TEST: Velo City Energy Flash – prisvärd elcykel med extra allt

Velo city som tillverkas under White Bikes flagga har ett gedigen line upp av vardagsklassiker och urbana stilikoner. Jag har testat det senaste tillskottet Velo City Energy Flash – en prisvärd elcykel med extra allt.

Velo city som saluförs i Sverige av sportkedjan XXL har adderat några nyheter i sin lineup av vardagscyklar och urbana stilokoner. Av hela sexton modeller från Velo city  är sex modeller med el-assistans. Velo City Energy Flash är instegsmodellen som både finns i en unisex modell samt en dammodell med lågt insteg.

Enligt White bikes hemsida är det rekommenderade priset 999 euro vilket lägger den i det övre skiktet av budget-elcyklar. Så vitt jag vet eller har sett så har priset på Velo city Energy Flash aldrig överstigit 7.999kr utan pendlar mellan 7.999kr och 6.999kr i ut-priset. Ibland när XXL har kampanj så har den varit ute för 6.999kr samt 5.999kr. Som lägst har jag sett att med en aktuell kampanj samt det lägre priset på 6.999 har man kunnat få ner priset till runt 5.399kr. Om vi utgår från ett butikspris på 7.999kr så är det fortfarande en riktigt ”billig” elcykel om man ser till allt extra man får och vad som finns hos konkurrenterna i samma prisklass.

Så vad får man då för 7.999kr? Jo, väldigt mycket cykel skulle jag vilja påstå. Att hitta en komplett cykel som dessutom är designad i Skandinavien för våra förhållanden här är inte fy skam. Ramen är robust och tillverkad i aluminium. Även framgaffeln är i aluminium och som dessutom är speciellt anpassad för ändamålet. Hela cykeln andas vardag, funktion och komfort. I både dam och unisex versionen sitter man bekvämt och högt. Styret är krökt bakåt (backsweep) och handtagen är ergonomiska med stöd för handen. Drivlinan kommer till stora delar från Shimano och det sitter ett funktionellt RevoShift-reglage som erbjuder smidiga växlingar genom att vrida upp eller ner på reglaget. Cykeln har sju växlar med singelklinga fram som skyddas av en plastigt kransskydd.

Velo City Energy Flash

Ramen och framgaffeln är tillverkade i aluminium med e-bike lösningar för kablar.

Cykeln som väger in på 23 kilo med min våg är märkbart tung men det finns värre exempel. Trots sin vikt är modellen bra balanserad och inte baktung som liknande cyklar i samma prisklass kan vara med sina batteripaket bak. Velo City Energy Flash har rammonterat batteri (360Wh/36v/32M.n/500) som är låsbart och sitter på underröret. Unisexmodellen är batteriet mer framträdande medans dammodellen har en mer diskret lösning som snudd på ser integrerad ut med ramen. Batterierna har fyra lampor samt en kontrollknapp för att se hur mycket kräm det finns kvar i batteriet om man vill kontrollera innan avfärd. På unisexmodellen laddas batteriet högt upp på höger sida medans på dammodellen laddas längst ner på vänster sida. Det går att ladda båda modellerna med samma laddare och från att batteriet börjat blinka tar det 6-7 timmar att få det fulladdat igen. För att få batteriet att blinka tog det för mig 36 kilometer kuperad cykling i läge tre av tre. Enligt tillverkaren kan kan man komma runt 70 km på en laddning vilket inte är helt omrimligt om man kör på lägre effekt i ett platt landskap en lagom varm sommardag. Första fem kilometrarna är cykeln pigg och släpper inte assistansens förens man är uppe i 27-29km/h i läge tre. Efter dessa på en höft fem kilometrarna så ger den assistans till ungefär 25-27 km/h i ytterligare 20km innan den börjar bli trött. Ska man cykla mellan 30-36km i läge tre så får man räkna med att assistera motorn som sitter i bakhjulet ganska mycket. Inte minst när en backe kommer. Då är det viktigt att se till att hålla el-assistansen igång på max. Annars är risken att farten sjunker snabbt. I vissa fall har jag tappat över 10km/h på att inte hålla el-assistansen igång. Det är sjukt irriterande när det händer och då har man helt enkelt två val. Antingen att ”spinna” upp motorvarvet så man kommer upp i max-assistans igen eller ta backen i promenadfart.

Velo City Energy Flash

Lättrullade däck, skivbromsar och drivlina med komponenter från Shimano.

Drivlinan som mestadels är från Shimano bjuder på 1×7 system med 38 tänder i framkransen och kassetten bak är på 13×28 tänder vilket i praktiken innebär att du trampar ut runt 33km/h. Men redan vid 27 km/h börjar det kännas fånigt att trampa då din kadens är så hög att du börjar se ut som en hamster i ett hjul.  För att få stopp på cykeln har Velo city förlitat sig på mekaniska skivbromsar från den asiatiska tillverkaren Tektro som fungerar mycket bra. Trots cykelns vikt så får bromsarna stopp på cykeln om man vet hur man ska bromsa. För den som Inte vet hur man ska bromsa på en cykel så är det mer tveksamt om man får stopp på cykeln. I några fall under testperioden så var det nära att smälla då bakdäcken snudd på saknar mönster vilket gjorde att vid bromslåsning så fortsätter däcket att helt enkelt glida vidare på asfalten när inget mönster finns för att öka friktionen mot marken. Så tänk på det. Justera farten med frambromsen och komplettera med bakbromsen om ni vill stanna eller addera ytterligare bromskraft. Bromsarna i sig fungerade bra medans bromsskivorna var lite skeva. Ett sätt att få till en bra bromskraft och jämna belägg är helt enkelt att cykla med bromsarna hårt injusterade mot skivan så man helt enkelt sliter ner bromsskiva och belägg tills de matchar varandra. Efterspänning och finjustering kan sedan ske med justeringsskruvarna på bromsreglaget.

