Lagpresentation – GTO Racing Team inför Lida 24h

I helgen kommer årets kanske tuffaste cykeltävling att avgöras ute vid Lida friluftsområde. Precis som i fjol är intresset stort för evenemanget och imorgon 12.00 drar allt igång.

Trots en ganska knaper startlista i fjol har intresset ökat för den långa cykeltävlingen som pågår i hela 24 timmar. Med på startlistan i år är GTO Racing Team som gör sitt första framträdande på 24h-scenen. I år skickar GTO Racing Team tre riktigt rutinerade cyklister som alla har levererat fina resultat under året som gått.

GTO Racing Team – Lida 24h består av följande cyklister:
Per Ekström – Handen
John Anderson – Västerhaninge
Ronnie Jansson – Tungelsta

Teamet kommer att cykla på cyklar från Specialized.

Rawness kommer att finnas på plats under helgen och fotografera Lida 24h så spana in här senare för Bilder från Lida 24h.

_______________________

Bilder från Lida 24h – 2016

 

Kategori

SummerChallenge 2017 – ut och rasta benen

Med lite drygt en måndag kvar av sommarens utmaning är tipset just nu – ut och åk den!

Den senaste tiden här i Stockholm har bjudit på fin-väder med lagom varma dagar och sparsamt med nederbörd. Detta har gjort fina saker med årets SummerChallenge bana som just nu är torr, snabb och ruskigt rolig att köra. För er som inte kört banan så kommer här en liten film så får ni ser hur årets banan slingrar fram i skogen.

Glöm inte att regga ditt åk med Strava. Lycka till!

Kategori

GhettoTisdag med vassdyk och KOM

Inget går upp emot en flowig tur i skogen med gött sällskap och bra väder. Precis så var det i kväll!

Kvällen började bra. Jag kom i tid. Cykeln var hel och ren och solen sken. Förra gången jag körde Ghetto Ride blev det en riktigt fin men snabb tur. Kanske lite för snabb. Men i alla fall. Kvällen startande mycket lovande.
Efter samlingen drog vi direkt mot Krokiga näsan och sedan blev det stig-bonanza hela kvällen lång med tre topp-besök på bland annat Ravinen, Ghetto Huez och Col de ghetto. Tidigare under dagen hade det regnat en skvätt vilket nästan gjorde stigarna löjligt bra. Med ganska pigga ben blev denna kväll en kväll att minnas! Inga KOM för min del men Mattias kammande hem desto fler. Innan vi vände hemmåt passerade vi sjön öran som vanligt som till kvällen bjöd på sol, värme och en magisk spegelblank vy.

Här kommer lite bilder från kvällen!

Ghetto Ride - Haninge

En spång av många. Denna fanns vid Öran.

Ghetto Ride - Haninge

På väg ner för Ravinen.

Ghetto Ride - Haninge

From here it’s Downhill!

Ghetto Ride - Haninge

Stenkista – Javisst!

Ghetto Ride - Haninge

Bra kväll. Klart man måste fota!

Ghetto Ride - Haninge

En del missade stigen och landade i vassen. Ouch.

Ghetto Ride - Haninge

På toppen av Ghetto Huez. Fin utsikt. Fin cykel.

Kategori
Annons

Sörmlandsleden på cykel – 5 mil och ”en” OTB

Långhelg och bra väder. Vad passar då bättre än att ge sig ut och panga lite stig. Eller rätt så mycket stig blev det ju faktiskt. Igår tog jag mig från Nynäshamn till Västerhaninge via Sörmlandsleden.

Torsdag 25 maj kommer jag minnas en bra stund framåt. Anledningen? Jo. Ett ytterst jobbigt cykelpass på fem mil. Fem mil! Som en del brukar säga, ”att cykla i skogen motsvarar landsvägscykling gånger 3”. Lite så kände jag faktiskt nu efter torsdagens pass. Kroppen var mör och sönderbultad av alla rötter och stenar längs med sträckan. Men allt var inte bara dåligt. På vägen till Västerhaninge blev det mycket skratt och glädjerop också.

Allt började i Nynäshamn.
Efter en tidig morgon utan frukost och lätt stressad över att tiden rann iväg kom jag någon minut sen till samlingen. Precis när jag anlände till samlingen rullade tåget in på perrongen som denna dag skulle ta oss hela vägen ner till station Nynäsgården. Efter en trasslig inledning på resan som mest handlade om hur vi skulle ställa cyklarna utan att andra medresenärer skulle behöver ta sönder fönsterrutor på tåget för att komma ut fick jag äntligen sätta mig ner. Öppna en energibar och ta en slurk Festis. Det var min frukost. I all hast började jag också att fnippla med mobilen för att betala min resa men glömde bort det i allt tuggande och när en av killarnas cykel gick i backen. Efter att ha återställt ordningen igen inne i vagnen satte jag mig ner igen. Då kommer plötsligt två biljettkontrollanter och ska kolla biljetten. Å fan! Tänkte jag. Nu åker jag dit. Snabbt upp med telefonen för att rädda situationen. Men jag hann inte. Tankarna var många just då varpå biljettkontrollanten kom fram till mig och frågade efter biljetten. Det enda jag fick fram just då va typ ”jag fixar nu. Sorry, jag glömde”. Sedan fixade jag biljetten lite snabbt och han sa sedan OK. Pjuh! Istället för flera kronor till kom jag undan med 41kr. Riktigt schysst helt enkelt. Resten av resan gick bra utan missöden och väl framme i Nynäsgården så mötte Peter upp oss. Vi var totalt 11 som skulle ta oss från Nynäshamn till Västerhaninge. En stigresa på närmare 50km.

