Lidinglöloppet utan träning – så gick det

I början av sommaren tyckte mina vänner det var en bra idé att ta sig an En Svensk Klassiker efter att vi tagit oss igenom Vätternrundan med nöd och näppe. Efter ett misserabelt år för Vätternrundan vädermässigt sett stod simmningen på tur, ”kom det blir kul” sa dom, ”det är enkelt, som blandsaft” sa dom. I samma veva anmälde vi oss till Lidingöloppet men avvaktade lite med Vansbrosimmningen då den inte brukar bli fulltecknad lika snabbt. När dagen närmade sig fick alla förhinder… Typiskt.

Så nu sitter jag här med min blytunga medalj från Lidingöloppet – ett 30 kilometer långt terränglopp i löpning. När jag suger på karamellen så här efter loppet känns det ändå ganska gott att ha tagit sig igenom utmaningen med endast 20 kilometer löpning i kroppen. Men det höll på att gå illa, riktigt illa. Efter sommarens sjukdom som gjorde att jag fick slå av lite på träningen och efter en illa planerad semester fick löpträningen därmed också läggas på is.
Jag kom dock ut några gånger men kom aldrig riktigt igång med löpning så som jag brukar göra. Efter en vecka utomlands, roadtrip i Sverige och med allt för många grillkvällar i mitt samvete var dagen D redan här. Jag skulle liksom springa 10 km mer mot vad jag hittills sprungit i år. Med någon dag kvar till start insåg jag att jag glömt ta ledigt från jobbet, inte hunnit köpa uppladdning (pre loader) samt se efter mitt förråd av energiprodukter och utrustning för loppet. Det blev kaos helt enkelt. Men eftersom jag har genomfört liknande lopp tidigare fick jag helt enkelt förlita mig på min rutin som det heter.
Planen blev helt enkelt att skala ner alla måsten, sätta ett rimligt mål och sedan se över den utrustningen man hade för stunden. Bekväma kläder fick gå före hi-tec gear, insprunga skor framför snabbskor och sedan handlade resten om att äta balanserat, sova bra och vila mig i form. Vila mig i form.

När dagen väl kom var jag den enda som stod på startlinjen av den lilla grupp som tidigare i våras ville genomföra ”klassikern”. I den näst sista startgruppen stod jag. Med starttid 14.00 i startgrupp 10 slapp jag monsterkön vid nummerlappsutdelningen och kunde med lätthet fokusera på min kommande prestation istället för att ödsla energi på att stå i kö, tampas med andra deltagare och leta efter anhöriga på vift. Efter att jag hämtat ut nummerlappen var det bara att slå sig ner på löparbanan och börja tejpa tår, bröstvårtor och allt annat som tänkas kunna få en del stryk under loppet.

Efter en stund fick jag påhälsning av en av landets snabbaste löpare som önskade lycka till och gav mig en spark i baken. Vädret hade blivit lite bättre men det var fortfarande något kyligt i luften och regn väntades lite senare under dagen. Klockan började nu att närma sig start. För er som inte sprungit Lidingöloppet så är start och mål en bit bort från tävlingsområdet vid Lidingövallen. Att knata till starten tog sin lilla tid och även om benen kändes hyggligt pigga är det närmare 2 kilometer till starten. Pjuh!

Lidingöloppet bilder

Lidingöloppet ska strax börja för min del. Här i full gång med att tejpa kropp och knopp!

