Freeride World Quali… What?

Ofta när jag berättar om att man kan tävla i friåkning, och därmed den typ av snowboardåkning som sysslar med, möts jag av en mängd nyfikna frågor. Hur går det till? Vad går det ut på? Är det inte farligt? Freeride World Qualifier – vad är det? Så, här kommer svaren. 

Först och främst så handlar friåkning om att åka offpist. Man kan även kalla det för ”big mountain”-riding, alltså stora bergsåkning. Jag brukar, väldigt förenklat, förklara det såhär; ”vi ser en cool bergssida, väljer ut en linje vi vill åka, tar oss upp på berget och åker linjen vi tidigare spanat in”. Och ungefär på precis samma sätt går det till när man tävlar i friåkning. Skillnaden är dock att det inte är du själv som väljer ut den där coola bergssidan.

Istället är det domare, bergsguider och andra insatta personer som väljer ut vart tävlingen ska äga rum. Och vart de beslutar om att den ska köras handlar mycket om hur snöförhållandena ser ut, samt vilka risker som finns i form av exempelvis dolda stenar eller laviner. De väljer helt enkelt ut den bergssida som vid tävlingstidpunkten passar bäst utifrån de förutsättningar som ges. Sedan kan de också besluta om att spärra av vissa delar av bergssidan om de anser att det finns partier som är för exponerade eller steniga, vilket inte alls är ovanligt. Och då får man helt enkelt inte åka in i de avspärrade zonerna när man genomför sitt tävlingsåk.

När det bestämts vart tävlingen ska gå, så skickas en bild ut till samtliga deltagare. Utifrån den kan man sedan göra en första bedömning om vart man skulle vilja åka. Alltså välja en potentiell linje. Och den här bilden kan skickas ut några dagar innan tävlingen, men den kan likaväl delas ut på papper kvällen innan eller till och med samma dag. Det är lite olika.

”Jag deltar på egen risk”

Kvällen innan tävlingen, eller samma morgon, sker alltid ett riders meeting. Där sluter samtliga åkare upp, tillsammans med arrangörer/domare/skidpatrullen för att få information om snöläget på berget, samt vilket väder som förväntas och hur bedömningen genomförs. Dessutom får man skriva på papper som säger ungefär ”jag är medveten om att friåkning är en extremsport som kan vara livsfarlig och ge allvarliga, till och med dödliga, skador”, ”jag har erfarenhet av, och kan hantera, att åka på ytor med 45 graders lutning” och ”jag deltar på egen risk”. Med mera; det är i princip bara att skriva på. Sedan får man sin BIB (en tygväst med startnummer, som alltid lottas fram) innan det är dags att bege sig till dagens tävlingsarena.

Många gånger ser man tävlingsberget för första gången samma dag som tävlingen sker. Om man inte besökt orten tidigare, det vill säga. Så när man kommer dit gäller det att snabbt spana in vilka möjligheter som finns, vilka linjer man kan åka, utifrån den egna känslan och förmågan. Normalt sett har man mellan en timme, till tre, på sig att spana in berget innan det är dags att hajka upp. Det beror lite på vilket startnummer man har.

Viktigt att hitta tydliga riktmärken

För att kunna ”scouta” sin linje på bästa sätt är det en fördel med en kikare. Och det är också nu det är läge att memorera viktiga stenar och andra riktmärken för att enklare kunna hålla sin linje när man väl ska köra. Vilket är en punkt som jag själv måste bli betydligt bättre på att göra. I alla fall, när man väl valt sin linje gör man bäst i att hålla fast vid den när man väl lämnar spaningsplatsen. Annars är det lätt hänt att man blir förvirrad. Det är också en fördel att ta en ny bild med telefonen, som man kan ha med sig uppe på start.