Första etappen blev Kvarnängens IP, Nynäshamn till Vansta, Ösmo. En sträcka på ca. 9,5 km som bjöd inledningsvis på kuperad och tungtrampad sträcka med mycket stenigt underlag. Riktigt jobbigt bitvis med få tillfällen att hämta andan. Ett mål var att vara tillbaka till klockan tre, men det visade sig bli svårt efter att vi påbörjade den andra etappen mellan Vansta, Ösmo till Hemfosa. Vägen till Hemfosa gick i snårig terräng med mycket rötter och tät skog bitvis. Efter drygt en timmes cykling passade vi även på att ta ett kort break vid sjön Muskan som ligger strax utanför centrala Ösmo. På andra sidan Muskan där vi fikade ligger Körunda konferensanläggning som har ett eget motionsspår som går längs med Sörmlandsleden som vi höll oss på. Denna sträcka måste vara otroligt fågeltät då det kvittrades just precis överallt i skogen. Riktigt mysigt faktiskt. Trots några partier med grusväg var det en riktigt fin sträcka som innehöll det mesta. Även OTB’s (over the bar).

OTB - Over the bar

Dagens OTB

Den ”sista” sträckan blev Hemfosa – Paradiset. En riktigt tuff sträckning som bjöd på dödsrötter, stenkistor, kuperade dödsdalar och spängestfest för en del. Det var också under detta parti vi fick bära cyklarna mest. Under turen så utbrast någon att vi nästa år borde ta denna sträcka åt andra hållet. Men jag tror det blir samma lika ändå då en del tyckte att det gick mer uppför än utför. Problemet var nog att många var för trötta för att njuta av utförskörningen ink. undertecknad. Man är liksom slut i hela kroppen hela tiden av allt parerande av cykel och av att hålla på stigen. Temperaturen under dagen var i stort sett perfekt, men som vi alla vet. I skogen är det alltid varmare. Hursom helst. Efter att ha passerat ”Slingerbulten” började vi närma oss Paradiset. Ett fint område med fler sjöar och dagen till ära också många besökare. Det blev en sväng upp på Tornberget och sedan Sameslingan innan vi vek av ner tillbaka mot Dåntorp och sjön Öran.

Efter sista fikapausen konstaterade vi alla att det varit en fantastisk dag men mycket jobbig. Så vill man ge sig ut på äventyr är sträckan verkligen att rekommendera. Men det är som sagt ingen grusvägsrunda utan räkna med Väldigt tekniska partier och en del också utan nåd. Tyvärr så missade jag after bike-ölen men vad gjorde det när det istället bjöds på grillat hemma.

BOKTIPS: Mountainbike kring Stockholm

Processen har varit lång och testcyklingarna många. Men snart så kommer den nya upplagan av succéboken – Mountaibike kring Stockholm.

Bakom boken ligger Aron Gooch och Kalle Bern har sammantaget mer än 30 års erfarenhet av stigcykling i skogarna runt Stockholm. Aron var tidigare chefredaktör för Sveriges största cykelcommunity Happyride.se och är även initiativtagare till Tisdagsrajd, som är en institution inom Svensk MTB. Kalle Bern är frilansjournalist som har arbetat inom cykelbranschen på olika sätt i många år, bland annat som chefredaktör på cykeltidningen Kadens. Nu är en uppdaterad version av boken på ingång så håll utkik efter den. I den nya upplagan som växt med hela 60% får vi följa med på nya turer på ny mark. Massor med inspiration och superfina bilder utlovas. Om ni tittar lite extra kanske ni också kan få se en glimt av mig.

Mountainbike kring Stockholm ges ut av Calazo förlag och ni hittar den här bland annat.

Kategori

Eliminering i förorten – jag var väl där

Nu är cykelsäsongen igång på allvar och ikväll fick mina lungor smaka på hårdjobb. Jag har varit och kört elimineringslopp i skogen.

Med flera intressanta cykeltävlingar på kalender valde jag för kvällen att köra elimineringslopp i hemmaskogarna. Upplägget var enkelt. Alla startade samtidigt och siste cyklist vid varvning fick kliva av. När fyra klivit av blev det vila följt av ett sprintlopp där siste cyklist fick kliva av. Sedan kördes finalen. I finalen startade fem cyklister och upplägget var densamma som i början. Siste cyklist kvar blev alltså segrare vilket jag inte blev :)

Kvällen började bra med att jag tog mig vidare och vidare och slutade senare med en finalplats. I samma startfålla hade jag bland annat Mattias Lindberg från Länna Sport CK, John Andersson SCS CK och Ronnie Jansson Täby MTB. John som nyligen vann Keps Cup (H30) visade ingen nåd när startskottet gick. Från start till mål höll John i taktpinnen och kunde på sista varvet utöka ledningen mot Ronnie Jansson som för kvällen slutade på en andra plats. Mattias Lindberg och Peter Swartlinger hade också en bra kväll i sadeln. Mattias som låg i utbrytning tillsammans med John och Ronnie första tre varven räckte inte till när John och Ronnie slog på den stora trumman. Peter som också kvalade in sig till finalen slutade på en femte plats och jag själv orkade inte riktigt haka på Mattias tempo i kampen om tredjeplatsen.

Det blev en rolig kväll som avslutades på bästa sätt med fika i kvällssolen och sedan lite stigcykling innan hemfärden. Tack alla som kom. det var riktigt trevligt.