Till starten kom jag. Här bjöds det på musik, dryck, frukt och uppvärmning. Nu var det bara minuter kvar till start. En stor klocka räknande ner för hur länge jag hade på mig att ta mig till startfållen. Med 1 minut och 29 sekunder kvar klev jag in i den stora men också något tomma startfålla. Arrangören pumpade hög musik från högtalarna och Apollo stod för uppvärmningen. Så mitt uppe i äppelplockningen och höga knän var det dags. Musiken sänktes, klockan räknande ner och Pang! Det var dags att ge sig av. I ett dammoln lämnade vi gärdet och var nu i gång. I början är banan bred och underlaget är gräs. Trots att det hade regnat lite kvällen innan dammade det friskt. Taktiken nu var bara att ligga lågt, hitta mitt tempo och om jag hade krafter kvar öka sista fem. Klockan tickade på och kilometrarna for iväg. Första milen gick bra, även den andra. Med sju kilometrar kvar fick jag släppa mitt tempo och jag fick börja varva löpningen med jogg, lunk och gång. Taktiken att gå i backarna spelade stor roll denna dag tror jag vilket gav mig piggare ben mot slutet av loppet. När jag hade kämpat mig igenom några kilometrar till på denna plågsamma bana som bara går upp och ner var det dags för Karins backe. Så vem den där Karin är så avskydde jag Karin och hennes backe ganska så mycket just då. Att på slutet av loppet få en dödsbacke slängd på sig var det sista man behövde för att kämpa sig i mål. Jag besegrade i alla fall Karins backe, men oj vad jag inte gillade den då. Däremot har Karin bra musiksmak. Fet dansmusik bjöds det på. Najz.

Efter tre timmar och 48 minuter kunde jag avsluta med att spurta in i målet med stumma lår och dammigt ansikte. Benen var gråa av allt damm jag samlat på mig under loppet och även om jag tvekade lite innan på att ställa upp kändes det förbaskat gott att ha tagit sig i mål.

Efter målgången väntade familj och vänner som samlats för att ta emot mig. Lidingöloppet kanske inte var så pjåkigt i alla fall.

Lidingöloppet bilder

Då var det klarrrt – Lidingöloppet 30k

Kategori

Lördagsdistans som kunde blivit mitt sista – vid liv

Helgens distanspass gick till Södertälje och tillbaka. På vägen – två mordförsök kändes det som.

Det är bara några veckor kvar nu till Vätternrundan och för att få lite mer mil i benen blev det morgondistans på 150km med tre till. I ottan rullade vi iväg mot Årsta havsbad. Ingen vind, ingen trafik. Turen fortsatte sedan via Häringe slott, Ösmo och Grindsjön innan vi vek av ner mot Café Rosenhill på södertäljevägen i riktning mot moraberg. Bra flyt och bra rull hela vägen ner till Ösmo hade vi. Jag passade på att testa gel i flaska istället för att och öppna förpackningar i tid och otid. Det gick ganska bra, men lite kladdigt blev det. Jag ska fortsätta att experimentera lite så får vi se hur det hela slutar.

Efter moraberg rullade vi in mot stan och sedan vek vi av vid slagsta. Sedan rullade vi på cykelbanan upp till flempan och tullinge. Strax efter tullingen blev vi omkörda av två personer på motorcykel. Den ena tyckte säkert att det var jätteroligt att bränna förbi oss utan ljuddämpare med kanske 1 meter i avstånd. Hur roligt är det att få trumhinnorna spräckta samtidigt som försöker hitta plats på vägen utan att inte köra i diket? Idioter finns det gott om. Nåväl. Vid Pålamalm tog vi vänster och tillbaka mot tungelsta. Från tungelsta och hem fick jag klara mig på egen hand. Vinden hade också ökat och med tre mil kvar själv i sidvind var motivationen nere på lågt index. Efter att jag passerat fors var det dags att justera sadelstolpen som glidigt ner. Monteringspasta för kolfiberdelar är nog ett bra inköp inför Vätternrundan eller i huvudtaget kanske? Efter Fors gård vek jag av ner mot Fors golfklubb. Nu var det dags för nästa idiot att försöka ha ihjäl mig. Lugnt cyklandes i väggrenen kommer en guldfärgad Saab med reg. nummer W** 194 (jo, jag kommer ihåg resten också) och blåser om mig på mycket bära håll i säkert 100 blås. Kan tilläggas att det råder 70 på den vägen och detta skedde också i ett område där man kör på och av 73an. Efter ett tag när jag nästan passerat golfbanorna kring Fors golf kommer bilen tillbaka men kör nu mot mig i samma sjuka hastighet. Denna gång gestikulerade jag mot bilförare som när man undrar ”vafan håller du på med”. Tyvärr tror jag inte att en del förstår hur det känns att bli omkörd i hög hastighet. Föreställ er att stå på säkerhets zonen på perrongen när tåget kommer. Fast tåget åker troligtvis hälften så fort när den passerar dig…