Beroende på hur lång tid det tar att gå upp till start (det krävs ofta en hajk längs en bergsrygg, eller bara uppför bergssidan, för att komma dit) får man själv avgöra när det är dags att sluta spana efter linjer och ta sig till toppen. Sedan, väl däruppe, hinner man förhoppningsvis kolla efter sina riktmärken (om berget inte är alltför konvext) för att enklare kunna hitta sin linje och orientera sig. Och så småningom meddelar tävlingsarrangörspersonen på start att det är dags att göra sig i ordning. Sedan står man, plötsligt, på startkanten och hör ”3,2,1 – GO!”. Och ett par minuter senare passerar man mållinjen.

Men hur bestämmer man vem som vinner? 

Det hela är en bedömningssport, vilket betyder att den som tar hem förstaplatsen helt enkelt var den som lyckades charma domarpanelen. Utifrån fem olika bedömningsaspekter, det vill säga. Vad de tittar på när en tävlande kör sitt åk är följande; linjeval (vart du väljer att åka/vilken svårighetsgrad det är på din linje/hur exponerad du är), teknik (hur du åker din linje), kontroll (hur bra kontroll du har under ditt åk, det här är också en av de viktigaste punkterna då kontroll är extremt viktigt inom friåkning), flyt (du ska helst inte stanna upp eller tveka under ditt åk, då får du avdrag i poängen) och air&style (hur stora/många klippor du hoppar och vad du gör i luften, samt hur du landar).

Sedan får du poäng på en skala mellan 0–100, där 100 är bäst. Tappar du som skidåkare en, eller båda, skidorna under ditt åk får du DNF (det vill säga inga poäng alls) och om du sätter ned rumpan, eller armarna, får du poängavdrag. Så det gäller alltså att stå på benen för att få så mycket poäng som möjligt.

Freeride World Qualifier (FWQ) – vad är det?

Det finns inte jättemånga olika friåkningstävlingar, utan det är i princip FWQ som gäller. Förutom legendariska NM i Riksgränsen (Scandinavian Big Mountain Championships) förstås. I alla fall, i FWQ så handlar det om att samla poäng. Och det gör du genom att prestera i tävlingarna. Den som vinner får flest poäng, och den som kommer sist får minst eller DNF om den kraschade under sitt åk. Dessutom spelar det också roll vilken nivå på tävling du kör; en-, två-, tre- eller fyrstjärnigt. Den sistnämnda ger betydligt mer poäng än den förstnämnda, och är också den tuffaste svårighetsgraden.

Har du inte kört någon FWQ innan så måste du börja på en- eller tvåstjärniga tävlingar, om du inte får ett ”wildcard”. Det beror på att du inte har några poäng sedan tidigare, vilket gör att du inte är tillräckligt högt rankad för att få delta i de svårare tävlingarna. Men så snart du kört ett par stycken kan du jobba dig uppåt i systemet.

Och det hela, FWQ, är en kvaltävling till FWT (Freeride World Tour) som är det högsta du kan tävla i inom friåkning. De/den (beroende på kategori) som samlar ihop flest poäng under en säsong i FWQ får en inbjudan till kommande säsongs FWT. Och för att samla ihop flest poäng måste du i princip köra fyrstjärniga tävlingar, då de som nämnt ger mest poäng.

Dina poäng blir även vad som avgör din ranking, både inom Europa men också i världen. Det går nämligen en FWQ i Europa, en i USA/Kanada och en i Nya Zeeland. Och det är alltså den/de som har mest poäng av ALLA hos de olika kontinenterna som får en plats till FWT.

Glasklart, eller hur?

P.S. Vill du ha ännu mer info? Spana in www.freerideworldtour.com och missa heller inte att se FWT-tävlingarna som sänds live (men också går att se i repris) via nämnda länk. Själva sitter vi ALLTID bänkade när det är dags för ett FWT-stopp (eller ser reprisen när vi kommer hem efter en dag på berget).

Kategori

Mikael Bimboes huckar dödsberg i Frankrike

Spana in när den professionella skidåkaren Mickael Bimboes droppar högt i Courchevel, Frankrike.