Några bilder från kvällen…

Ronnie Jansson slutade tvåa

Ronnie Jansson Täby MTB
slutade tvåa

Ghetto Ride

Bra stämning under kvällens cykling

Ghetto Ride

Paus i väntan på prisutdelningen

Ghetto Ride Haninge

Kvällens top 3. 1a John Andersson SCS CK, 2a Ronnie Jansson Täby MTB, 3a Mattias Lindberg Länna Sport CK

Kategori
Annons

K.U.M. – en torsdag i Ösmo

Trots regn, dödsvind och våta vägbanor blev torsdagens träningspass av. Med vinterskor och tre lager kläder kände jag mig hyfsat redo. Frågan var om benen var redo?

Halv sju rullade jag in till samlingen vid Åbyplan. Denna kväll var vädret inte precis med oss men jag dök i alla fall upp och var inte ensam. Upplägget löd, uppvärmning, intervall, tillbaka rull och intervall osv. Men på grund att det något sura vädret kastades planerna och om vi tog fart mot Ösmo på Velothon banan i motvinden. Resan ner till Ösmö gick i krypfart. Själv stod jag för mestadels av farthållningen ner i motvinden. Med mina fina och nyrakade ben kunde inget stoppa mig. Förutom kvällens middag då. Trots ihärdiga försök att leda klungan i mellanmjölkstempo så förlorade jag alltid mot middagen som ständigt var på väg upp så fort jag gick upp på tröskel. Väl nere i Ösmö kändes magen bättre. Jag fick i mig lite vätska och kort ett en kisspaus vände vi tillbaka. Denna gång i medvind. Benen var pigga. Första delen ner till Segersäng gick nog i snitt runt 40km/h. När backarna kom så minskade farten. Men vi hade en plan. Trots misärväder och vind från alla håll och kanter skulle polaren gå för ett KOM. Tyvärr hade han sin vintercykel med skärmar och precis som jag noll koll på var och när segmentet började och slutade. Allt vi visste var att vi skulle över bron och upp för backen på gamla nynäsvägen. Sagt och gjort lades en strategi upp och efter backarna vid Häringe slott trissade jag upp farten och drog igång KOM-försöket. Min roll blev att få upp farten åt polaren som sedan skulle kicka igenom segmentet själv.

Eftersom ingen av oss visste (ink. min Edge 520 med Strava Premium) var segmentet började så höftade jag lite och Oj vad jag höftade bra. Efter uppdraget dog jag uppe på bron. Polaren som stack iväg kämpade mot en elak kantvind men försvann i horisonten med mig hängandes över styret på väg ner i backen. Jag tog senare mig i kragen och pangade senare ikapp honom. Nu kändes benen inte alls lika bra.
Vägen hem gick via Fors och Västerhaninge. Lite struntprat om bilar, familj och Kolmårdsbiken blev det också. Riktigt trevlig kväll trots misärväder. Men K.O.M:et då? Jo. det var inte långt ifrån. Segmentet som heter Gryt 2 fick en ny cyklist i top tre. Nu är det 1 sekund upp till toppen. Så nästa torsdag ryker nog förstaplatsen och skärmarna :)

En intressant detalj för kvällen också var däckbredderna för i afton. Det fanns både 28mm och 30 samt 32mm och jisses vad det rullade bra. Inget ont om 23mm men jag tror det är på väg att dö ut. Har ni möjlighet att prova så testa lite bredare. Det gör skillnad.

Kvällen i siffror:

Distans 40km
Tid: 1.36.09h
Kadens: 86rpm
Maxfart: 53.3km/h
Snittfart: 24.9km/h
Snitteffekt: 137w (85kg)
Temperatur: +1 grad
Maxpuls: 177 (min max 174)
Maxeffekt: 789watt

Kategori

När kaffet smakar som bäst – i skogen med vänner

Trots senaste tidens miserabla väder med både hagelkaos, snöstorm och minusgrader har jag inte gett upp hoppet om värme och grönska. Så trots den kindbitande kylan packade jag min ryggsäck och begav mig ut i skogen – på cykel.

Nu i april finns det gott och uppstartsgrupper i mountainbike. Planen för kvällen bar helt enkelt att få komma ut i naturen och bara hänga med härligt folk som förhoppningsvis gillar cykling och att fika. Kvällen började nere vid Åbyplan i västerhaninge. Ett glatt gäng hade möts upp där vid halv sju för lite stigcykling. För egen del skulle kvällen avnjutas tillsammans med lugna gruppen och vilken kväll vi fick!

Trots kylan och några enstaka spår av snö letade vi oss in längre och längre i skogarna kring västerhaninge. På en grupp bestående av fem cyklister tog vi oss ann både brötpartier men också mer harmoniska håll-käften-stigar med inslag av ljungfest och surhål. Den friska luften gjorde något med humöret och tanken på att inte behöva pannlampa för kvällen gjorde inte saken sämre. Efter några kilometer av stigcykling tunnades molnen ut allt mer och efter en trixig klättring var det dags. Fika! Varm och extra svart var kaffet i afton och till den bjöds det på hembakade muffins och gifflar. Hur härligt är inte det att avnjuta en sådan härlig fika med vänner på toppen av ett berg och titta på en magisk solnedgång långt borton grantopparna. Lovley!

Efter fikat blev det endurosmisk ner för den ökända Ravinen följt av Rillebacken, Rotfest och hem igen. En underbar kväll som till en början såg ut att bli misär, men som slutade i harmoni. Så vänner! Det är alltid bättre i skogen.

Kvällen i siffror

Distans: 9,6km
Tid: 1.18.42h
Klättring: 143m
SufferScore: 29
Snittfart: 7.4km/h
Maxfart: 25.6km/h
Cykel: fatbike

Kategori

Prova mountainbike – kostnadsfria uppstartsturer med erfarna ledare

Nu när snön och isen börjar försvinna ute i skogen gör många sig redo för en ny cykelsäsong. För inbitna stigcyklister råder det bråda dagar nu med att få igång sin utrustning inför den härliga tid som stundar. Cykeln ska ses över, tillbehören kanske måste kompletteras med något och även utrustningen kanske behöver uppgraderas. Men för vissa börjar livet på stigen med att först hitta dit.