Tyvärr verkar en del reta upp sig på cyklister just för att de är cyklister. Är det någon på moppe, en traktor eller mopedbil så tror jag knappast man hänger på tutan, tvättar rutan med spolarvätska precis när man kört om eller bränner förbi i 100-knyck. Så tänk på det. Cyklister är också människor, bilförare, föräldrar, någons käresta. Ska mina två barn få växa upp utan en pappa för att någon vill komma fram 5 sekunder snabbare dit den ska eller får en kick i en sekund när den kör om på nära håll. Om du åker fast efter att ha kört ihjäl någon så blir också påföljden med stor sannolikhet fängelse. Är det värt att sitta inburad och bli berövad sin frihet för att läxa upp cyklister genom att köra ihjäl ”idioter”? Tänker du Ja på den frågan bör du allvarligt uppsöka hjälp av något slag.

Den dagen avslutades i alla fall med att krama om barnen extra mycket. Så respektera varandra i trafiken och kör om med försiktighet. Man ska inte döma en hel grupp efter en individs agerande i en enskild situation. Undantag finns överallt. Även bland cyklister.

Passet i siffror:
Distans: 151 km
Snitt: 29km/h
Kalorier: 3000-ish
Maxfart: 61.5km/h

Scott helmet

Även om jag ler så var det blandade känslor inombords efter helgens distanspass

Kategori

Nyspårat för Engelbrektsloppet

Nu är det inte långt kvar innan det är åter igen dags för det klassiska skidloppet – Engelbrektsloppet. I sedvanlig ordning äger festligheterna till i charmiga Norberg.

Välj på flera distanser eller utmana dig själv eller tillsammans med andra den stora utmaningen på 60km klassiskt. Den tuffa banan som slingrar sig upp och ner gör ont och den är inte en lättare utmaning än att ta sig an Vasaloppet även om den är längre. 14 februari är det dags och loppet ingår i En Svensk klassiker. För er som vill seeda upp sig till Vasaloppet är Engelbrektsloppet även seedninsgrundande så det är bara att kötta på!

Engelbrektsloppet
14 februari 2016
Norberg

 

Annons

Rapha Festive 500 – sista dagen

Får man säga äntligen eller vad skönt? Nu är det över. Nu kan livet återgå till det normala igen och jag kan vara hemma på kvällarna istället för att som Lance Säger ”what Im on? Im on my bike”. Vi alla vet hur det gick för Lance, men för mig kan jag garantera att jag Verkligen satt på min cykeln.

Sista dagen nu, tankarna började sväva mot, vad gör jag efter det här? Kolla hur duktig jag är och vad håller jag egentligen på med? På Strava hade andra cyklat drygt 30 mil per dag och på forum försöker några sig på att göra denna grej på mtb. För egen del har det mest handlat om 12kg cykel med 42mm breda dubbdäck med 240 välgreppande dubbar. Visserligen bäst i test men knappast för Festive 500.

Dagens runda blev en kortis. 28 km skulle avverkas i ett grådaskigt väder med en temperatur kring nollan. Vägarna var glashala bitbis och vinden tilltagande och ond. Det blev den gamla klassiska rundan ner mot Tungesta och sedan vika in på gamla nynäsvägen och ner mot Fors. Av någon anledning så blev denna runda längre än vad den brukar. Min klocka verkar ha loggat fel så jag fick lägga till distans genom att trampa ner mot Årsta Brygga och sedan hem för att klara Rapha Festive 500 och mina 500km.

Sagt och gjort blev det en extra tur och därmed också några minuter extra på klockan vilket inte direkt gjorde det bättre för hemmafriden. Efter dagens pass kunde jag pusta ut. Jag har genomför klassikern som Rapha’s Festive 500 har blivit. Med 72,333 deltagare som totalt cyklat 16.333.402 kilometrar är det en ära att ha varit en del av detta. I skrivande stund erhåller jag plats 11,052 av 61,592 som verkade ha påbörjat utmaningen. Grattis till mig själv alltså.

Nu kan jag sätta mig ner ikväll och äta en god middag, panga lite raketer och hänga med nära och kära.

Gott nytt år!

