2.0 mil – och vi gör det utan stress och press!

Jag måste börja med att säga att det är lätt att tro att jag numera bara ägnar mig åt löpning, vilket inte stämmer helt. I en träningsvecka, som de ser ut just nu iaf, springer jag två pass i veckan. Ett intervallpass av något slag och så ett längre pass. That’s it!

Resten av passen som inte är löpning  viger jag numera (eftersom jag periodiserar träningen varierar den) åt tyngre styrketräning där jag främst kör 5×5. Vilket är förbaskat mycket jobbigare än när jag endast kör pass med fler reps, enligt mig alltså. Jag upplever att kroppen blir tröttare när jag kör träning med en hög volym, vilket kanske inte är jättekonstigt, och att jag då får lägga in spontana vilor mer än annars.

Som tex i fredags, hade jag tänkt träna för att vila igår och vara pigg till dagens långpass. Men nä, kroppen ville inte i fredags och tiden ville inte heller infinna sig så jag struntade i det. Tränade igår istället och ja, det resulterade i två stubbar som skulle ge sig ut på långpass idag.

Men, det gick. Imorse sprang jag och Anna 2.0 mil tillsammans och hon köttade på 7 km extra själv. Jag gillar dessa långpass alltså. Det är inte samma ”press” eller nervositet som jag kan känna inför intervaller där jag liksom känner att ”nu jäklar, tryck tryck tryck” och så peppar jag mig själv. Nä, långpassen handlar bara om att ta sig fram i ett härligt tempo, vara utomhus (!) och att få umgås med löparkompisen bredvid mig. Så även om jag kände mig lite seg i benen och det var lite jobbigare än vanligt så var det en skön start.

När jag ska springa långpass brukar jag se till att inte ha någon tid att passa nära inpå, av olika anledningar. Dels för att ha möjligheten att kunna förlänga passet om jag känner för det. För tro det eller ej, men har man varit ute ett tag och klockan visar 2.2 mil så är det faktiskt lockande vissa gånger när kroppen är på G att köra på till 2.5… Men också för att känslan under passet kan variera och vissa gånger är jag tröttare än andra. Då tycker jag det är skönt att veta att jag ändå kan genomföra hela passet men i ett mycket lugnare tempo, utan att det gör något. Till skillnad från om jag tex har prick 1 timma och 50 minuter på mig och absolut inte en minut längre. För mig handlar som sagt dessa pass mycket om njutning och jag har svårt att känna det om jag är under tidspress. Helgerna brukar därför vara bra dagar att köra långpass på!

Det enda som jag möjligtvis ”stressar” hem till de sista 20 minuterna, av längtan, är min goda frukost som står och väntar!

thumb_IMG_7490_1024thumb_IMG_7486_1024thumb_IMG_7483_1024thumb_IMG_7491_1024

Fin söndag till ER, JN

Min stora hälsoresa

I början av 2016 så tänkte jag att jag ville göra något jag kunde titta tillbaka på och känna mig riktigt stolt över. Jag har alltid velat ta tag i min hälsa på alla sätt och vis, från vad jag stoppar i mig till fysisk och mental träning. Det var såhär min stora hälsoresa började.

Så vad kunde jag göra föra att påbörja denna intention? När jag var på träningsresa 2015 i Portugal så hade jag äran av att lära känna Hillevi Wahl som presenterar sig som författare, krönikör, trebarnsmamma, alkisbarn och före detta matmissbrukare. Hennes motto är att allt sitter i huvudet, vilket jag står bakom till hundra procent. Men vad som fick mig att bli så imponerad var att hon under förra året hade som mål att springa 50 lopp för att själv fira att hon fyllde 50 år. Du kan läsa mer om det på hennes Vardagspuls blogg. Det är ju helt galet och fantastiskt på samma gång. Men det fick mig att tänka på mina svagheter.

Jag har ju sen ung ålder jobbat på det här med mental träning, att bita ihop när jag mår dåligt, se det positiva i tunneln och att försöka inte ge upp. Löpning tänkte jag. Jag har aldirg varit bra på att springa. Jag har alltid gett upp efter 3km och min kondition var kass. Jag var ingen atlet eller vidare sportintresserad som ung. Men bara för att man har varit på ett visst sätt tidigare i livet betyder inte att man kan ändra på saker och ting.

Jag har ju Psoriasis sen ca 20 år tillbaka, vilket betyder att min kropp och hud är under ständiga hot. Med detta potentiella hot i bakhuvudet så påverkar det varje beslut jag tar när det kommer till hur jag vill leva mitt liv. Småsaker som att ta ett glas vin, när kroppen är i dåligt skick kan påverka min hud drastiskt dagen efter. Men jag beslutade mig för två år sedan att inte leva som en slav i min kropp och att göra något åt min självkänsla. Jag ville känna min stark inombords, och det var under februari 2014 som min stora hälsoresa mot en hälsosammare livsstil började. Efter min trekkingresa till Kungsleden kände jag, wow jag klarar verkligen av mer än jag trott.

