Oväder, sorg, sjukdom och hopp

Lämnar den här vackra kustremsan.

Och de här söta små kompisarna.

Möts av världens oväder.

Parkerar precis på stranden.

Onsdag 26 juli

Vaknade kvart över sex av att Embla ställt alarmet på sin iPad. Låg kvar i sängen och läste och somnade sedan om vid åttatiden. Det är semester det!
När jag går upp vid 9.30 har Rickard kokat kaffe och varit och köpt färskt bröd. Njuter av en härlig frukost och bra wi-fi i skuggan. Vågorna går höga och ett oväder väntas in så vi bestämmer oss för att åka norrut vid tvåtiden. Känns lite vemodigt att lämna den här pittoreska lilla campingen, det vackra havet och de söta italienska pojkarna. Känns lite som att vi är på väg hemåt nu, som att semestern är slut, även fast vi har flera dagar kvar.
Samtidigt som vi rullar ut från campingen faller de första tunga regndropparna. Det är nog Salerno som sörjer att vi lämnar den här delen av landet. Jag sörjer också litegrann.
Vädret blir bara sämre och sämre på väg. Utanför Rom är vägen helt täckt av hagel och temperaturen har sjunkit till 12 grader. Bilar har blivit stående längs hela motorvägen och mot vår bil dundrar hagel stora som pingisbollar med sådan kraft att vi inte kan höra varandra när vi pratar.
Trafiken står stilla ömsom rullar sakta fram. Bilar står för att försöka ta skydd under broar och uthängande träd.
Vädret stabiliseras precis innan Rom och vi möts av rusningstrafik. Som tur är diggar hela familjen att åka bil.
Klockan åtta på kvällen är det inte längre någon som diggar att åka bil, haha! Sladdar in på någon husbilsparkering (som visar sig vara full av enbart surfare) i närheten av Talamone klockan 20.30. Ruffigt är det men den rosaskimrande himlen, ljudet av vågorna och att vara parkerade precis vid strandkanten väger ändå upp helhetsintrycket.
Vad som händer imorgon är det ingen som vet. Det enda säkra är att det är läggdags nu. Ses imorgon!
Pussåkram!
/Karin

En av Italiens främsta kite- och vindsurfingstränder.

Torsdag 27 juli

Sitter på surfstranden och avvaktar om Rickard ska försöka kitesurfa eller om vi ska åka vidare.
På eftermiddagen drog Rickard iväg för att kitesurfa och jag och Embla satt kvar vid bilen. Satt i skuggan och läste och lekte hela dagen.
Idag är en dålig dag med ”sjukdomen”. Mina händer är alldeles röda och svider och ömmar. Fötterna likadant. Så tråkigt när man försöker att njuta av sol och semester.
Men ingen idé att gnälla om det, det blir ju inte bättre direkt. Nu ska jag istället äta min thailändska fiskgryta med ris. Och hålla tummarna för att morgondagen blir bättre. Idag var iallafall sista dagen med medicinen så om jag har tur avtar symptomen i och med det.
Längtar så efter att kunna dra på mig löparskorna igen!
Kram på er!
/Karin

Inget blir bättre av att sura.

Allt blir bättre med en glass.

Fredag 28 juli

Blev kvar här på Talamone Kitebeach idag också. Är ju sista chansen för Rickard att surfa nu innan vi åker hemåt.
Känner mig så kluven, en del av mig vill vara kvar här i värmen vid havet medan en annan del av mig vill åka hem på momangen och reda ut det här med ”sjukdomen”. Så tråkigt när det gör ont i huden att vara ute i solen. Blir ju ganska begränsat när man bor i husbil i Italien… Har dragit på mig mina gamla badskor från förra årets vistelse i Kroatien. Jäkla stylish, haha! Men de skyddar iaf mot solen utan att sitta åt.
Lutar åt att vi blir kvar här tills ikväll och gasar vidare efter middagen. Längtar efter en skön dusch så slutmålet för dagen blir antagligen någon camping.
Nej, dags att försöka hålla humöret uppe. Inget blir någonsin bättre av att oroa sig eller sura. Bättring Karin!
Puss på er, finingar!
/Cookie
Läs föregående inlägg HÄR.

Storm, sadness, sickness and hope

Sorry guys! Today you need to use Google Translate. I´m busy picking my wounds.
/Karin

Inlagd på sjukhus i Cortina

God morgon från husbilen!

Startar dagen med löpning.

Vår nya campingplats i närheten av Cortina.

Embla leker vid forsen.

Torsdag 6 juli

Vaknade upp vid forsen efter ännu en natt med urusel sömn. Vad är det här? Jag brukar sova som en stock! Fixade frukost och sprang sedan nerför berget medan de andra rullade ner husbilen. Bra tempo kan jag lova!