Nu när våren är här är det ett ypperligt tillfälle att börja cykla i skogen. Mountainbike är en riktigt härlig sport som i stort sett alla kan utöva. När en cyklar i skogen så aktiverar en hela kroppen och sporten anses också av många vara en av OS tuffaste grenar. Nu under tre tillfällen i april bjuder GTO Ride i västerhaninge in till kostnadsfria och ledarledda uppstartsturer för alla som är sugna att prova. Samlingen sker vid Åbyplan i västerhaninge och där ansluter en sig till den grupp en önskar köra i för kvällen. Grupperna på plats anpassas efter gruppnivån hos cyklisterna så det finns något för alla smaker, stilar och ambition. Vanligtvis brukar det finnas en lätt samt en medelgrupp att välja på. Nu under april kompletteras det alltså med en uppstartsgrupp. Har en cyklat lite tidigare går det utmärkt att cykla i någon av de andra grupperna som regelbundet utgår från Åbyplan varje tisdag vid 18.30. Är ni sugen att testa mountainbike så passa på att dyka upp på dessa populära uppstartsturer.

GTO Easy Ride arrangeras följande datum:
11 april 18.30 Åbyplan i västerhaninge
18 april 18.30 Åbyplan i västerhaninge
25 april 18.30 Åbyplan i västerhaninge
Kostnad: Gratis

– För mer information besök GTO Easy Ride
– GTO Easy Ride Event

 

 

 

Kategori
Annons

Mountainbikeloppet Lida 24h avgjordes i helgen – alla bilder här!

I helgen har det körts mountainbike ute i Lida. 24-timmars tävlingen Lida 24 startade lördag klockan 12.00 och med målgången söndag 12.00 gör det till en extra utmaning för alla tappra deltagare. Självklart fanns jag på plats för att ta del av den extrema utmaningen.

I ett skogbryn i utkanten av Lida friluftsområde tuggade tält, husbilar och servicetält tätt. Det var åter igen dags för 24-timmars lopp och bakom arrangemanget stod inte mindre än personerna bakom crossfesten i Lida. Till start kom det ett härligt gäng cyklister som tävlande individuellt men det fanns även lag anmälda till loppet. Väderförhållandena under helgen har varit mycket gynsamma och för er som cyklat Lida Loop kanske känner till det beryktade surhålet som ”alltid” är blött var denna helg inte så blöt.
Banan som cyklisterna fick ta sig ann var närmare 10 km lång och var en kombination av den gröna slingan och en del av den röda. För deltagarna tog det runt 30-45 minuter att köra och det fanns allt från starka 24-timmars proffs, till cykelbud, motionärer och livsnjutare.

Lida 24h blev ett mycket uppskattat arrangemang av både publik och deltagare och vi hoppas få se Lida 24h tillbaka nästa år!

Se resultaten här!

Här kommer bilder från dagen!
Fler bilder

 

 

Motivera mera med Yoann Barelli – snart är det tisdag

Hej vänner! I morgon är det tisdag. Glöm inte det. För att få upp humöret lite extra bjuder jag på lite skön måndagsfilm där vi får följa med Yoann Barelli ut i backarna på bland annat en cykelcross (som typ e helt mad att panga utför med).

Efter lite frånvaro i skogen senaste veckorna då jag pangat landsväg och åter igen landsväg är det dags att suga i sig lite stig igen. Helgens resa till Högbo MTB-arena satte sina spår och i kväll ska jag alltså få ge mig ut igen. Vädret ser också ut att bli toppen i kväll vilket jag ser fram emot. YR.no lovar runt 20 grader och  klar himmel väntas. Najz!

Så nu är det bara att ladda batteriet till lampan, packa väskan och se fram emot vad som väntar ute i skogen i morgon.

Snart är det tizdag!

Kategori

GHETTO RIDE: Skymningspass med blodsmak – eller är jag bara för klen?

Tisdagar vet ni som bekant vid det här laget att det för mig innebär cykling av något slag. I kväll var det inget undantag utan det blev tredje gången gillt som jag satte mig på sadeln för dagen. Men det hade jag absolut inget emot.

Denna tisdag var John tillbaka. Han hade varit i ostlandet som är så svårt att stava och cyklat i alperna, pangat ost och klättrat typ 5000 höjdmeter på jättekort sträcka. Trots detta som gick av stapeln i lördags hade han riktigt bra ben denna kväll. Något som var mindre bra var att hans supercykel som kostar som en mindre bil hade fatal seatpost clamp error som bara man kan få med ultraintegrerade sadelstolpsklämmor. Det hela började med att han skulle justera sadeln vid samlingen då cykeln precis hade monterats upp igen ur cykelväskan han hade haft den i. Mitt i allt i hoppa så hörde vi ett klonk…och vips hade en sådan där apliten-pyttenytte liten del ramlat ner i ramen. Efter lite pill, skakande, dunkande och ännu mer skakande fick det bli en provisorisk lösning med den lilla delen fortfarande i ramen.
På vägen ner mot Fors lyckades på något sätt den där lilla biten lossna så John bestämde sig för att stanna till och fixa sadelstolpen. Han hade sedan nio minuter upp till oss så det blev lite fina 500w i snitt i 15 kilometer för hans del innan han anslöt strax innan Ösmo när vi hade vänt vid kyrkbacken där.