Tid: 1:19:26h
Distans: 29.4km
Maxfart: 38.2 km/h
Snittfart: 22.3km/h
Kalorier: 942
Stigning: 215m

Dag 1 | Dag 2 | Dag 3 | Dag 4 | Dag 5 | Dag 6 | Dag 7 | Dag 8

Mitt Rapha Festive i siffror:

Punktering – 1
Däckbyten – 3
Placering i Sverige – 77/254
Antal tvättar (kläder) – 7
Antal olika handskar som användes – 5
Antal framlampor påslagna samtidigt – 3
”jag ger upp tankar” – för många
Sportdryck som gick åt – 9 tabletter
Energi Bars – 7
Antal underställströjor – 3
Antal medcyklister – 4
Lägst temperatur -13
Blåsigast tur – 11 s/m

3 Bästa plaggen
1, Rapha Pro Team Tights
2, Rapha Pro Team Jacket
3, Craft Extreme Windstopper underställströja

3 Saker jag inte kunnat vara utan
1, Montemagni Aurora Disc cykel
2, TomTom Multisport GPS
3, Rapha Pro Team Tights

Nu hemåt!

Nu hemåt!

Järnväg på min väg.

Järnväg på min väg.

My partner in crime - Montemagni Aurora Disc

My partner in crime – Montemagni Aurora Disc

Här kommer alla filmerna från mitt Rapha Festive 500…

Day 7

Day 6

Day 5

Day 4

Day 3

Day 2

Day 1

 

På rulle men blev ändå avhängd – Rapha Festive 500 day 7

Bra start på dagen. Denna morgon fick jag sällskap på morgonrundan, första milen… 

Efter gårdagens nattcyklingen var kroppen ännu mörare än sist och vännerna som mötte upp mig vid Åbyplan var pigga och glada. Vinden var även ett inslag i åkningen idag. Medvind första biten ner mot dalrövägen och sedan ut mot Vissvass. Lagom en bit in på Åvavägen fick jag ge mig. Det gick för fort. Mina tunga däck och dåliga morgonhumör satte stopp för den annars mysiga morgonturen.

På egen hand fortsatte jag sedan ner mot Årsta havsbad och Tungelsta. Vinden tillbaka, jösses. Jag nästan grät med en dag kvar på Rapha festive 500. Det var länge sedan jag var så här otränad och omotiverad att fortsätta ett cykelpass. Med målet i skallen fortsatte jag ändå. Jag kunde inte ge upp nu?

Dagen rundades av med ett middagspass samt ett kvällspass innan jag fick bädda ner mig i sängen igen. Bra avrundning blev det också inför sista dagen. I morgon väntar förberedelser inför nyårsafton och då blir det svårt att cykla i flera timmar.

Bra dag med tre blåsiga pass i fickan. God natt!

Tid: 4:04:33  h
Distans: 89.6km
Maxfart: 51.5km/h
Snittfart: 21.32km/h
Kalorier: 2776
Stigning: 642m

Dag 1 | Dag 2 | Dag 3 | Dag 4 | Dag 5 | Dag 6 | Dag 7

Snälla grabbar som drog lite i vinden.

Snälla grabbar som drog lite i vinden.

Ödsligt på riksväg 73

Ödsligt på riksväg 73

Här var det Jul i stugan!

Här var det Jul i stugan!

Humöret var sådär, en dag kvar. KÄMPA!

Humöret var sådär, en dag kvar. KÄMPA!

Bland sladdande tonåringar och polistillslag – Rapha Festive 500 day 6

Hej vänner! Dagarna går och nu är det endast tre dagar kvar. Benen är möra som kalvkött och motivationen, mja den tryter lite faktiskt. 

Trots misärväder med hela minus 13 för någon dag sedan var det åter dags igen att sätta sig på sadeln. Denna dag två pass med fikastopp på Statoil. Dagen D skulle innebära lite pannbenscykling då både snö. vind och kyla skulle komma att göra mig sällskap denna dag, kväll och natt.

Med lite för få mil med mig så fick det bli lite extra trampande denna dag och jisses vilken händelserik afton det blev. Genom Länna industriområde hände ett och annat. Polistillslag, sladdade tonåringar i rostiga Volvo bilar fann lycka i den rådande väderleken. Turen gick via Jordbro industriområde vidare ner mot Huddinge centrum och sedan tillbaka via Ågesta, LÄnna och sedan hemmåt via Årsta havsbad. Motvinden var hemsk när jag vände från Ågesta och fortsatte söderut. Vid Länna blev det ett kortare fikastop med lite nötter och påfyllning av vätska.