Gasade iväg mot de italienska alperna. Siktet inställt på Cortina.

Stannade och åt en snabblunch på en rastplats överfylld av sopor. Eller lunch, jag åt en knäckemacka med ost och ruccola, haha! Så glamouröst kan livet på väg också vara. Mätt blev jag iallafall.

R hade kollat upp en camping som låg strax innan Cortina med närhet till vandringsleder och mountainbiketrails och vi hittade dit utan problem. Rent och snyggt och schysst natur. Parkerade vid en fors. Igen. Gjorde torsdagstacos och hann med att uppdatera sociala medier.

Imorgon hoppas vi kunna kolla in Dolomiterna. Kram!

/Karin

Dagen börjar på mountainbike.

Vackra vyer kring Cortina.

Äter gott i Italien.

Letar efter apotek.

Någon är lite trött efter cykelturen.

Då blev en inlagd på bår i Cortina.

Registrerat och klart.

En broschyr om fästingar. På italienska. Tackar!

Allt kan hända på husbilsäventyret.

Oavsett är det allt bra vackert i Cortina.

Fredag 7 juli

Har en lugn morgon vid husbilen innan vi tar cyklarna på en tur. Vår tanke är att köra lite trails in till Cortina stad och där besöka apotek, ta en lunch och chilla.

Apotek? Jo, jag har troligtvis fått borrelia. Buhu! Hittade en fästing i knävecket på midsommarafton och för ett par dagar sedan började det svullna upp och bli rött där fästingen suttit. Receptionisten på campingen tyckte vi skulle kontakta apoteket istället för läkare.

Cyklar in till stan och äter en fantastiskt god lunch, besöker turistinformationen i stan för att få hiking- och trailkartor och går sedan till apoteket. Då är det siesta så vi tar en glass och väntar tills klockan ska slå 15.30, då apoteket öppnar igen.

På apoteket säger de att jag ska uppsöka läkare så vi cyklar till sjukhuset där jag blir inlagd på en bår. Jag försöker säga att jag inte är så sjuk men blir vänligt men otroligt bestämt tillsagd att ligga på båren. Då är klockan strax efter 16. Sedan sitter vi hela familjen på båren ett bra tag innan jag blir inrullad till en läkare.

Vi har under tiden vi väntat ute i korridoren blivit varnade om läkaren av ett tyskt par. ”He is crazy! Go to another hospital!” Vi har ju bara cyklarna så det alternativet finns inte. Det visar sig iallafall att det tyska paret har rätt. Det är den sämsta läkaren ever, haha!

All annan personal himlar med ögonen och skakar på huvudet åt läkaren bakom hans rygg och sköterskorna viskar till mig. ”Du måste besöka en annan läkare så fort du kommer till Sverige. Han vet inte vad han gör. ” (på knagglig engelska) Känns ju jäkligt tryggt! Jag lyckas med hjälp av Google och övertalningsförmåga få läkaren att skriva ut antibiotika som jag tror att en ska äta när en får borrelia. (Håller tummarna…)

Blir ordinerad att ta medicinen två gånger om dagen i tre (3!?) veckor. Sjuksköterskan säger till mig säkert fyra, fem gånger ” är det säkert att du inte är gravid eller tänkt bli det nu, den här medicinen är väldigt farlig för barnet”. Dessutom MÅSTE jag om fyra dagar gå och ta ett blodprov för att kolla några slags antikroppar.

Så när jag äntligen efter en och en halv timme fått läkaren att skriva ut antibiotika, han ville först sätta på salva och plåster, börjar han skriva på sin dator. Önskar så att jag filmat hela besöket, ni hade garvat ihjäl er. Han skriver och skriver och skriver, hans kollegor himlar med ögonen åt mig och jag ligger på en bår. Herregud!

Tillslut går läkaren in i ett intill liggande rum där en annan patient ligger och fortsätter skriva på en dator där. Så dags har jag varit hos läkaren i över två timmar, för att få ett antibiotikarecept! Och stackars familjen sitter ovetande ute i korridoren. Jag smiter ut en sväng medan läkaren är borta för att säga att de kan cykla hem men de syns inte till. Går istället in i rummet igen och övar handstående. Vilken cirkus alltså!

När jag väl kommer ut från läkaren med mitt recept måste vi cykla tillbaka till apoteket för att köpa medicin. Vid det här laget har det börjat regna och vi är alla trötta och hungriga. Tur att vi har en så tapper dotter.

Väl hemma på campingen byter vi om till varmare kläder och går till restaurangen på campingen. Beställer varsin stor pizza och jag dricker ett glas fantastiskt gott rödvin. Ja, så kan visst en semesterdag också se ut. Nog var det en upplevelse alltid.

Läs föregående inlägg HÄR

Hospitalized in Cortina

Sorry guys! Today you need to use Google Translate, I am too busy seeking adventures.