Men hörrni, jösses vilka vindar det var i kväll. Starka som attan och hur man än låg i klungan så fick man dödsvind på sig. Snittfarten landade slutligen på 35.7 km/h för egen del. En roliga sak var i alla fall att jag var lite piggare i benen mot förra veckan. Men den där blodsmaken kom lite då och då trots pigga ben. Men jösses hörrni vad det smakar illa, fast på något sjukt bra sätt. Typ.  Förutom blodsmak i munnen så satt jag med i klungan bra och gjorde några mycket korta utbrytningar som jag fick ont slita för att ta igen luckan som uppstod när klungan pangande om mig. Jobbigt men roligt. Precis som förra veckan hade vi också sällskap av STHLM Speed Skaters och CK Falken med flera på den kommande Velothon banan. Solen gick ju ner ganska tidigt så kvällens runda slutade på lite över 40km. Efter turen blev det en after bike och prisutdelning för top 3 i SC16. John kammande förövrigt hem den titeln med lite över 10 sekunder. Grattis och snyggt jobbat!

För våra skogskamrater slutade tyvärr illa för en del medans andra lyckades rulla igenom förortsstigarna välbehållna. Det blev en sväng upp till Alp’d ghetto och en del kända snabb-stigar som Hasses OTB, Ghetto Skutan och Din mamma. Det var tydligen också riktigt fina förhållanden i skogen då nästan alla kom tillbaka med rena kläder. Najz.

Här kommer bilder från kvällen!

Ghetto Ride haninge

Hur var det här med att kontrollera sin cykel innan passet :)

Velothon banan

Testkörde delar av Velothon banan i kväll

Ghetto Ride haninge Åbyplan

Eftersnack innan after bike.

SummerChallange SC16

John kammade hem årets SummerChallange. Stort grattis!

 

 

Kategori
Annons

BILDBOMB: Bilder från Sköndalscrossen

Vilken härlig start det blev för alla cykelcross-sugna cyklister i stockholm. I dag var det dags för Sköndalscrossen som kickar i gång CX-säsongen på allvar som i morgon följs upp av första Kompiscrossen för året. I ett soligt Sköndal strax söder om söder var det dags att sätta benen på prov. CX-arenan i sköndal stod redo.

Tidigt denna lördag var det samling vid CX-arenan i sköndal. Ett härligt gäng cyklister hade redan dykt upp strax innan tio och medans fler cyklister rullade in passade flera på att testa banan som för dagen inte ingav så mycket cykelcross underlag (det ska vara lerigt). Solen gassade och värmen steg för varje minut som gick. Banan vid sköndal mäter ungefär 2 km med en rad tekniska hinder som trappsektion, hopphinder, tighta kurvor och sugande klättringar. Ett varv på banan tar runt fem till sex minuter beroende på vilka hinder man väjer att passera. En sak som är säker är att man kan bli väldigt trött på den.

När klockan passerat tio började det bli trångt vid startfållorna. Vid halv elva ungefär hade hela startfältet samlat sig och det var dags för start. Efter en händelserik start tog Birger – CK Valhall tag i taktpinnen och den jagade klungan höll sig tätt bakom. Detta skulle nästa stå sig hela vägen om inte Tullinge hade skickat en rad starka cyklister – på mountainbikes. Efter något varv gick en av tullinge cyklisterna förbi och upp i ledning. I toppen kunde man senare inte hålla samma takt och den ledande duon drygades ut till tullingecyklistens fördel som ensam drygade ut sin ledig varv efter varv. Bakom Birger var det desto tightare. En grupp på tre samsades åt i början att dela på dragjobbet men efter halva tiden fick Fredrikshof cyklisten Per släppa greppet om den jagade trion som nu blev en jagade duo bestående av två Valhall cyklister.

Efter en riktigt härlig dag på sköndals CX-arena tror jag utgången blev 1a Tullinge SK, 2a Team TCM, 3a CK Valhall.
Här kommer bilder från dagen.

Cykla i stockholm. Foto: Bang Engström

Bra action i dag i sköndal!

Kategori

Shut-up-legs shut-up-legs SHUT UP!

I kväll har cyklats och pangats och gissa vem som blev avhängd på vägen hem… Då sitter man här igen med ömmande ben men med en ganska allmänt go känsla i sinnet. Kvällen har tillbringats i sadeln tillsamman med några andra och det blev racern som vann i afton.

Vid samlingen i kväll fanns det både landsvägsgrupp och mtb-grupp. För egen del blev det landsvägsgrupp vilket jag kanske ångrar lite nu att jag hängde med på. Jag menar, jag har precis kommit tillbaka efter åtta veckors semester utan speciellt mycket träning :) Farten blev lite för hög för min del som fick slicka såren från Häringe slott enda hem till västerhaninge. Efter samlingen rullade vi ner till Utlida via Årsta havsbad och det var uppvärmningen. Vi skulle hålla en jämn och fin fart men det är svårt att hålla tillbaka när det går så fort och har flyt så uppvärmningen gick från just uppvärmning till fartlek. Självklart skulle det spurtas också vid Årsta havsbads skylten. Den skylten tog jag och fick även dagens bästa tid på det segmentet. Det roliga var att Alexander Gingsjö hade en sekund sämre tid än mig på den i dag. Det kan jag leva på Länge :) Fast å andra sidan skulle han mosa mig alla dagar i veckan och säkerligen också cyklandes med bara ett ben…