Har ni sett maken till flygtid i droppen eller? Spola fram till 0.40 så får ni se på flygtid-de-lux.

Trevlig tisdag!

Möt vår nya bloggare Christine ”Krikkan” Hargin!

Intervju Christine ”Krikkan” Hargin är en av världens bästa friåkare, bland annat vann hon hela världscupen i Freeride World Tour 2012. Från och med idag börjar hon att blogga för Rawness. Vi träffade henne lite kort för att kolla läget.

Hej och välkommen till Rawness! Berätta gärna lite kort om dig själv!

­­­­– Okej, jag är uppväxt i Stockholm men flyttade vid 15års ålder till Järpen, utanför Åre för att satsa på alpin skidåkning, efter 9år i det alpina landslaget la jag skidorna på hyllan för studier men trillade dit igen i friåkningsgenren.

– Senaste sju, åtta åren har jag levt som friåkare med störst fokus på Freeride World Tour och med lite filmdelar i Free radicals filmerna. Bor i Stockholm året runt men reser ungefär halva tiden!

Vad vill du att dina läsare ska känna när de läser din blogg?

– Kanske lite pepp att hitta på grejer och få idéer och tips kring resor, utrustning och träning.

Förutom skidåkning, vad har du för andra intressen?

– Surfing, jag brukar försöka åka iväg på minst en lite längre resa varje år.

– Foto och sen lite av varje swimrun, skate och träning.

Har du några smarta träningstips att dela med dig av?

– Träna varierat, hela kroppen och sporta mycket. Alltså traditionell fysträning som cirkelträning, gym och löpning är grymt men också bra att applicera det på sporter, skate, surf, klättring etc. Bra för balans och kul också!

Vad äter du en normal dag?

– Jag är svag för take out. Men ganska noga med råvaror och är lite av en snobb när det kommer till bra mat, teer och kaffe, blir ofta dyrt och ekologiskt;) bor i Hornstull så har en liten rutin som börjar med frukostpaket på Cinnamon-yoghurt med granola och bär. Fralla. Färskpressad juice och te eller kaffe. Sen lunchen vegetarisk meze på Babel Deli sen en thaigryta till middag hemma, avslutat med ört te med ingefära. Äsch det här kommer ju och går. Fortsättning på bloggen vid tillfälle!

Vilken utrustning och kläder använder du mest?

– En primaloft jacka från Norrøna, den är med året runt hela tiden.

– Skidgoggles; på somrarna i ribbåt, vintrarna till skidåkning.

Dela med dig av något oväntat som vi inte känner till om dig!

– Jag har fem syskon ;).

Läs hennes blogg här.

Kategori
Annons

NZ Freeski Open – Kval imorgon

Imorgon drar NZ Freeski Open igång och jag köra min första Freeride World Qualifier-tävling sedan jag sist körde och hamnade på operationsbordet. Jag har varit väldigt velig om jag skulle köra överhuvudtaget sedan knäet inte riktigt har varit 100% efter kraschen på NM i Gränsen. Det har dock känts ganska bra när jag har åkt hittills så jag tänkte, varför inte, jag ställer upp så länge det inte är is. Men å andra sidan så finns det inte riktigt någon klausul i registreringen som säger ”Kryssa Ja, om du inte vill åka på is”.  I stället håller jag tummarna på att solen är med oss.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Och vet ni vad, idag var jag och kollade in kvalfacet och det är stenhårt! eller ”rock solid” som har varit ett mycket använt ord under dagen med en tillhörande skakning på huvudet.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Detta är kvalfacet och visst är det skrämmande att det ser ut att vara så mycket bättre förhållanden än vad det är?! Dock önskade jag innerligt att det mjukt och fint för detta face ser riktigt roligt ut. Drömmen är i alla fall att ta sig ner i behåll och kvala vidare till finalen som mest troligtvis kommer att gå av stapeln  innan helgen beroende på om den storm som beräknas komma in hur stor den är osv.
Kategori

Åkte lite puder härom dagen

Ännu en bild från härom dagen när jag fotade med Jakob Sanne. Det kan ha varit den bästa snön på hela säsongen!