Velo City Energy Flash

Batteriet på unisex modellen sitter på underröret och ger bra balans åt cykeln när det annars tunga motornavet gör den något baktung.

En annan detalj som är bra med Velo City Energy Flash är att den är så proppad med tillbehör från start. Heltäckande skärmar, ringklockan, pedaler, reflex och framlampa ska ingå tillsammans med en laddare. I mitt fall fick jag varken framlampa, pedaler eller laddar vid köp utan fick det senare efter att kontaktat XXL’s kundtjänst. Vid leverans kommer cykeln i en skitstor kartong som är något mindre än en kartong som innehåller en komplett monterad cykel. I detta fall får kunden själv skruva fast framskärmen tillsammans med framlyktan, styret och framhjulet som har snabbkoppling. Köper man cykeln direkt i butik så ska den vara färdigmonterad. Tyvärr innebär inte alltid färdigmonterad – färdiginställd. Köper man cykeln i en XXL-butik i Stockholm bör man vara beredd på att få vänta på hjälp vid en av servicediskarna. Kösystemet är inte alltid glasklart, men ta en nummerlapp och klistra dig fast där om du vill få hjälp.- Räkna inte heller med att du kommer få tillbehör monterade ”utan kostnad” (varför man nu skulle få det) eller monterade direkt vid köp. I bästa fall får du växlar injusterade och styret fastskruvat. Tyvärr får man räkna med att se över vissa detaljer själv eller påpeka att säljaren eller någon mekaniker få gå igenom att hjulen sitter fast och att bromsar tar utan missljud samt att styret sitter fast. Det är tyvärr inte alltid självklart då service och kompetens är allt från noll till väldigt bra. Vid mina senaste besök har nivån varit under medel gällande kunskap och service hos personalen på cykelavdeleningen (Bromma & Kungens kurva). Så räkna som sagt med att allt inte kommer vara tip top och att köpet kan ta sjukt långt om du kommer under en helg.

Om vi återgår till själva cykelns egenskaper och hur den presterar så är det faktiskt över förväntan. Den halvkraftiga motorn bak assisterar vid tramptag och slutar assistera när maxfarten för assistans uppnåtts. I detta fall någonstans mellan 5-30km/h beroende på hur mycket kraft motorn behöver skicka ut. Tittar vi på min medelfart på distanser runt 30km i kuperad terräng, dock på asfalt så brukar jag hamna runt 21km/h om jag har på läge tre av tre i assistans och enbart låter cykelns motor arbeta. Om jag sedan hjälper till och trampar och försöker hålla mig på motorns tröskel så mycket jag bara kan utan att ge för mycket kraft till motor så den stannar av så har snittet varit kring 22-25km/h. I början kunde jag få värden runt 27km/h men jag tycker det visar en skev bild då det var typ en eller två rundor kring 30km som jag kom upp i dessa värden. Så jag tycker det är mer korrekt att kanske förvänta sig en snittfart mellan 21-25km/h på ett fullt laddat batteri. Själva batterier ska enligt handboken klara upp till 800 laddningar vilket motsvarar kanske ett år om du använder den dagligen och kör runt 60km/dag. Det ska dock sägas att jag inte alls rekommenderar denna cykel om det ska cyklas så mycket och så långt, men det funkar under varmare årstider. Dock är det viktigt att komma ihåg att underhållsladda batteriet då garantin för batteriet upphör om man inte laddat det enligt handboken.

Velo City Energy Flash

Tydlig display som visar assistansnivå och batteristatus. Framdrevet har 38 tänder och bak är 7-delad med 13/28t.

Att cykla i regna med Velo City Energy Flash fungerar bra. Nu har det blivit runt 6 rundor i regn och vid två tillfällen öste regnet ner. Förutom att cykeln blir sjukt skitig så fungerar den ungefär lika bra som vid torrare väderlek. Det enda man kan vara uppmärksam på är att kurvgreppet blir sämre och att cykeln får Betydligt längre bromssträcka om du låser bakbromsen. Hjulen som är 36-ekrade med superbreda däck av cruiser-typ tar upp stötar bra och ger bra förtroende i kurvor när däcktrycket är mellan hårt och mjukt. Slangarna som medföljer har bilventil och det är inte svårare än att uppsöka närmaste bensinstation som förhoppningsvis har en pump att tillgå om du behöver fylla på med luft. Hjulens storlek på 28″ rullar fint över ojämnheter och cykelns vikt bidrar även att man enkelt kan komma upp i 50km/h i en brantare backe utför. I skogen hör Velo City Energy Flash inte hemma men att gena via någon kortare skogsstig eller köra grusväg är inga problem. Tänk bara på att kurvgreppet på grus med orginaldäcken är som att försöka svänga på is med en pulka i plast. En annan detalj är att assistansen också kan bli lidande om underlaget blir för stökigt. Även om den som sagt går bra att cykla i regn med så var försiktiga med att använda för mycket vatten vid rengöring. Elektroniken kan ta skada och det vore trist om styrboxen eller annat tog skada av vattnet. Skulle olyckan vara framme har XXL en del tillbehör till cykeln.