????????????????????????????????????Min stora hälsoresa: 11 mil, 6 dagar. Trekkingresa på Kungsleden.

Min stora hälsoresa: 11 mil, 6 dagar. Trekkingresa på Kungsleden.

Vem säger att jag inte kan springa lopp, tänkte jag. Vårruset 2015, blev mitt första 5km lopp som jag nånsin sprungit och jag vann en träningsresa till Portugal med Vardagspuls som gräddet på moset. Läs Hillevis intervju med mig här. Vilken adrenalinkick det var att springa, det här kunde bli min grej. Det blev det också. Samma år impulsköpte jag en startplats i Tjejmilen. Jag hade ingen förträning sen innan men jag hade ett jäkla anamma, och under loppets gång ösade jag på med positiva affirmationer för att jag skulle klara av det. Om jag tänkte positiva tankar så skulle det gå vägen. Vilket det gjorde, och jag var i mål strax under timmen. Snacka om jag kände mig oövervinnerlig. Såhär kändes det loppet. Nu fck jag mersmak och tänkte, 2016, då ska jag springa mer lopp.

Impulsivitet är något som funkar för mig om jag velar för länge så kommer jag ingen vart. Hitills i år har jag sprungit Spring Cross och Women’s Health Halvmaraton. Ja ni hörde rätt, jag började året med 5 km följt av 21 km. Jag visste ju att jag klarade av att springa 5 km och 1 mil, men jag hade aldrig sprungit 21 km förut. Jag måste erkänna att det är det galnaste beslutet jag har tagit. Men jag klarade av det på 2 timmar, 45 min. Jag kom i mål gråtandes. Lyckotårar såklart. Du kan läsa mer om min första halvmaraton som nybörjarlöpare gick här.

Stockholm bjuder på väldigt bra lopp för 2016. Mitt mål är att försöka springa så många som jag kan. På så vis har jag en morot, och minskar riskerna för att jag hamnar i fallgropar. Jag måste stärka kroppen för att kunna springa, min kropp är ju trots allt mitt tempel, även om det låter klyschigt så finns det sanning i det. Om jag ösar fullt på så finns det en risk att jag blir utbränd och då är det inte värt något om jag blir sängliggandes. Så inför dessa lopp kommer jag träna hålbart, stretcha mycket och yoga för att bli stark nog. Vårruset i Stockholm är näst.

Genom att ha ett mål, sätta en intention och att drömma om något, så blir det enklare för dig att nå dit du vill nå. Om du ser ditt mål, så vet du hur du kan ta dig dit. Vissa behöver lite hjälp på traven, andra klarar sig bra på egen hand, men sålänge varje aktivt val du gör är att för att nå dit du vill så kommer du också komma dit. Det handlar mycket om mental träning, och det kallas inte träning i onödan. Det är något man måste jobba på. Nyckeln, enkligt mig är positiva tankar. Man kommer ingenstans om man ständigt intalar sig själv att man inte kan, inte förtjänar det eller att man inte är värdig nog. Ta hjälp om du behöver den där extra pushen, men du är kapabel till mer än du tror. Som Hillevi säger: ”Det sitter i huvudet”.

Women's Health Halvmarathon 2016

Min stora hälsoresa. Women’s Health Halvmarathon 2016.

Inför Premiärmilen

Min stora hälsoresa. Bild från min första Tjejmil 2015.

Kristin Kaspersen och Derya Aktas. Vardagspuls träningsresa i Portugal.

Kristin Kaspersen och Derya Aktas. Vardagspuls träningsresa i Portugal.

Vill du också börja springa? Här har du lite inspiration på vilka lopp som kommer framöver.

Nu börjar träningen inför Premiärmilen i Stockholm

Nytt år nya lopp. Premiärmilen närmar sig med stora steg och nu är det dags att börja träna järnet.

Jag har bara sprungit 1 mil en gång i mitt liv, och det var under förra årets Tjejmil. Jag köpte min biljett 4 dagar innan den stora dagen, och utan förträning ifrågasatte jag mitt beslut hela vägen till Gärdet. Men jag bevisade för mig själv att jag klarar av mer än vad jag tror. Jag var i mål precis under timmen, vilket var helt otroligt.

Nu har jag varit förkyld och sjuk hela februari och inpå mars, så jag är verkligen svag i kroppen. Men nu när solen är ute så måste jag passa på att  gå ut och träna.

Vill du veta vilka andra lopp som kommer framöver?

Här är en lista på den 27 hetaste loppen inför 2016. Arena Run har redan varit, men nästa lopp närmar sig. Premiärmilen går av stapeln den 2 april. Vi ses där!

 

Inför Premiärmilen

Bild från min första Tjejmil 2015. Nästa, Premiärmilen!

Annons