 

Kategori

Missade ni Swatch Skiers Cup?

Många av er undrar säkert överhuvudtaget vad Swatch Skiers Cup är för något? Jo, då ska vi förklara: Det är en skidtävling utformad av dom svenska friåkningslegenderna Kaj Zackrisson och Sverre Liliequist. Dom bjuder in några av världens bästa friåkare till en tävling mellan Europa och Amerika á la Ryders Cup för golfare. Och eftersom Europa vann årets upplaga i Zermatt så kände Peppoteket att det var läge att snacka mer om detta med Sverre, Skidåkarnas okrönte konung.

Kan du berätta lite mer om varför och hur ni kom på idén till Swatch Skiers Cup.
Jorå så att,  det var väl så att vi tyckte att skidsporten, så som golfen består av många starka individer, väldigt sällan hänger ut som ett team. I Skiers Cup har man egentligen bara sina matcher att satsa på vad gäller själva tävlandet, resten av tiden får man njuta mest och peppa sina teampolare, heja på och låta sig inspireras! Man behöver liksom inte spöa sina bästa polare varje åk så som det oftast är vid andra tävlingar.

Varför blev det just dessa två kontinenter som battlar mot varandra?
Europa vs Amerika är historiskt väldigt starkt, det är tillräckligt få som kommer med i laget vilket gör det attraktivt bland de bästa åkarna att tacka ja till laget, och vi kör kavajer och hela balansen inspirerat från golfens Ryder Cup.

Förklara för oss vanliga dödliga som hasar på slöa stålkanter ner för Gästrappet eller Hammarbybacken,  hur tävlingen går till.
Matchformatet döms av tre domare i botten av berget. Det är inga regler direkt utan mer vem utav dessa två åkarna, från respektive kontinent, som gör det bäst, bjuder på bästa showen och bästa laddet. Dvs tappar du skidan så är det bara på med den igen och gör din grej!
Man tävlar i två discipliner, en storbergsdag då det handlar mer om rock n roll och feta linjer, en Backcountry Slopestyledag då det är hopp på feta kickers. Alla åkare kör båda disciplinerna, det gör det extra spännande då kaptenerna väljer ut åkarna till resp match, vem är jämnast i vilken gren, kan en storbergskille kanske ta en poäng även i slopestyle osv , beroende på vem han möter såklart. Det är sjukt kul och utvecklande för åkaren att vara med och pressa sig även lite utanför sin ”comfort zone”!

Sverre brant så in i helvete PEPPOTEKET

Brant – brantare – brantast

Mest minnesvärda ögonblick som du kommer att ta med dig från eventet i år?
När vi kom ovanför molnen i kabinen första dagen och jag var med en kanadensare som heter Logan Pehota. Logan är 20 bast och det var hans första resa till Europa.
”-Holy Shit this is sooo rad!” var hans spontana kommentar när Matterhorn tornade upp sig ovan molnen, det var härligt att få dela med sig och ge grabben den upplevelsen! Och sen Seth Morrisons backflip från en feeeeet klippa på Backcountry dagen så klart, Seth är en levande legend…

Jag har ju tidigare varit inne på ämnet med Wille Lindberg,  att i den här typen av tävlingar så är det mer gemenskap och kompiskap med ALLA deltagare än på andra typer av idrottsevent. Varför tror du att det är så?
Jo men alla som håller på med detta professionellt vet ju om riskerna, det är stress hit och dit, och man vill ju liksom inte att någon skall fara illa. Samtidigt så är det mycket vänta och väderberoende, det blir helt enkelt mycket tid för att hänga och lära känna varandra, och det är så naturligt att ha det glatt när man delar en passion på nåt vis.