Efter fyra timmar fick det vara nog. Sängen har nog inte varit så efterlängtad som nu på Väldigt länge.

Tid: 4:01:07h
Distans: 74.4km
Maxfart: 40.1km/h
Snittfart: 17.24km/h
Kalorier: 2212
Stigning: 486m

Dag 1 | Dag 2 | Dag 3 | Dag 4 | Dag 5 | Dag 6 | Dag 7 | Dag 8

Mörkt var det här! Många vägar saknar belysning på kvällstid. Bra med lampor då.

Mörkt var det här! Många vägar saknar belysning på kvällstid. Bra med lampor då.

Bra med ass saver en dag som denna.

Bra med ass saver en dag som denna.

Fikapaus på bensinstationen. Rostade mandlar, mums!

Fikapaus på bensinstationen. Rostade mandlar, mums!

Annons

Pangdag i sadeln och -12 grader – Rapha Festive 500 day 5

Soligt, nysnö och en jädrans massa minusgrader. Dag 5 bjöd på brrrrrr!

Nu är jag mer än halvvägs i Raph Festive 500 och målet börjar sakta uppenbara sig långt långt bort. Har jag inte räknat helt galet har jag typ 190km kvar och det två dagar kvar. Jag måste liksom öka lite nu. Med bristande motivation bitvis och ett jäkla väder med taskigt före på vägarna blir man inte direkt piggare. Milen ska avverkas även om det som idag pendlade mellan minus 8 till minus tolv när vi var ute och rullade.

Vattnet fryser, fötterna fryser och växlarna börjar hoppa, med andra ord, det är svårt att få till längre rundor utan att planera väl innan. Dagarna fram till nyårsafton måste nog planeras lite mer och enligt Yr.no så kommer också vädret att bli mildare. Frågan är bara hur mina ben mår när vädret är bra?

Dagens mil avverkades på snötäckta vägar och med 42mm breda dubbdäck var det allt annat än roligt vid igångdragen. I morgon är det en ny dag. Vi får se vad jag kokar ihop då.

Natti!

Tid: 2:46:43h
Distans: 50.48km
Maxfart: 35.3km/h
Snittfart:18.75km/h
Kalorier: 1678
Stigning: 159

Dag 1 | Dag 2 | Dag 3 | Dag 4 | Dag 5 | Dag 6 | Dag 7 | Dag 8

Här kommer bilder från dagen!

Fryst kassett något? Växlarna ville inte vara med längre.

Fryst kassett något? Växlarna ville inte vara med längre.

Grisig väg att cykla på men fin på bild. Strax utanför Tungelsta.

Grisig väg att cykla på men fin på bild. Strax utanför Tungelsta.

Sa jag att det var snö på vägarna?

Sa jag att det var snö på vägarna?

Bitvis fanns det gott med snö...

Bitvis fanns det gott med snö…

Morgonsol på äng. Mycket fint.

Morgonsol på äng. Mycket fint.

Alltid redo! Med 42mm breda dubbdäck hade jag gott om grepp, å roterande vikt...

Alltid redo! Med 42mm breda dubbdäck hade jag gott om grepp, å roterande vikt…

Kallt, men inte tillräckligt för att ta en selfie.

Kallt, men inte tillräckligt för att ta en selfie.

Trampa trampa trampa...

Trampa trampa trampa…

Lång och mycket rak väg. Med snö på.

Lång och mycket rak väg. Med snö på.

Litet hus mitt ute bland ingenstans. Eller vid Kringsslida...

Litet hus mitt ute bland ingenstans. Eller vid Kringsslida…

Acceptera och fortsätt. Juste det!

Acceptera och fortsätt. Juste det!

Sa någon Selfie? Javisst!

Sa någon Selfie? Javisst!