Cykla i Stockholm - Ghetto Ride

Varmt och soligt denna afton

Nåväl. Efter Utlida bar det av ner mot Ösmo och nu blev det lagtempo med snabba förningar. Farten var bra och vi låg en bit över 40km/h mestadels. Nere vid Ösmo vände vi vid plantshopen och sedan blev det klättring upp tillbaka upp till kyrkbacken för att sedan panga tillbaka med fri fart. Strax uppe vid krönet tog John täten och sprätte loss fint. Samarbetet gick bra längst fram och vid gamla nynäsvägen fick jag och några till åter igen kontakt med klungan som nu hade dragit ner lite på farten. I samlad klungan rörde vi oss tillbaka och vid avfarten mot Segersäng började killarna längst fram att sprätta igen. Farten gick upp och sista biten mot skylten låg strax över 55km/h. För egen del fick jag bita rejält i styrlindan och tänkte bara Shut-up-legs shut-up-legs SHUT UP! Backen som kom efter avfarten fick jag ge mig. Jag menar, några veckors semester innan detta gjorde inte saken direkt bättre heller. Jag tillsammans med några andra tappade i alla fall huvudklungan på fyra man och vi segade oss vidare i utspridda kluster. Efter lite återhämtning kunde vi bilda en mindre klunga och det gjordes försök att gå ikapp men innan vi ens var nära fick jag ge mig igen. Krampkänningarna kom lagom vid Häringe slott och efter det var det bara att slå av på takten. I backen upp efter Häringe slott blev jag omcyklad av Peter som ryckt upp sig ordentligt som verkade ha hittat krafter i någon buske längs vägen. Långt fram såg jag även att han tampades med Ingemar och hur det gick mellan dessa låter jag vara osagt då jag lite uppgiven rullade upp ensam tillbaka till Åbyplan. Kvällen slutade bra för egen del. Snittfarten blev lite lägre då jag på hemvägen mestadels fick cykla själv, men 35.8km/h på 55.6km är helt okej då snittpulsen låg på 158/174 bpm så nog fick jag kämpa alltid. Huvudklungan hade strax under 40km/h i snitt på fyra pers så nog fanns det bra ben i den. Nu ska jag gå och gräva ner mig i soffan innan skumrullen åker fram.

Tack för ikväll alla som var med. Efter turen mötte vi upp alla andra som tog en after bike efter en runda i skogen.

Passet i siffror:

Distans 55.6km
Snittfart: 35.8km/h
Medelpuls: 158 bpm
Maxpuls:178 bpm
Maxfart: 58.7 km/h
Kalorier: 3.099
Stigning: 339 m
Personliga rekord (segment): 11 st

Cykla i Stockholm - Ghetto Ride

Backen upp från Ösmo plantshop

 

Kategori

Blandsaftpass och D.O.T.B.

Nu har jag precis kommit hem efter en fin men händelsrik kväll i förorten. Efter att ha ådragit mig en smärre halsgrej som resulterat i rostig hals och dålig ork var det åter igen dags att stiga upp på cykeln.

Vid samlingen hade det som vanligt dykt upp en rad sköna cyklister – redo att smiska lite stig. För egen del hade semesterkilona gjort sig till känna och i min något åtsittande cykeloutfit kände jag mig någorlunda redo att kasta mig ut bland barr och sten.

Första biten gick i hemmaskogen och det blev lite uppvärmning innan det skulle visas bana och fotas. Efter en halvtimme var det som sagt dags att panga sommarbanan – Summerchallange16. Med mig i täten tog vi oss runt och banan som nu är otroligt snabb mot hur den var i början av sommaren. Träskmarkerna har torkat upp och det går att få ett riktigt bra flyt över banans alla partier nu. Riktigt skoj. Efter banvisningen snurrade vi runt i skogarna här och avslutade med en skön afterbike på VH Kök och bar. Tyvärr lyckades jag krascha två gånger som slutade i OTB’s. Trots vurpor klarade cykeln sig ganska bra och det är ju tur nu med några dagar kvar till Cykelvasan.

Trevlig kväll men kyligt som bara den. Nu känns hösten nära…brrr.

  • Distans: 16.9km
  • Tid: 1:30:04
  • Stigning: 262m
  • Medelfart: 11.3 km/h
  • Maxfart: 27.7 km/h
  • Medelpuls: 138bpm
  • Maxpuls: 175 bpm
  • Kalorier: 625

Kategori
Annons

En vanlig tizdag i förorten – med bad, blod och småhjulingar

Vi befinner oss just nu i slutet av juli månad och kvällarna börjar att komma i gång  på riktigt värmemässigt nu. Kvällens cykeltur blev en svettig historia med blod, vurpor och trycksladdar.

Trots semestertider dök det upp många cyklister som ville smaka på stig, blåbär och förortscykling. Efter en kortare uppvärmningsrunda blev det dagas att dela upp oss i mindre grupper med sikte mot sjön Öran lite senare för kvällsdopp och fika. För egen del hamnade jag i ”semester-gruppen” som inledningsvis tog det piano, precis som man ska göra i en ”vi-som-har-semester-grupp”. Efter en kortare stund blev det dags att slå på fartknappen tyckte Mr. Race och farten gick upp rejält bitvis. Med hjärtat i halsgropen fick vi pusta ut en kortare stund innan det var åter igen dags för nästa fartökning. Vägen till Öran blev intensivare och intensivare och sista biten på Sörmlandsleden, mja – den gick i dödsfart.

Hur som helst så var det roligt att få komma upp på cykeln igen. Det var typ en vecka sist. Mer löpning har det blivit då Lidingöloppet närmar sig med stormsteg. Fast innan den ska tydligen Cykelvasan avverkas så jag får inte helt glömma bort att cykla. Nåväl. En riktigt trevlig tur hade vi och pausen vid Öran kändes extra bra då benen behövde vila lite.

Den avslutande spurten upp mot Åbyplan var som gårdagens avslutning i Tour de france – tight.

