är att pyssla med kläderna, sortera, tvätta, beställa bilbarnstol, med mera.

Tummen ner: Ja, illamåendet kanske?

Vikt: Jag ligger på 56 nu. Startvikten var 48,5 (ja, jag har alltid varit smal, men aldrig sjukligt smal)

Magen: En fin, mjuk och rätt stor mage har jag. Känns som om den växte galet snabbt under de första låt säga 18 veckorna. Nu går det sakta – tror jag iallafall. En fin, spetsig form har den och är fortfarande relativt lätt att bära.

Inköp till baby: Den här veckan har jag beställt en bilbarnstol till spädbarn. Med Nicolas hade jag först en bilbarnstol till nyfödd och efter ett par månader bytte jag ut den mot en Römer som är fram till tre eller kanske t.o.m. fyra år (osäker, men den passar ju perfekt ännu, han är två år) Den bilbarnstolen jag hade till Nicolas som spädbarn trivdes jag aldrig med, kändes som att den inte var helt hundra (konstigt nog, med tanke på att det också var en Römer och de är egentligen riktigt bra) Den här gången föll valet på en STOKKE.

Mina känslor: Juhuuuu, jag längtar efter den kommande semestern, tror den kommer göra mig gott och ge mig lite extra harmoni och energi innan det är dags för slutspurten.

PS. Om det är någon gravid läsare därute som vill komma med inputs, sin egna story och dyl., vänligen kommentera under eller skicka gärna ett mail på [email protected]rawness.se Just genom (min gamla) blogg lärde jag känna en hel del nya mammor under min förra graviditet. Det är alltid lika kul att dela med sig av erfarenheter, tips och tricks och aaaaallt annat som hör graviditeten – och familjelivet – till.

DSC_0011

DSC_0012

Instagram: @andreagrue

En dag på den lokala bondgården, del 2

För att läsa del 1, klicka HÄR – LÄNK EN DAG PÅ DEN LOKALA BONDGÅRDEN DEL 1

För oss som familj är det väldigt viktigt med närheten till naturen och att ständigt få upptäcka nya saker som vi kan uppleva ute i det fria. Det kan handla om eco-certifierade platser, parker, UNESCO-skyddade områden eller, som igår, en bondgård där allt är närproducerat. Det var en fröjd för både mig och Tobias att få uppleva detta och för Nicolas var det fantastiskt kul att leka mitt ute i naturen, omringad av gårdar och, framförallt, ”coola” djur som marsvin, kaniner, getter och liknande. Den här upplevelsen går inte att jämföra med mycket och jag är så glad att vi har gjort detta – nu är vi redan på jakt efter nya gårdar och intressanta saker ute i naturen som vi kan få lov att uppleva nu under våren och sommaren.

Brunchen var riktigt stor men jag höll mig till mina favoriter, diverse former av ost samt rösti, bland annat.

Brunchen var riktigt stor men jag höll mig till mina favoriter, diverse former av ost samt rösti, bland annat.

DSC_0442

En av de godaste efterräterna på bondgården var den här gudomliga jordgubbsmoussen.

En av de godaste efterräterna på bondgården var den här gudomliga jordgubbsmoussen.

Älskade unge!

Älskade unge!

Traktor är hans stora favorit just nu, både när han ser en riktig och som en leksak.

Traktor är hans stora favorit just nu, både när han ser en riktig och som en leksak.

DSC_0449

Ute i det fria med barn är det allra bästa! Här slipper man se efter om det kommer en bil eller moppe. Barnen är skyddade och platsen är så pass stor att det finns otroligt mycket att göra innan barn tröttnar.

Ute i det fria med barn är det allra bästa! Här slipper man se efter om det kommer en bil eller moppe. Barnen är skyddade och platsen är så pass stor att det finns otroligt mycket att göra innan barn tröttnar.

DSC_0440

Och ja, det blev en herrans massa efterrätter för mig till slut. Preggo som man är... Och förbannat gott som det ju var, allt.

Och ja, det blev en herrans massa efterrätter för mig till slut. Preggo som man är… Och förbannat gott som det ju var, allt.

DSC_0453

Tack för den här gången, vackra natur och härliga bonngård!

Tack för den här gången, vackra natur och härliga bonngård!