Minusgrader, snö och vind. Perfekt dag att cykla lite – Rapha festive 500 day 4

Med snö i sikte gav jag mig ut i misären, nio minusgrader och snö gör ett och annat med en…

Utmaningen från Rapha börjar nu att kännas ganska så duktigt i benen. Trots vind, snö och bra med minusgrader känner jag mig lyckosam att jag inte valde att cykla runt vättern denna dag. Även om jag inte gjorde det så gav sig ett gäng för att ta sig an den 30-mil långa resan i snö och osnö. Vädret blev verkligen dagens samtalsämne. Delvis snöade det och delvis blåste vinden kraftigt. Minusgraderna kröp in under kläderna efter några timmar och fötterna ville nog hellre befinna sig i ett varmt fotbad än i ett par cykelskor.

Efter fyra dagar har jag cyklat nästan 26 mil och med fyra dagar kvar börjar resan bli tyngre och tyngre. Tyvärr har jag inte cyklat så mycket i år och denna utmaning motsvarar närmare 1/6 av allt jag cyklat under året. Nu ska jag trycka i mig detta på 8 dagar. Det blir nog bra. I morgon är en ny dag och jag får se hur underlaget är. Nu börjar det bli kämpigt att cykla asfalt så det kanske blir en svängom i skogen istället.

Allt gott!

Tid: 3:35:58h
Distans: 81.2km
Maxfart: 50.0km/h
Snittfart:24.3km/h
Kalorier: 3110
Stigning: 444m

Dag 1 | Dag 2 | Dag 3 | Dag 4 | Dag 5 | Dag 6 | Dag 7 | Dag 8

Nio minus, glad ändå.

Nio minus, glad ändå.

Välbehövlig paus. Tur att man inte har packning...

Välbehövlig paus. Tur att man inte har packning…

Mot Jordbro industriområde. Epic!

Mot Jordbro industriområde. Epic!

Ingen snö än... men den kom.

Ingen snö än… men den kom.

Lönsam dag att ha vindkraftverk

Lönsam dag att ha vindkraftverk

Tappade benen i Ösmo – Rapha Festive 500 day 3

Hej vänner! Nu har jag varit ute och cyklat igen. Denna gång dag tre i Rapha’s Winter Festive 500. I dag gick det tungt, polaren hade kuppat och bytt från dubbdäck till slick’s. Nu var det slut på det roliga…

Med två dagar i bagaget i Rapha‘s Festive 500 var det åter dags att ge sig upp i sadeln och dunka lite mil. Dagens etapp skulle bli den längsta hittills på drygt 80km. Vädret såg lovande ut. Runt 5 s/m vind och minus två grader var helt okej förhållanden. Prognosen hade varnat för snökaos men den verkar bli framflyttat till morgondagen.

Dagens pass gick genom bekanta vägar ute i södertörn där Rosenhill, Ösmo och Årsta havsbad passerades. Ganska lite trafik idag vilket är tacksamt när man ska cykelmysa på morgonkvisten. Den kyliga vinden gjorde sitt och på vägen tillbaka började fötterna att protestera. Någonstan i samband med att fötterna mådde sådär tappade jag ävenen benen i backen upp från plantshoppen. Ni som cyklat där vet att det är en stigning man lätt tappar sina ben i eller det perfekta stället att få upp fikat en precis tryck i sig i plantshoppen. Nåväl, dagen slutade bra med 81km och ett hyfsat snitt på 28.1 km/h samt 764 klättrade metrar.

I morgon får jag se hur det blir med cyklandet då det väntas snö om dubbelt så många minusgrader som idag. Jag har varken dubb eller skärmar så jag måste hitta på något här… Ha en fin kväll!

Tid: 2:35:53h
Distans: 81.3km
Maxfart: 59.4km/h
Snittfart: 28.1km/h
Kalorier: 2983
Stigning: 764m

Dag 1 | Dag 2 | Dag 3 | Dag 4 | Dag 5

Här kommer bilder från dagen!

Gött med lite proteiner efter dagens pass.

Gött med lite proteiner efter dagens pass.

Ännu en solig dag i sadeln, mestadels. Bild: Bang Engström

Ännu en solig dag i sadeln, mestadels. Bild: Bang Engström

Bra dag för skoöverdrag. Termometern visade på minusgrader.

Bra dag för skoöverdrag. Termometern visade på minusgrader.

Hej då frukost. Nu går jag ut å cyklar.

Hej då frukost. Nu går jag ut å cyklar.