Distans 20.1 km
Medelfart 12.7 km/h
Maxfart 49.7 km/h
Kalorier 770
Tid 1.40.27
Medelpuls 140 bpm

Maxpuls 181 bpm

Bilder från kvällen finns här!

Mountainbike i stockholm

Lite blod har väl aldrig skadat?

Kategori

VM-guld till Jenny Rissveds med dagar kvar till OS i Rio

Jenny Rissveds cyklar hem ett VM-guld i XCO med bara dagar kvar till OS i Rio. 

Svenska U23 cyklisten Jenny Rissveds cyklade hem ett VM-guld i disciplinen XCO och det med marginal mot konkurrenterna. I ett svalt Nove Mesto, var förutsättningarna de bästa för falucyklisten som med sin höga världscupranking fick en fin placering i startfållan. Banan som inleddes med en 2,8 kilometer lång loop följt av fyra varv på en riktigt tuff banan med branta backar och snabba utförslöpor vilket passade Jenny bra. Jenny som är en tekniskt duktig cyklist besmästrade banans alla tekniska partier med bravur även om en del steniga partier drog med sig några av motståndet i sina gap. Jenny Rissveds vann med 1:04 före Stina Frei och 1:22 före Alessandra Keller, båda från Schweiz.

Nu blir fokus OS i Rio och det är med spänning jag kommer följa henne där.

 

Kategori

PangTizdag utan dopp – It’s Ghetto

Hej vänner! Vilken härlig kväll vi har haft i Stockholm. Självklart avnjöts den på en cykelsadel tillsammans med ett dussin vänner +ANDRA i skogarna.

Det har varit lite glest med inlägg från min sida den senaste tiden men nu kommer det en kort ride report i alla fall. I ett soligt västerhaninge var det åter igen dags att hoppa upp på cykeln och inte in i bilen som det blivit mycket av den senaste tiden då vi bilat runt lite i Sverige med bland annat Öland som stopp. Nu var det cykeln som gällde till 100% och det kändes att jag varit lite off saddle ett tag nu. Efter Vätternrundan blev suget inte lika stort att bajka men kvällens ride ändrade på perspektiven. Ett hundra procent flow +ANNAT.

Tillsammans med en rad troga stigcycklister gav vi oss ut i skogarna kring västerhaninge med fikastopp vid sjön Öran. Det blev en ganska lagom sväng i lagom tempo med några fina stigningar och utförtslöpor. Det efterlängtade kvällsdoppet uteblev tyvärr men nästa vecka är jag helt på om vädret är som ikväll. Nu ska jag vila benen lite börja packa inför helgens resa.

Tack för ikväll alla som var med! Det var najz.

Här kommer lite bilder från kvällen.

Singoalla

Balle – mycket viktigt

Sallad

Sallad någon?

Pushbike

Pushbike eller?

Cykla i stockholm

Sista biten upp till toppen

cykla i stockholm

Bra flow i afton

cykla i stockholm

Hit eller dit? Ah, jag vet inte. Jag är bara trött!

Svamp

Hittade svamp i skogen. Någon som vet vilket sort det är?

Annons

Banrekord när John Andersson vann Rudan Nightmare

Årets upplaga av Rudan Nightmare slutade inte med spurtduell – men publiken bjöds ändå på ett högklassigt cykellopp. När hemmacyklisten John Andersson korsade målgången på Rudans friluftsområde gjorde han det med ett nytt banrekord i fickan.

Årets upplaga av Rudan Nightmare såg först ut att ställas in på grund av det oroliga vädret. Men efter en överläggning med banchefen blev det som sagt en start. Ett härligt gäng kom till start och i det första startledet fanns hemmacyklisten John Andersson som dagen innan råkade ut för en otäck krasch i hemmaskogarna. John kom till start men dock smått orolig över skadan han ådrog sig. Brevid honom fanns även formstarka Ronnie Jansson – tungelstacyklisten, som haft en fin säsong tävlandes för TEAM TCM. Efter att startskottet hade gått satte John in en attack direkt från start med Ronnie tätt bakom sig samt Oliver Devay Team Magnus. Vid varvning hade John Andersson dragit ifrån den jagande duon och rullade in efter tre varv slutligen som segrare i årets upplaga av Rudan Nightmare.

Top 5 Rudan Nightmare
1, John Andersson – GTO Racing Team
2, Ronnie Jansson – TEAM TCM
3, Oliver Devay – Team Magnus
4, Göran Stjärnström – GTO Racing Team
5, Attila Galatz – JRR

Bilder från loppet finns här:

Rudans friluftsområde

John Andersson kammade hem årets upplaga av Rudan Nightmare

Kategori

TEST: Slimmad enduro backpack – MAVIC Crossmax Hydropack 8.5l

Mavic som många kan koppla till cykelhjul tillverkar även andra produkter än just hjul. I bland samarbetar Mavic tillsammans med andra företag för att ta fram den ultimata produkten inom nischade segment, Crossmax Hydropack är en av dessa produkter. Jag har testat ryggsäcken för och se om den lever upp till vad den på pappret är tänkt att klara av.

Så vad är skillnaden då på en vanlig ryggsäck, cykelryggsäck och en endurorygga som MAVIC Crossmax Hydropack? Det finns många svar på den frågan men vi kan i alla fall bena ur några stora skillnader om vi nu pratar skillnaden mellan cykelrygga och enduro/trail ryggsäck. En av dessa stora skillnader ser vi dels i justeringsmöjligheterna hos ryggsäckarna. Crossmax går helt enkelt att finjustera mer och bättre samt har rejäla band som sluter om kroppen bra. Den sitter fast helt enkel. Utöver det har ryggsäcken också extremt många förvaringsfack på både insida och utsida av ryggsäcken. Utöver dessa funktioner så kan ryggsäckarna vara ganska så lika varandra när det kommer till konstruktion och plats för vätskeblåsa.