Vad var det som tillslut gjorde att Europa tog hem årets titel?
Vi var snyggare, starkare och bättre he he he!

Puder-till-pattarna-Sverre-Lilieqvist-KASK-PEPPOTEKET XTRAVEL

Sverre sonderar terrängen

 

Nu börjar ju den härliga vårskidåkningen snart, påskledigheterna ligger perfekt till och detta är mångas höjdpunkt på året, vilka ställen skulle du rekommendera att man åker till för att scora ett bra påskshredd?
Ja alltså jag har haft mycket kul gängshred i Åre genom åren, Riksgränsen kan man ju alltid dra till men det funkar även senare i vår. Nu har jag ju familj så för oss blir det Sälen.

Vad händer härnäst i Sverres liv då? Planer? Några nya internetbombs på g som lavinflippen?
Hmm vi jobbar på med Kask, jag och Kajjan (Kaj Zackrisson). Skiers Cup, nya kaptener är utsedda och till 99,9% så har vi klart med två nya år på en ny fet skidort. Skall försöka komma i form till beach 2015, och det hade varit fett att få till lite surf, det är det ju alltid men inte helt superhett på priolistan att dra så fort det är swell någonstans när man har två underbara kiddos hemma, haha!

Slutligen, Kan du dela med dig 5 av dina bästa pepptips?
1; Kör allsidigt och var inte skraj att hänga på lite ny sort träning, tänk utanför boxen liksom!

2; Alltså det är väl inte så svårt att hitta pepp för träning, det är ju världens bästa, det är väl bara att tänka alternativet som ofta är dumburken liksom…

3; Tänk att du tränar för en bra sak, t ex att komma i form till skidsemestern, kör något lopp med polarna, sätt upp lite mål, som inte behöver vara helt crazy liksom.

4; Tänk på hur snygg du blir.

5; Bästa medicinen att rensa hjärnan, ställ dig och banka på en säck i 20 minuter eller ta en joggingrunda som är lite oplanerad, dit näsan pekar liksom, så slipper du alla bekymmer. I alla fall för stunden, hahahahaha!!

Sverre Lilieqvist PEPPOTEKET handstand

Sverre tänker utanför boxen: Omvända benböj, på en arm!

Med dom här fem grymma träningstipsen i minnet så kan man ju omöjligt misslyckas ladda upp peppometern inför nästa träningspass!!
Glöm inte att följa Sverre på Instagram, och missa inte heller KASK´s nya träningskollektion som kommer ut inom kort.
Och skulle det vara så att ni helt missat Sverres youtubebomb han levererade för två år sedan så måste ni se den här.

Sverre KASK JLINDEBERG PEPPOTEKET

 

Kategori
Annons

Best of Freeride World Tour i Chamonix

Inspo, Outdoor, Video 3 minuter med det bästa från Freeride World Tour i Chamonix.

3 minuter med det bästa från Freeride World Tour i Chamonix. Sjukt imponerande åkning!

Verbier Freeride Week

FullSizeRender 24

FullSizeRender 23

Dagens tävlingface som Karin och Anna Spanar in.

FullSizeRender 25

Och så klart en exalterad åskådar -selfie tillsammans med Anna!

FullSizeRender 22

I de få bilder jag hade så måste jag säga, mycket lycka i den sista bilden, Joakim tog hem hela herrklassen, hans första tävling och han åkte som en gud inte mer än rätt att han ska högst på pallen!

Nästa tävling är imorgon på Mont Gelé, vilket ska bli sjukt spännande och se, Facet ser väldigt roligt ut!

 

Sara Hultman

Sara Hultman

Hon kan vara Sveriges mest okända proffs, låt mig ta dig in i en av världens bästa kvinnliga snowboardåkares prestiglösa tankar. 

Jag pratar såklart om Sara Hultman. Inte nog med att hon är en väldig god vän med mycket kärlek så är hon också en jävel på snowboard.