Sammanfattningsvis så kommer man inte ifrån att Velo city Energi Flash är otroligt mycket cykel och elcykel för pengarna. Några detaljer att tänka på är att bakhjulet kräver en fastnyckel i storlek 18 vilket är tre nummer upp mot 15 som jag anser vara standard för denna typ av cyklar (utan motor). Med det sagt så Kan det vara trixigt för den som vill koppla en cykelvagn eller kärra då hålen ofta bara rymmer axlar avsedda för muttrar som skruvas fast med en fast 15-nyckel. I mitt fall fick det bli att slipa och slipa innan det fungerade. När man väl också får igenom axeln kommer nästa problem. Muttern har inte så stora anläggningsytor mot fästet då urgröpningen för fästet är skapat för att passa mindre muttrar. Men alla fästen till cykelvagnar och kärror är inte densamma. Men nästan.
Även om cykeln klarar längre distanser är den inte optimal för att cykla långt med. Räkna med en körsträcka på 30km totalt på en laddning om du vill köra i maxassistans läget. Annars är ett tips att ta med laddaren, även om det inte är en garanti på att du kommer hem med assistans efteråt. Det tar ju ändå några timmar att ladda batterier till en vettig nivå efter 20 cyklade kilometrar.

Velo City Energy Flash

Bakväxeln har skydd mot slag och stötar. Tyvärr är det ganska meckigt att ta loss bakhjulet.

Velo City Energy Flash är en prisvärd elcykel med extra allt och som trivs bäst för turer kanske upp till 10km enkel väg. Komforten är god och den är lätt att framföra även utan assistans. Cykeln är genomtänk och är en tvättäkta ”e-bike” rakt igenom vilket är rätt väg att gå istället för modda om standardcyklar som senare säljs som ”elcyklar”. Tyvärr är utväxlingen något lätt för den som är bra tränad men snudd på perfekt för den som vill upptäcka eller ta sig från a till b utan att bli svettig. Glöm inte baklampa eller reflex bak. Det ingår inte vad jag sett och reflex bak är även ett lagkrav. Om priset är 7.999 kr är den fortfarande köpbar men i den prisklassen finns det också andra alternativ. Om priset är 5-6.999kr är det bara att slå till. Mer cykel för pengarna är svårt att hitta.

Velo city som saluförs i Sverige av sportkedjan XXL har adderat några nyheter i sin lineup av vardagscyklar och urbana stilokoner. Av hela sexton modeller från Velo city  är sex modeller med el-assistans. Velo City Energy Flash är instegsmodellen som både finns i en unisex modell samt en dammodell med lågt insteg. Utöver dessa finns Velo City Energy Flash i en uppboostad variant som heter Energy Boost. Modellen Energy Boost kommer även den i två utföranden. Unisex och women. Vill man lyxa till det ännu mer finns Energy Spiker och Energy Blaster.

Specifikationer:
– Ram: Energy Alloy 6061
– Styrlager: VP-J203AE 42/55 6061
– Gaffel: Energy Alloy
– Styre: Steel 610 mm
– Handtag: VLG-519 AD2
– Stång: Promax MA-592 105
– Sadelstång: SP-C208 27,2 x 350
– Sadel: Selle Royal Freeway
– Växelreglage: Shimano Tourney
– Bakväxel: Shimano Tourney
– Antal växlar: 7
– Bromsar: Tektro MD-311
– Bromshandtag: Aluminium WX 47PP
– Kassett: Shimano Tourney 13-28T
– Kedja: KMC Z51RB
– Vevset: Prowell 38T
– Vevlager: Neco B908
– Fälgar: 700C double wall 36H 6061
– Nav: Modus MD-JA159 36H
– Ekrar: Stainless steel 13G Black
– Däck: CST 28 x 2,0 (50-622)
– Extrautrustning: Kickstand, Mudguard and Front light
– Batteristorlek: 360 Wh
– Spänning: 36 V
– Motorsystem: Shengyi Rear Engine
– Walk assist: Ja
– Vridmoment: 32 Nm
– Laddningscykler för batteriet: 500
– Laddningstid: 4 t
– Batterityp: Downtube battery
– Räckvidd: Actual 40–60 km
– Vikt: 23 kg ink. batteri (vägd av mig)
*med reservation för fel

Velo City Energy Flash
Betyg: 3+/5 (bra)
Pris: 999 euro

Plus:
– Priset
– Utrustningsnivå
– Hög komfort
– Promenadassistans upp 6km/h

Minus:
– Livsfarliga (hala) pedaler vid regn eller ”fel” skor
– Levererades utan reflex bak
– Knasig axeldimension bak
– Vikten (23kg)
– Lång laddningstid
– Trixigt att ta loss bakhjulet
– Svårt att hitta kompatibla cykelhållare till bilen som klarar 23kg cykel

Kategori

TEST: ALFA TRAC A/P/S GTX – en pjäxa full av överraskningar

ALFA TRAC A/P/S GTX är nykomlingen som har det mesta. Våra kära grannar i Norge har nu släppt en serie riktigt trevliga pjäxor för längdskidåkning. Jag har testat TRAC A/P/S GTX som både är lätt, snygg och varm. Men hur är den att åka i? 

Denna vinter har ALFA’s vinternyheter  inom längdskidåkning slagit igenom riktigt bra både här hemma i Sverige men också även i Norge. När jag för första gången fick se vinternyheter så blev jag riktigt glad över att hittat nyheter inom längdskidor som stack ut. Speciellt när det kom till längdpjäxor. ALFA har inför denna säsong släppt en serie med längdpjäxor som både kan tilltala den flitiga motionären men också den renodlade tävlingsåkaren som jagar placeringar. Jag har i vintern testat ALFA TRAC A/P/S GTX som är deras svar på tal när du vill kapa tid. Oavsett om det handlar om Vasaloppet eller nationell tävling.

FÖRSTA INTRYCK
Efter att jag hade öppnade kartongen till ALFA TRAC A/P/S GTX så slogs jag direkt av hur pass lätta pjäxorna var när jag höll ena pjäxan i handen. Den välbalanserade känslan jag fick av pjäxan gav goda aningar om vad som väntade mig ute i spåren. Utöver en sleek och annorlunda design på ett bra sätt glänste också GORE-TEX märket fint i morgonljuset. I handen hade jag nu en riktig utmanare till dagens stora märkens toppmodeller.