Mavic CrossMax Hydropack

Breda midjeband ger fin passform och komfort vi åkning

Men är MAVIC Crossmax Hydropack 8.5l den perfekta stigryggan? Mja, till en början så kommer faktiskt ryggsäcken i två utföranden. En som är lite mindre på 8.5l och en större på 15l. Den lilla är tänkt att klara många av turerna man gör medan den större är för längre turer när man kanske vill ha med sig lite extra kläder och mat. Ryggsäcken är trots allt designad tillsammans med Mavic Enduro team och när man köttar Enduro så brukar man inte vilja släpa med sig så mycket onödig vikt.

Så utan att direkt skämmas kan jag redan nu säga att MAVIC Crossmax Hydropack 8.5l inte direkt gör bort sig med sin packvolym på 8.5l utan den är precis ”lagom” för turer kring varmare årstider. Med det sagt innebär inte det att den inte kan användas under vintern, men packvolymen blir för liten för mig när kläderna tar mer plats om man vill kunna byta.
På insidan av ryggsäcken ser vi flera förvaringsmöjligheter i form av fack, blixtlåsförsedda fickor och andra utrymmen man kan förvara saker i. En pump och innerslang tillsammans multiverktyg rymmer med lätthet i den välgjorda ryggsäcken. Vill man ha med sig en innerslang till fatbikedäck så funkar det men det är inte helt optimalt på grund av slangens skrymmande volym. Men kläder då? Jo. Den sväljer kläder också. En underställströja och en tunnare tröjan kan man få med sig. Sedan blir det stopp i stort sett. Självklart glider en tunnare mössa och handskar med men det blir tight. Tillskillnad mot cykelryggsäckar så brukar man kunna trycka in mer packning utan att det påverkar ryggsäckens övriga funktioner men inte med Crossmax Hydropack. Börjar man tvinga in saker i facken blir den helt enkelt Väldigt svår att stänga samt nå innehållet i utan att resten av facken fläker upp sig. Materialet den är tillverkad i ger inte med sig speciellt mycket och dragkedjorna är tyvärr av det svagare slaget vilket kan och har resulterat i att den kan åka upp och innehållet faller ut. När vi är inne på dragkedjorna så fastnar tyvärr också dragkedjorna relativt ofta i överblivet tyg eller annat. Det tar lite tid att trixa loss den men funktionen kunde ha varit betydligt bättre.

Mavic CrossMax Hydropack

Mjuka axelband gav god komfort och håller ryggsäcken på plats

I övrigt så presterar ryggsäcken väl när det börjar bli stökigt i skogen. Ryggsäcken har en liten tendens att klättra upp på ryggen när det lutar utför men klarar sig betydligt bättre mot liknande produkter tack vare det breda midje/höftbandet. På ryggdelen går det en generös luftkanal som ger bra temperaturreglering och är även mycket bekväm att bära tack vare den tjocka vadderingen. Ryggsäckens vattenblåsa kommer från Hydrapack och fungerar tämligen bra men kan läcka om munstycket läggs i fel läge på plant underlag. Aldrig under testperioden fyllde jag upp den till 3l utan kan nog som mest pangat i 1.5-2l i den. En av anledningarna till att den aldrig blev testad med 3l i är att inget annat skulle då ha fått plats i ryggsäcken förutom vatten, slang och pump och då kunde jag lika gärna köra på flaskor och ryggficka istället.

Mavic CrossMax Hydropack

Ryggsäcken är uppdelar i flera lager med fickor och fack för allt du kan tänkas vilja ha med dig

Mavic CrossMax Hydropack

Ytterfacket hos Mavic CrossMax Hydropack

Ytterfacket hos Mavic CrossMax Hydropack

Bra ventilation hos Ytterfacket hos Mavic CrossMax Hydropack

Bra ventilation hos Ytterfacket hos Mavic CrossMax Hydropack

Smidig Enduro ryggsäck för varma dagar. Bild: Bang Engström

Sammanfattning
MAVIC Crossmax Hydropack 8.5l är en riktigt trevlig ryggsäck för stigcykling och ger inte upp när brötet kommer. Kvalitén är god och förvaringsmöjligheterna goda. Tyvärr skjuter Mavic sig lite själva i foten när man skapar mycket förvaringsfack men tillverkar väskan i stramt material utan elasticitet. På pappret är det den ultimata stigryggsäcken men verkligheten säger något annat när man börjar fylla fack efter fack och sedan vill ha med sig mycket dricka – It’s not possible.
Så ska ni cykla mycket utför utan att behöva ha med er ombyte så fungerar den lilla versionen bra. Annars välj den större på 15l. Även om ryggsäcken är designad för Enduro så vore en 12.5l trail version vara mysig att lägga slag på. Extra plus för det breda midje/höftbandet som även rymmer en iPhone6.

MAVIC Crossmax Hydropack 8.5l
Pris:
929kr
Betyg:
3/5 (bra)

Plus:
– Bra ventilation
– Många fack
– Stabil
– Passform

Minus:
– Trång
– Svår att packa
– Sladdriga dragkedjor

Övrig information

  • Extra brett, vadderat höftbälte
  • Inklusive vätskeblåsa (3 liter)
  • Integrerad hjälmhållare
  • Ficka för bakljus
  • Separat fack för vätskeblåsa
  • Justerbart bröstband
  • Justerbar axelrem med fickor
  • Material: 420D Ripstop-Nylon

 

Kategori
Ladda mer innehåll