Annons

Staffan gjorde kaoz med mig – Rapha Festive 500 day 2

Dag två, Rapha festive 500 rullar vidare. Dagen börjar sådär. Punktering och skofail. Men frukosten var visserligen bra. Andra dagen på Rahpa 500 gick åter igen i vindens tecken. 

På nyhetssidor varnade de för Stormen Staffan och att man skulle hålla sig inomhus. SHMI gick senare på dagen ut med en klass 2 varning och ja, det blåste. Det blåste i massor! Dagen till ära rullade jag ut med 38mm höga profilhjul vilket i blåsten inte kändes helt 100 i den ösande kantvinden. Något sliten från gårdagen rullade jag ut med cykelcrossen då det visade sig att jag fått pyspunka på racern under gårdagen så det blev fina 61km på 33mm Racing Ralph.

Dagen tur ner först ner mot Grödinge och sedan Körunda, Ösmo och tillbaka mot Västerhaninge. Trötta och något hungriga rullade vi tillbaka utan att lägga på sista milen som vi skulle behövt för att hålla tempot uppe. Morgondagen ser ut att bli en långing om inte vinden blir allt för hård även i morgon. Nu ska jag vila, äta lite ost och kanske kanske ta mig en bit choklad :)

Tid: 2:15:36h
Distans: 61.1km
Maxfart: 53.6km/h
Snittfart: 27.1km/h
Kalorier: 2207

Här kommer bilder från dagen!

Viktigt! Byxfett :)

Viktigt! Byxfett :)

Västerhaninge station. Här går tågen bland annat vidare mot Nynäshamn.

Västerhaninge station. Här går tågen bland annat vidare mot Nynäshamn.

Solen som sällskap värmde lite gött i ansiktet. Bild: Bang Engström

Solen som sällskap värmde lite gött i ansiktet. Bild: Bang Engström

I närheten av Fors. Bra tryck i benen här.

I närheten av Fors. Bra tryck i benen här.

Innan vi rullade hem blev det en sväng ner mot Berga. Det visade sig vara en riktig nitlott då vi hade mot/sidovind åt båda hållen.

Innan vi rullade hem blev det en sväng ner mot Berga. Det visade sig vara en riktig nitlott då vi hade mot/sidovind åt båda hållen.

Det är roligare att träna med sällskap! Idag var vi tre som utgick från Åbyplan.

Det är roligare att träna med sällskap! Idag var vi tre som utgick från Åbyplan.

 

Ingen vila, ingen ro – Rapha Festive 500 day 1

Vad är 500 km långt, pågår i åtta dagar och har flera tusen deltagare? Jo, Rapha Festive 500!

Utmaningen från Rapha lockar årligen flera tusen deltagare världen över och 2015 är ingen undantag. Med 61 432 anmälda deltagare är jag inte ensam. Jag har också anmält mig till 500 km vintercykling. Belöningen – ett tygmärke. Jo, du läste rätt. Ett tygmärke. Men det är inte för tygmärket jag gör detta. Som en liten extra boost inför 2016 så tänkte jag ge mig på detta äventyr som kräver att jag snittar drygt 60 km per dag mellan julafton och nyårsafton.

Vädret har varit med oss ett tag men i början av nästa vecka ser det ut att vända. Alltså mot minusgrader och mer misär. Första dagen gick bra. En skaplig frukost fick jag i mig innan jag senare mötte jag upp min träningskompis för lite morgoncykling innan julmaten skulle ner. Vilken soluppgång vi hade denna dag – Magisk!

Dagens tur gick mestadels i motvind och på semitorra vägar via Tungelsta, Årsta Havsbad och Västerhaninge. Fin tur som varade i någon timme.

Tid: 1:05:33h
Distans: 31.4km
Maxfart: 49.3km/h
Snittfart:28.7km/h
Kalorier: 1476

Dag 1 | Dag 2 | Dag 3 | Dag 4 | Dag 5 | Dag 6 | Dag 7 | Dag 8

Här kommer bilder från dagen!

Träningskompisen hade dubbdäck och skärmar. Jag slicks och skärmlöst :)

Träningskompisen hade dubbdäck och skärmar. Jag slicks och skärmlöst :)

Troligtvis Södertörn's gladaste asiat.