Sara började som många andra, att i ung ålder lärde hon sig att åka skidor men efter första lektionen på snowboard var hon fast, när hon berättar om upplevelsen får man nästan en känsla att hon nostalgiskt tänker tillbaka på det med ett bestämt leende på läpparna och tveklöshet av att det var helt rätt beslut. Idag dominerar hon i sin gren i snowboard Sverige och ligger just nu på en 15de plats på världsrankingen.

Hennes ödmjukhet och passion hon har för sin sport är unik. Det är få av hennes konkurrenter som har samma sits som henne. Hon döljer sig inte bakom några sponsorer eller lutar sig mot några konkreta mål utan endast en drivkraft till att ha jäkligt roligt med sina vänner. Det spelar det ingen roll om det då är på en tävling i Andorra eller en kväll i Hammarbybacken, så jag tycker inte att det är någon tillfällighet att hon inför denna säsong kommer vara i toppen att slås om en plats på Freeride world tour.

Jag valde att ställa några frågor till henne om hennes tankar kring säsongen och att vara det största hoppet på damsidan i Sverige till att kvala in till Freeride world tour.

904318_10152697480360144_1809053465_o

Hur går tankarna kring denna säsong?

– Den här säsongen är lite speciell eftersom det är första året som jag inte kommer att bo nere i alperna. Jag har köpt en lägenhet så att mamma och pappa slipper ha mig på soffan efter varje säsong, jag är ju ändå 25 nu. Och även fast det känns roligt med Lägenhet så börjar man ju undra om man blivit knäpp nu när det är december och ens sociala media kryllar av snöiga bilder från alperna.

Vad är målet denna säsong?

– Jag kommer att försöka åka så mycket Snowboard som möjligt trots de att jag bor i Stockholm. Så länge det finns snö och man kan vara lite kreativ så är möjligheterna oändliga!!! Jag vill även hinna köra några 4* FWQ-tävlingar.

10844812_10154859963145136_1897379916_o

Vad skulle vara det bästa med att komma in på Världstouren?

– Att kunna säga att man varit med i Världstouren, att mina icke skidintresserade kompisar hemma äntligen skulle förstå vad det är jag håller på med. Sen hade det ju varit så skönt för självförtroendet!

Hur känns det att vara det största hoppet på damsidan till att kvala in till Freeride world tour?

– När du uttrycker det så, så låter det ju coolt. Jag har väl inte tänkt på det på det sättet, jag har nog mest tävlat för min egen skull och för att pusha mig själv. Det är inte förrän nu när det gått ganska bra som jag kanske har förstått att det är väldigt nära ändå!

Sara Hultman

Vad är den svåraste motgången?

– Mina förväntningar på mig själv gör att jag blir väldigt nervös, jag har inga tävlingsnerver, och om det går dåligt så blir jag väldigt besviken. Jag önskar nog att jag inte hade tagit det på så stort allvar.

Hur tacklar du svåra motgångar?

– MUSIK! det finns ingen bättre än att få bort allt fokus på tävlingsmomentet och bara lyssna på bra, hög musik!

Tips till den som vill börja åka Snowboard?

– HA KUL och passa dig för tåhugg!

1956918_10152050026243129_1506568423_o

Vill du ha samma pepp i lurarna som Sara så hittar du hennes topp 3 här nedanför! 

Annons

Lavinutbildning

FullSizeRenderFullSizeRender 2bild 3bild 2FullSizeRender 3FullSizeRender 4

Lite bilder från dagen under lavinutbildningen som jag helst skulle vilja att alla som vistas i offpisten borde gå. Otroligt mycket bra information samt att Mårten och Thomas från Åre lavincenter är otroligt grymma och kompetenta, det är ett rent nöje att få lyssna på dem.

Missa inte adventstävlingen imorgon heller, klicka in här imorgon och ni kommer finna all information!