Instagram: @andreagrue

 

En dagens – och de älskade Birkenstocks

DSC_0429

DSC_0422

DSC_0425

Stickat: Massimo Dutti // T-shirt: ZARA // Pants: FS // Bag: Kocca // Slip-ins: Birkenstock

Det finns inga bekvämare par slip-ins som Birkenstocks; tro mig, jag har testat en hel del. I min värld är de både riktigt sköna och, faktiskt, rätt snygga. De passar utmärkt till de flesta outfits under dagen och jag knallar gärna i dem ute dagtid. Speciellt nu när jag är gravid vill jag inte ta död på mina fötter helt och hållet – Birkenstocks är alltså räddningen för undertecknad.

Idag jobbar jag en del hemifrån. Min nya kund inom media (frilans) är ett företag för blivande mammor och bebisar här i Schweiz. De samarbetar med sjukhus och gör, bland annat, BF förberedelsekurser, akupunktur, jobb som doulor och barnmorskor, och så vidare. Det är tre unga kvinnor som driver företaget som är det enda i sitt slag här i Schweiz. De har även en hemsida där de uppdaterar nytt gällande diverse kurser för mammor och bebisar och massvis med intressanta produkter som en baby kan tänkas behöva. Igår skrev jag på kontraktat med dem och min uppgift är att veckovis leverera blogginlägg som har med produkttest för både mamma och barn att göra. Vilka är de bästa produkterna för en nyfödd just nu? Vilken är den bästa nappen? Vilken kräm fungerar bäst mot röda utslag på en nyfödd… och så vidare. Min plikt är alltså att hela tiden testa nya produkter och skriva recensioner om dem i form av blogginlägg. Väldigt intressant – något jag nappade på direkt när jag blev tillfrågad.

Instagram: @andreagrue

Annons

Gravid v. 21 – känslor, tankar och fysiskt mående

DSC_0408

HÄR är länk till  mina upplevelser i den gångna veckan, dvs. vecka 20

Under den senaste veckan har det hänt mycket. Jag ser förvisso nästan ”likadan ut”, dvs. magen har inte växt särskilt mycket men det där med mitt illamående och järnvärde börjar se bättre ut. Dels mår jag bättre fysiskt, dels tror jag att järnvärdet är bättre igen. Det känns åtminstone så. Jag tror att varje person som lider av anemi känner det – det måste väl ändå vara omöjligt att inte göra det – så nu måste jag säga att det känns bra mycket bättre hos mig. Och illamåendet är just nu som bortblåst. Jag känner väl till och från en konstig känsla i magen och halsen men i det stora hela går det över på en två minuter och sedan är allt bra igen. Jag brukar säga till Tobias att jag minsann ”förtjänat att må bra” med tanke på att de första 20 veckorna varit svåra, både sett till anemi och det häftiga illamåendet som aldrig tog slut och höll i sig både morgon, middag och kväll.

Nu är det bara att passa på och njuta av den här trevliga veckan och förhoppningsvis blir det så här till slutet. Annars händer det inte särskilt mycket just nu; vi vet könet och det blir lättare att avgöra om vi ska inhandla nya saker eller om jag ska tvätta en del av Nicolas små bodys och saker som han hade när han var nyfödd. Dessutom har vi allt annat, prylar från Stokke, en härlig barnvagn från Bugaboo, nappar, flaskor (nytt) och liknande, så i detta nu behöver jag inte tänka på särskilt mycket utan bara ta och njuta av den här graviditeten.

Den här veckan var jag förresten på infokväll på sjukhuset där jag tänker föda. Förra gången födde jag på annat sjukhus så anledning till att jag gick på den här infokvällen var bara för att lära känna sjukhuset och personalen litegrann och därmed känna mig tryggare på den utvalda platsen. Det är förvisso på det sjukhuset som jag tar mina järninfusioner, men nu under infokvällen fick vi ju rundvandring till rummen som man får alternativt kan ”köpa/boka” (bättre, större familjerum) samt en stor genomgång på i princip allt som jag ändå glömt sedan jag födde Nicolas.

Träning: Jippie, nu går det absolut att (små)träna igen. Jag är inte i världens bästa shape då jag förlorat dyrbar träningstid i och med min anemi och mitt illamående, men nu går det ju bra igen. Långa, snabba powerwalks, jogging och hajks är det jag sysslar med just nu och mer av den varan ska det också bli under hela våren och sommaren. Gud så skönt det är att känna (igen) sin kropp igen och göra den stark igen!