Troligtvis Södertörn’s gladaste asiat.

Magisk morgon. Halvtorra vägar och lite trafik. Awesome!

Magisk morgon. Halvtorra vägar och lite trafik. Awesome!

 

 

Husky #83 – Aron Anderson

Intervju, Outdoor Ingenting är omöjligt... en sliten klysha i många fall, men när det gäller Aron Anderson är det svårt att inte hålla med. Lyssna på Huskys intervju med Aron.

”Varje gång jag stannade vid följebåten så inser jag att jag blir så kall! När jag slutar röra mig blir jag kall på en gång, jag kunde stanna max trettio sekunder eller en minut, sedan var jag så kall att jag var tvungen att fortsätta, så det var nästan oavbrutet i tretton timmar. Och sedan den mentala kampen mot kylan – redan efter någon timme var jag väldigt nedkyld och då gäller det att hitta sätt att tänka bort kylan, och hela tiden fokusera på att ”det är varmt och skönt, det är varmt och skönt” och man ligger där och vevar med armarna…det växer jag väldigt mycket av att ha klarat av.” /Aron Anderson

I snart två års tid har Aron funnits på Huskys radar men bokningen har aldrig riktigt blivit av. Antingen har han varit borta på något projekt eller så har han nyligen varit intervjuad i något annat sammanhang. Men i avsnitt 83 blev det äntligen dags. Jag bommade tiden med en hel timme på grund av strul i Huskys agendahantering, men Aron fixade till det ändå.

aron_anderson_press_portratt

Vi pratar om hans barndom, hans sjukdom och uppväxt. Om tragik, om mental styrka och att jobba framåt med en mental styrka så stark som en svetslåga. Om att ha sönder rullstolar, om att bestiga berg, göra En Svensk Klassiker i rullstol och om att simma till Åland. Om kommande expedition till Kilimanjaro, om att bli affärsman och huruvida han är en ”äventyrare” eller en ”äventyrare i rullstol”.

Stort tack till Naimakka för en grym present till Aron!

Gillar du detta avsnitt kan jag även rekommendera intervjun med Annelie Pompe, Renata Chlumska, Nicklas Lautakoski, Ola Skinnarmo, Maxime Chaya eller avsnittet om Ride of Hope där Aron medverkar.

Aron_Anderson_Vasaloppet_2015

Lyssna Lyssna gärna på intervjun i acast för att få se bilder, filmer och länkar under intervjun.

Lyssna under träningspasset, ladda ned acast för Android eller iPhone.

Kategori
Annons

Husky #64: Micke Thorén

Intervju "Vi har om fem år tagit ett samhällsansvar kring motion och hälsa. Vi har inte blivit så många fler klassiker per år, för det tror jag inte att vi kan, om det inte händer något med loppen så att de kan ta in mer folk, för procentuellt sätt har vi nog nått taket där. " - Micke Thorén, VD för En Svensk Klassiker i senaste avsnittet av podcasten Husky.

Micke Thorén är en av Sveriges absolut mest meriterade triathleter och tävlade i världseliten på åttio- och nittiotalet, han är även VD för En Svensk Klassiker – det finns med andra ord ingen brist på saker att prata om.

Vi har om fem år tagit ett samhällsansvar kring motion och hälsa. Vi har inte blivit så många fler klassiker per år, för det tror jag inte att vi kan, om det inte händer något med loppen så att de kan ta in mer folk, för procentuellt sätt har vi nog nått taket där. Vi har utvecklat vår Arbetsplatsklassiker med att det ligger ungefär hundra tusen utövare per år, vi håller på att sjösätta en Skolklassiker inför 2015 för alla mellanstadieelever i hela Sverige. – Micke om Klassikerns framtid

Micke har ett späckat schema då han är i Stockholm men vi lyckades ändå att boka in en timmes intervju då vi pratar om hans tidiga karriär, om modern femkamp, om steget över till triathlon, om den eventuella risken med inflation i distanser på löptävlingar och om hur Klassikern har utvecklats under åren. Om samhällsansvaret bakom Klassikern, om att jämföra Ö till ö med Ironman, om Arbetsplatsklassikern och varför det är bra att ha strumpor då man kör swimrun.

Kategori