ALFA TRAC A/P/S GTX

ALFA TRAC A/P/S GTX

MATERIAL
ALFA TRAC A/P/S GTX har en mycket följsamt och mjuk ovandel med elastisk baksida på skaftet av pjäxan. PRF Gaiter (PVC) som ovandelen är skapad av håller effektivt bort smuts, vatten och snö. ALFA TRAC A/P/S GTX har även GORE-TEX® PERFORMANCE COMFORT membran som levererar gott skytt mot vatten samtidigt som den ventilerar ut fukt. Tillsammans bidrar dessa komponenter en fin helhet både funktionellt men också även hög komfort åt foten. Innerskon hos TRAC är mjuk med anatomiskt stöd för foten men återger ändå något styv känslan. TRAC erbjuder inte direkt till fredagsmys i innerskon men komforten och materialet på insidan är ändå helt godkänd och i linje med liknande modeller från andra tillverkare. Känslan kring material ligger väldigt nära Alpina.

FUNKTION
När det kommer till funktion och tekniska lösningar så erbjuder ALFA TRAC A/P/S GTX några intressanta lösningar. Om vi börjar med innerskon så är den precis som flera liknande modeller väldigt låg i snittet vilket ger fin kontroll och balans i åkningen.  En annan trevlig funktion att den även har asymmetrisk snörning och kommer utan plös.  Känslan i åkningen blir helt klart något annat mot vad jag kanske är van vid men på ett bra sätt. ALFA FLEX L-BOARD är också en intressant egenskap hos TRAC. Funktionsmässigt ger den dig en fin kick och mina tår tackade mig efteråt efter distanspasset.

ALFA TRAC A/P/S GTX är kompatibel med NNN-system eller Salomons PROLINK-system. Sulan som är en XCELERATOR SOLE svarar ruggit bra i svängar och styvar till sig när det blir allvar. Bra egenskaper som behövs helt enkelt. Tack vare tillhörigheten till NNN-familjen ger det åkaren också en fin bredd på kompatibla bindningar för olika typer av åkning. Vikten som också är väldigt låg landar på hela 430g för storlek 42. Snyggt jobbat Alfa.

ALFA TRAC A/P/S GTX

ALFA TRAC A/P/S GTX är kompatibel med NNN-system eller Salomons PROLINK-system.

ANVÄNDNING
När jag först började att använda ALFA TRAC A/P/S GTX så kom jag inte riktigt överens med skaftet och ovandelen. Till skillnad från liknande modeller så kändes ovandelen (GAITER ELASTIC) något pösig när man gick omkring i pjäxorna och skaftet något smalt och stelt. Ovandelen veckade sig också ganska fult men komforten var enastående. Med tiden fick jag lära mig att plumsigheten i ovandelen hade en bra fördel. Den klämde inte mina tår vid kompression. Det gillade jag. Efter det passet tänkte jag inte så mycket mer på det. Skaftet däremot blev visserligen bättre med tiden men ändå inte helt bra när skidbyxorna/tightsen landade innanför skaftet. För min del blev känslan bättre med byxorna/tightsen utanför. Men det finns tydligen någon oskriven regel om att byxorna Ska vara innanför. Men men. Det blev på något sett för trångt och skapade obehag vid åkning så för egen del är det byxor utanför som gäller. Som ni kanske kan se på bilderna så har ovandelen små kratar vilket påminner väldigt mycket om Alpinas pjäxor. Konstruktionen är av liknande art och det går att se igenom hålen om man vill. Funktionellt, annorlunda och lite hippt tycker jag.

Prestationsmässigt sett så tycker jag pjäxan levererar och kan mycket väl mäta sig mot liknande modeller i samma klass. För långa distanspass eller hårda och korta pass fungerar pjäxan klanderfritt från start till mål. Jag har heller inte under testperioden haft speciellt mycket problem med att snörningen gått upp eller blivit för lös. Yttersulan håller även den en bra klass och trots ihärdiga försök till att misshandla den mot barmark men den lever än idag. Sammanfattningsvis så är ALFA TRAC en riktigt grym skidpjäxa men som kanske borde få en lite ansiktlyftning när det kommer till skaftet och ovandelens utformning vid skaftet. Passformen kunde vara lite mer ”race” men den återspeglar storlekstabellen bra men överraskade mig med sin fina bredd framtill utan att bli för glappig eller lös i hälen. För den som eftersöker en extra bred innersko finns samma modell i ett XL-utförande. Vattenskyddet iform av ovandelen och innerskon med Gore-Tex gör ett mycket bra jobb med att hålla foten fri från snö och väta. Temperaturmässigt klarar skon att hålla värmen vid låga temperaturer med endast en tunnare ullstrumpa på foten

ALFA TRAC

Vattentät, lätt och mycket tävlingskänsla i nya ALFA TRAC

ALFA TRAC APS GTX

ALFA TRAC APS GTX är en bra tävlingspjäxa men kunde ha haft en något mer följsam och åtsittande skaftparti.

SAMMANFATTNING
ALFA TRAC A/P/S GTX är vinterns stora nyhet på längdskidan. Det är en enastående pjäxa som kombinerar komfort och prestanda i ett ultralätt format som med små tekniska lösningar bjuder på många överraskningar i spåret. ALFA TRAC får högt betyg men prislappen kunde ha fått vara lite lägre.

ALFA TRAC A/P/S GTX
Betyg: 5/5 (Utmärkt produkt)
Pris: 3.500kr

Plus:
– Lätt
– Vattentät
– Vridstyv
– Bra åkkänsla

Minus: 
– Färgval
– Priset

Kategori

Vad är RECCO? Nytt utbildningspaket från säkerhetsjätten

Ja. Vad är då RECCO för något? Det är en fråga många kunder men också butikspersonal ställer sig. Nu har RECCO tagit fram ett utbildningspaket för att göra fler medvetna om hur systemet fungerar och vad det är för något.