Tummen upp: … för det här med att må BRA under andra trimestern. Hos mig kom det förvisso mellan andra och tredje som ju börjar snart, men bättre sent än aldrig. Typ.

Tummen ner: Inga tummar ner just nu. Sköööönt!!!

Vikt: Jag tror att jag ligger på samma vikt som under gångna veckan; jag äter helt normalt, har inga cravings, mår liksom allmänt bra!

Magen: Den håller också i sig formmässigt, har inte blivit större – tror jag. Men det är jag är lite rädd för är strimmor/hudbristningar på magen. Förra graviditeten körde jag på med Weleda olja och jag fick nästan inga bristningar. Nu, under andra graviditeten, vet jag inte om det ändå blir lite i och med att magen töjs för andra gången, men jag har hittat en trevlig och mycket väldoftande olja från COWSHED som jag nu kör på hela tiden. Ska skriva mer om den i ett av kommande inläggen här i bloggen.

Inköp till baby: Den här veckan har jag inte gjort några inköp.

Mina känslor: Ja, jag är väl som ett litet nervvrak just nu. Mycket kan störa mig men mycket kan också få mig att gråta. Häromdagen tittade jag på Nicolas och grät för att han är ”så himla söt”. Jag menar… Ok? Samtidigt känner jag ju igen de här känslorna från min första graviditet och jag vet att de kommer försvinna när bebben kikar ut – åtminstone efter ett tag – och att jag kommer vara ”normal” igen och inte så där överdrivert sensibel som jag är just nu. Så det löser sig, om man säger så :)

PS. Om det är någon gravid läsare därute som vill komma med inputs, sin egna story och dyl., vänligen kommentera under eller skicka gärna ett mail på [email protected]rawness.se Just genom (min gamla) blogg lärde jag känna en hel del nya mammor under min förra graviditet. Det är alltid lika kul att dela med sig av erfarenheter, tips och tricks och aaaaallt annat som hör graviditeten – och familjelivet – till.

DSC_0409

Instagram: @andreagrue

När sonen bjuder upp på fika – och så lite om ekologiskt leverne

I min relation med babyboy Nicolas händer det just nu ständigt nya grejer. Herregud vad tiden gårt fort från att människan är en liten bebis till att faktiskt bli en liten toddler som inte förstår så mycket men ändå tillräckligt mycket. Och så börjar han pladdra, mixa ihop svenska och tyska och alla tycker det är så charmigt, och så börjar han fatta att mamma (och pappa!) älskar kaffe och han börjar säga ”kasse” som ju betyder kaffe i hans lilla värld och han vill bara trycka på kaffeknappen hela tiden. Och så händer det, som det ju hände igår, att han bjuder in mamma på ”kasse” under det lilla trädet/växten där hans lilla bord och stol har sin plats i trädgården.

Mamma. Sitta. Kasse (=kaffe)

Säger han. Och så får jag sitta och han serverar mig en tom mugg, visar på kaffemaskinen (att jag ska ställa muggen där och trycka tillsammans med honom) Jag tar lite kaffe, sätter mig med honom och bara njuter av stunden. Fikar. Med min tvååring. På rikigt liksom. Det enda som saknades i den stunden var att vi skulle börja skvallra, planera kvällens middag, ta fram ett nytt smoothie-recept eller något åt det hållet. Det kändes så vuxet, samtidigt som ju faktum är att han fortfarande är pyttepytteliten.

DSC_0383

Nu snabbt över till en annan grej; ni som läser bloggen eller känner mig vet att jag uppskattar och försöker leva efter ekologiska principer. Det handlar om en hel massa i vardagen men även när det kommer till skönhet, läs smink. Snart ska jag knåpa ihop mina allra bästa tips, de härligaste organiska, ekologiska produkterna som finns på marknaden just nu. Jag hoppas det finns någon eller några av er som kommer känna er inspirerade att byta bana, så att säga. Åtminstone när det gäller skönhetsprodukter. För det finns så många bra företag därute som gjort och gör sitt yttersta för att ge oss så ekologiska och naturliga produkter som möjligt – till skillnad från massproduktionsföretag som under år och dagar byggt sina namn på produkter som inte är fair mot naturen eller människan. Så, jag ska se till att göra ett videoinlägg strax också – får se när jag hinner redigera och publicera men inom kort är målet – med min eco-look.

Instagram: @andreagrue

Ladda mer innehåll