Flera av er har säkert sett logotypen för RECCO någon gång. Det är också med stor sannolikhet så att du någon gång ägt ett plagg med en RECCO enhet insytt. För er som inte känner till RECCO så handlar det ofta för konsumentens del om lavinsökningsprodukter. Man syr helt enkelt in en liten bricka/reflektor som ger utslag på en sökare som sökstyrkorna har när de letar efter försvunna personer i lavinområden. Systemet är väldigt smart, enkel att ha med sig och det finns även lösa 3D-liknande klisteretiketter att tillgå om man vill utrusta sig själv eller sin utrustning med taggar i efterhand.
RECCO’s utbildningsmaterial som tagits fram i syfte om att på ett enkelt sätt informera butikerna kring funktionalitet och hur man för detta vidare ut mot kunder. Utöver en lista på sju punkter som kortfattat går igenom funktionen så har även fyra filmer tagits fram som visar mer i praktiken hur systemet fungerar. Bra jobbat RECCO!

..

Kategori
Annons

Rapha 500 – it’s on!

Förra året genomförde jag min första Rapha 500. I år ger jag mig in i utmaningen igen. It’s on!

Inom kort öppnar anmälan till vinterutmaningen Rapha 500. Det hela går ut på att man mellan julafton och nyårsafton ska registrera 500 cyklade kilometrar på Strava. Deltagandet är konstnadsfritt och klarar man utmaningen får man ett tygmärke hemskickat. Så nu är det dags igen. Årets sista mil ska sättas på plats och vill du läsa hur jag hade det förra året finns både film och bilder här!

Mer info: Rapha 500

Rapha 500 – 2015
Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Del 5 | Del 6 | Del 7 | Sista dagen

Lidinglöloppet utan träning – så gick det

I början av sommaren tyckte mina vänner det var en bra idé att ta sig an En Svensk Klassiker efter att vi tagit oss igenom Vätternrundan med nöd och näppe. Efter ett misserabelt år för Vätternrundan vädermässigt sett stod simmningen på tur, ”kom det blir kul” sa dom, ”det är enkelt, som blandsaft” sa dom. I samma veva anmälde vi oss till Lidingöloppet men avvaktade lite med Vansbrosimmningen då den inte brukar bli fulltecknad lika snabbt. När dagen närmade sig fick alla förhinder… Typiskt.

Så nu sitter jag här med min blytunga medalj från Lidingöloppet – ett 30 kilometer långt terränglopp i löpning. När jag suger på karamellen så här efter loppet känns det ändå ganska gott att ha tagit sig igenom utmaningen med endast 20 kilometer löpning i kroppen. Men det höll på att gå illa, riktigt illa. Efter sommarens sjukdom som gjorde att jag fick slå av lite på träningen och efter en illa planerad semester fick löpträningen därmed också läggas på is.
Jag kom dock ut några gånger men kom aldrig riktigt igång med löpning så som jag brukar göra. Efter en vecka utomlands, roadtrip i Sverige och med allt för många grillkvällar i mitt samvete var dagen D redan här. Jag skulle liksom springa 10 km mer mot vad jag hittills sprungit i år. Med någon dag kvar till start insåg jag att jag glömt ta ledigt från jobbet, inte hunnit köpa uppladdning (pre loader) samt se efter mitt förråd av energiprodukter och utrustning för loppet. Det blev kaos helt enkelt. Men eftersom jag har genomfört liknande lopp tidigare fick jag helt enkelt förlita mig på min rutin som det heter.
Planen blev helt enkelt att skala ner alla måsten, sätta ett rimligt mål och sedan se över den utrustningen man hade för stunden. Bekväma kläder fick gå före hi-tec gear, insprunga skor framför snabbskor och sedan handlade resten om att äta balanserat, sova bra och vila mig i form. Vila mig i form.

När dagen väl kom var jag den enda som stod på startlinjen av den lilla grupp som tidigare i våras ville genomföra ”klassikern”. I den näst sista startgruppen stod jag. Med starttid 14.00 i startgrupp 10 slapp jag monsterkön vid nummerlappsutdelningen och kunde med lätthet fokusera på min kommande prestation istället för att ödsla energi på att stå i kö, tampas med andra deltagare och leta efter anhöriga på vift. Efter att jag hämtat ut nummerlappen var det bara att slå sig ner på löparbanan och börja tejpa tår, bröstvårtor och allt annat som tänkas kunna få en del stryk under loppet.

Efter en stund fick jag påhälsning av en av landets snabbaste löpare som önskade lycka till och gav mig en spark i baken. Vädret hade blivit lite bättre men det var fortfarande något kyligt i luften och regn väntades lite senare under dagen. Klockan började nu att närma sig start. För er som inte sprungit Lidingöloppet så är start och mål en bit bort från tävlingsområdet vid Lidingövallen. Att knata till starten tog sin lilla tid och även om benen kändes hyggligt pigga är det närmare 2 kilometer till starten. Pjuh!

Lidingöloppet bilder

Lidingöloppet ska strax börja för min del. Här i full gång med att tejpa kropp och knopp!

Till starten kom jag. Här bjöds det på musik, dryck, frukt och uppvärmning. Nu var det bara minuter kvar till start. En stor klocka räknande ner för hur länge jag hade på mig att ta mig till startfållen. Med 1 minut och 29 sekunder kvar klev jag in i den stora men också något tomma startfålla. Arrangören pumpade hög musik från högtalarna och Apollo stod för uppvärmningen. Så mitt uppe i äppelplockningen och höga knän var det dags. Musiken sänktes, klockan räknande ner och Pang! Det var dags att ge sig av. I ett dammoln lämnade vi gärdet och var nu i gång. I början är banan bred och underlaget är gräs. Trots att det hade regnat lite kvällen innan dammade det friskt. Taktiken nu var bara att ligga lågt, hitta mitt tempo och om jag hade krafter kvar öka sista fem. Klockan tickade på och kilometrarna for iväg. Första milen gick bra, även den andra. Med sju kilometrar kvar fick jag släppa mitt tempo och jag fick börja varva löpningen med jogg, lunk och gång. Taktiken att gå i backarna spelade stor roll denna dag tror jag vilket gav mig piggare ben mot slutet av loppet. När jag hade kämpat mig igenom några kilometrar till på denna plågsamma bana som bara går upp och ner var det dags för Karins backe. Så vem den där Karin är så avskydde jag Karin och hennes backe ganska så mycket just då. Att på slutet av loppet få en dödsbacke slängd på sig var det sista man behövde för att kämpa sig i mål. Jag besegrade i alla fall Karins backe, men oj vad jag inte gillade den då. Däremot har Karin bra musiksmak. Fet dansmusik bjöds det på. Najz.

Efter tre timmar och 48 minuter kunde jag avsluta med att spurta in i målet med stumma lår och dammigt ansikte. Benen var gråa av allt damm jag samlat på mig under loppet och även om jag tvekade lite innan på att ställa upp kändes det förbaskat gott att ha tagit sig i mål.

Efter målgången väntade familj och vänner som samlats för att ta emot mig. Lidingöloppet kanske inte var så pjåkigt i alla fall.

Lidingöloppet bilder

Då var det klarrrt – Lidingöloppet 30k

Kategori

GHETTO RIDE: Skymningspass med blodsmak – eller är jag bara för klen?

Tisdagar vet ni som bekant vid det här laget att det för mig innebär cykling av något slag. I kväll var det inget undantag utan det blev tredje gången gillt som jag satte mig på sadeln för dagen. Men det hade jag absolut inget emot.

Denna tisdag var John tillbaka. Han hade varit i ostlandet som är så svårt att stava och cyklat i alperna, pangat ost och klättrat typ 5000 höjdmeter på jättekort sträcka. Trots detta som gick av stapeln i lördags hade han riktigt bra ben denna kväll. Något som var mindre bra var att hans supercykel som kostar som en mindre bil hade fatal seatpost clamp error som bara man kan få med ultraintegrerade sadelstolpsklämmor. Det hela började med att han skulle justera sadeln vid samlingen då cykeln precis hade monterats upp igen ur cykelväskan han hade haft den i. Mitt i allt i hoppa så hörde vi ett klonk…och vips hade en sådan där apliten-pyttenytte liten del ramlat ner i ramen. Efter lite pill, skakande, dunkande och ännu mer skakande fick det bli en provisorisk lösning med den lilla delen fortfarande i ramen.
På vägen ner mot Fors lyckades på något sätt den där lilla biten lossna så John bestämde sig för att stanna till och fixa sadelstolpen. Han hade sedan nio minuter upp till oss så det blev lite fina 500w i snitt i 15 kilometer för hans del innan han anslöt strax innan Ösmo när vi hade vänt vid kyrkbacken där.

Men hörrni, jösses vilka vindar det var i kväll. Starka som attan och hur man än låg i klungan så fick man dödsvind på sig. Snittfarten landade slutligen på 35.7 km/h för egen del. En roliga sak var i alla fall att jag var lite piggare i benen mot förra veckan. Men den där blodsmaken kom lite då och då trots pigga ben. Men jösses hörrni vad det smakar illa, fast på något sjukt bra sätt. Typ.  Förutom blodsmak i munnen så satt jag med i klungan bra och gjorde några mycket korta utbrytningar som jag fick ont slita för att ta igen luckan som uppstod när klungan pangande om mig. Jobbigt men roligt. Precis som förra veckan hade vi också sällskap av STHLM Speed Skaters och CK Falken med flera på den kommande Velothon banan. Solen gick ju ner ganska tidigt så kvällens runda slutade på lite över 40km. Efter turen blev det en after bike och prisutdelning för top 3 i SC16. John kammande förövrigt hem den titeln med lite över 10 sekunder. Grattis och snyggt jobbat!

För våra skogskamrater slutade tyvärr illa för en del medans andra lyckades rulla igenom förortsstigarna välbehållna. Det blev en sväng upp till Alp’d ghetto och en del kända snabb-stigar som Hasses OTB, Ghetto Skutan och Din mamma. Det var tydligen också riktigt fina förhållanden i skogen då nästan alla kom tillbaka med rena kläder. Najz.

Här kommer bilder från kvällen!

Ghetto Ride haninge

Hur var det här med att kontrollera sin cykel innan passet :)

Velothon banan

Testkörde delar av Velothon banan i kväll

Ghetto Ride haninge Åbyplan

Eftersnack innan after bike.

SummerChallange SC16

John kammade hem årets SummerChallange. Stort grattis!

 

 

Kategori
Annons

BILDBOMB: Bilder från Sköndalscrossen

Vilken härlig start det blev för alla cykelcross-sugna cyklister i stockholm. I dag var det dags för Sköndalscrossen som kickar i gång CX-säsongen på allvar som i morgon följs upp av första Kompiscrossen för året. I ett soligt Sköndal strax söder om söder var det dags att sätta benen på prov. CX-arenan i sköndal stod redo.

Tidigt denna lördag var det samling vid CX-arenan i sköndal. Ett härligt gäng cyklister hade redan dykt upp strax innan tio och medans fler cyklister rullade in passade flera på att testa banan som för dagen inte ingav så mycket cykelcross underlag (det ska vara lerigt). Solen gassade och värmen steg för varje minut som gick. Banan vid sköndal mäter ungefär 2 km med en rad tekniska hinder som trappsektion, hopphinder, tighta kurvor och sugande klättringar. Ett varv på banan tar runt fem till sex minuter beroende på vilka hinder man väjer att passera. En sak som är säker är att man kan bli väldigt trött på den.

När klockan passerat tio började det bli trångt vid startfållorna. Vid halv elva ungefär hade hela startfältet samlat sig och det var dags för start. Efter en händelserik start tog Birger – CK Valhall tag i taktpinnen och den jagade klungan höll sig tätt bakom. Detta skulle nästa stå sig hela vägen om inte Tullinge hade skickat en rad starka cyklister – på mountainbikes. Efter något varv gick en av tullinge cyklisterna förbi och upp i ledning. I toppen kunde man senare inte hålla samma takt och den ledande duon drygades ut till tullingecyklistens fördel som ensam drygade ut sin ledig varv efter varv. Bakom Birger var det desto tightare. En grupp på tre samsades åt i början att dela på dragjobbet men efter halva tiden fick Fredrikshof cyklisten Per släppa greppet om den jagade trion som nu blev en jagade duo bestående av två Valhall cyklister.

Efter en riktigt härlig dag på sköndals CX-arena tror jag utgången blev 1a Tullinge SK, 2a Team TCM, 3a CK Valhall.
Här kommer bilder från dagen.

Cykla i stockholm. Foto: Bang Engström

Bra action i dag i sköndal!

Kategori

Invigning av efterlängtat utegym i haninge

Längtan efter ett utegym i haninge har funnits hos många. Nu finns möjligheten för haningeborna att träna utomhus. Under onsdagen var det dags att inviga det nya utegymmet vid Hanvedens idrottsplats.

När klockan slog 18:00 under onsdagen var det dags för något som många träningssugna haningebor längtat efter. Invigning av ett utegym vid hanvedens idrottsplats. Efter ett kort tal av kultur- och fritidsnämndens ordförande Mehmet Coksurer (MP) samt kommunens idrottsstrateg Sara Nilsson var det så dags att klippa band. Utegymmet var nu officiellt invigt.
I samband med invigningen hade bord dukats upp med frukt, dryck och lättare tilltugg. En personlig tränare fanns från plats för att leda den första delen av tre kommande PT-ledda träningspass vid utegymmet. Just i dag bjöds det på cirkelpass i ledning av PT’n Katrin Eklund .
Hade man glömt träningskläder för dagen fanns det bland annat möjlighet att gå på tipspromenad.

Nu är det första av två nya utegym i haninge invight. Den andra beräknas bli klar under september och platsen för den är Rudans friluftsanläggning vid Handen. Utegymmet vid Hanveden har cirka tio stationer med redskap för att träna hela kroppen. I dag fanns även ett bildäck och slägga på plats. Skulle man vilka varva träningen på utegymmet med andra träningsformer ligger Hanvedens IP ett stenkast därifrån eller den anslutande motionsslingan som tar dig ända bort till Riddartorp. Är ni sugna att besäka Hanvedens utegym i haninge så ta sikte på Västerhaninge och följ skyltarna mot Hanvedens idrottsplats så kommer ni hitta det. Följ utvecklingen av utegymmet här!

Dags för invigningstal

Nu är det första av två nya utegym i haninge invigt. Den andra beräknas bli klar under september och platsen för den är Rudans friluftsanläggning vid Handen. Utegymmet vid Hanveden har cirka tio stationer med redskap för att träna hela kroppen. I dag fanns även ett bildäck och slägga på plats. Skulle man vilja varva träningen på utegymmet med andra träningsformer ligger Hanvedens IP ett stenkast därifrån eller den anslutande motionsslingan som tar dig ända bort till Riddartorp.

Är ni sugna att besöka Hanvedens utegym i haninge så ta sikte på Västerhaninge och följ skyltarna mot Hanvedens idrottsplats så kommer ni hitta det.

  • Följ utvecklingen av utegymmet här (Facebook gruppen – Utegym I Hanvedens IP)
  • För träningstider för PT-ledda träningstillfällen finns information HÄR!
PT Katrin Eklund

PT Katrin Eklund visar dagens övningar

Invigning av hanvedens utegym

Det bjöds på dryck och tilltungg under dagens invigning av hanvedens utegym

Hanvedens utegym

Bildäck och slägga – ja tack!

Hanvedens Utegym i haningeHanvedens Utegym i haningeHanvedens Utegym i haningeHanvedens Utegym i haningeHanvedens Utegym i haningeHanvedens Utegym i haninge

Kategori

Shut-up-legs shut-up-legs SHUT UP!

I kväll har cyklats och pangats och gissa vem som blev avhängd på vägen hem… Då sitter man här igen med ömmande ben men med en ganska allmänt go känsla i sinnet. Kvällen har tillbringats i sadeln tillsamman med några andra och det blev racern som vann i afton.

Vid samlingen i kväll fanns det både landsvägsgrupp och mtb-grupp. För egen del blev det landsvägsgrupp vilket jag kanske ångrar lite nu att jag hängde med på. Jag menar, jag har precis kommit tillbaka efter åtta veckors semester utan speciellt mycket träning :) Farten blev lite för hög för min del som fick slicka såren från Häringe slott enda hem till västerhaninge. Efter samlingen rullade vi ner till Utlida via Årsta havsbad och det var uppvärmningen. Vi skulle hålla en jämn och fin fart men det är svårt att hålla tillbaka när det går så fort och har flyt så uppvärmningen gick från just uppvärmning till fartlek. Självklart skulle det spurtas också vid Årsta havsbads skylten. Den skylten tog jag och fick även dagens bästa tid på det segmentet. Det roliga var att Alexander Gingsjö hade en sekund sämre tid än mig på den i dag. Det kan jag leva på Länge :) Fast å andra sidan skulle han mosa mig alla dagar i veckan och säkerligen också cyklandes med bara ett ben…

Cykla i Stockholm - Ghetto Ride

Varmt och soligt denna afton

Nåväl. Efter Utlida bar det av ner mot Ösmo och nu blev det lagtempo med snabba förningar. Farten var bra och vi låg en bit över 40km/h mestadels. Nere vid Ösmo vände vi vid plantshopen och sedan blev det klättring upp tillbaka upp till kyrkbacken för att sedan panga tillbaka med fri fart. Strax uppe vid krönet tog John täten och sprätte loss fint. Samarbetet gick bra längst fram och vid gamla nynäsvägen fick jag och några till åter igen kontakt med klungan som nu hade dragit ner lite på farten. I samlad klungan rörde vi oss tillbaka och vid avfarten mot Segersäng började killarna längst fram att sprätta igen. Farten gick upp och sista biten mot skylten låg strax över 55km/h. För egen del fick jag bita rejält i styrlindan och tänkte bara Shut-up-legs shut-up-legs SHUT UP! Backen som kom efter avfarten fick jag ge mig. Jag menar, några veckors semester innan detta gjorde inte saken direkt bättre heller. Jag tillsammans med några andra tappade i alla fall huvudklungan på fyra man och vi segade oss vidare i utspridda kluster. Efter lite återhämtning kunde vi bilda en mindre klunga och det gjordes försök att gå ikapp men innan vi ens var nära fick jag ge mig igen. Krampkänningarna kom lagom vid Häringe slott och efter det var det bara att slå av på takten. I backen upp efter Häringe slott blev jag omcyklad av Peter som ryckt upp sig ordentligt som verkade ha hittat krafter i någon buske längs vägen. Långt fram såg jag även att han tampades med Ingemar och hur det gick mellan dessa låter jag vara osagt då jag lite uppgiven rullade upp ensam tillbaka till Åbyplan. Kvällen slutade bra för egen del. Snittfarten blev lite lägre då jag på hemvägen mestadels fick cykla själv, men 35.8km/h på 55.6km är helt okej då snittpulsen låg på 158/174 bpm så nog fick jag kämpa alltid. Huvudklungan hade strax under 40km/h i snitt på fyra pers så nog fanns det bra ben i den. Nu ska jag gå och gräva ner mig i soffan innan skumrullen åker fram.

Tack för ikväll alla som var med. Efter turen mötte vi upp alla andra som tog en after bike efter en runda i skogen.

Passet i siffror:

Distans 55.6km
Snittfart: 35.8km/h
Medelpuls: 158 bpm
Maxpuls:178 bpm
Maxfart: 58.7 km/h
Kalorier: 3.099
Stigning: 339 m
Personliga rekord (segment): 11 st

Cykla i Stockholm - Ghetto Ride

Backen upp från Ösmo plantshop

 

Kategori
Annons

En vanlig tizdag i förorten – med bad, blod och småhjulingar

Vi befinner oss just nu i slutet av juli månad och kvällarna börjar att komma i gång  på riktigt värmemässigt nu. Kvällens cykeltur blev en svettig historia med blod, vurpor och trycksladdar.

Trots semestertider dök det upp många cyklister som ville smaka på stig, blåbär och förortscykling. Efter en kortare uppvärmningsrunda blev det dagas att dela upp oss i mindre grupper med sikte mot sjön Öran lite senare för kvällsdopp och fika. För egen del hamnade jag i ”semester-gruppen” som inledningsvis tog det piano, precis som man ska göra i en ”vi-som-har-semester-grupp”. Efter en kortare stund blev det dags att slå på fartknappen tyckte Mr. Race och farten gick upp rejält bitvis. Med hjärtat i halsgropen fick vi pusta ut en kortare stund innan det var åter igen dags för nästa fartökning. Vägen till Öran blev intensivare och intensivare och sista biten på Sörmlandsleden, mja – den gick i dödsfart.

Hur som helst så var det roligt att få komma upp på cykeln igen. Det var typ en vecka sist. Mer löpning har det blivit då Lidingöloppet närmar sig med stormsteg. Fast innan den ska tydligen Cykelvasan avverkas så jag får inte helt glömma bort att cykla. Nåväl. En riktigt trevlig tur hade vi och pausen vid Öran kändes extra bra då benen behövde vila lite.

Den avslutande spurten upp mot Åbyplan var som gårdagens avslutning i Tour de france – tight.

Distans 20.1 km
Medelfart 12.7 km/h
Maxfart 49.7 km/h
Kalorier 770
Tid 1.40.27
Medelpuls 140 bpm

Maxpuls 181 bpm

Bilder från kvällen finns här!

Mountainbike i stockholm

Lite blod har väl aldrig skadat?

Kategori

Bildbomd från Ghetto Ride 19 juli

Här kommer bilder från kvällens skogsäventyr 19 juli.

Tack alla som var med ikväll. Det blev en mycket trevlig tur.

Mountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholm

Kategori

Swimrun, cykling och lite pasta pesto på det

Vilken dag det har varit. Med tidig start vid Rudan började dagen med ett simpass med swimrun teamet i haninge. Efter att ha blivit slaktad i vattnet var det lika bra att fortsätta dagen på cykel. 

Samling 06.30 ombytta och klara. Så löd instruktionerna när jag pratade med träningsgruppen som tränar loss i Rudan i ottan. På schemat för deras del fanns simning och löpning som skulle avverkad på deras lokala bana vid nedre Rudan sjön.  Sagt och gjort fanns jag på plats ombytt och klar. Min tighta våtdräkt satt fint i morgonsolen medan vinden kylde lätt ner fötterna. Efter ett tag kom killarna en efter en. Med sig hade man paddlar, dolmar, rep och annat man brukar ha med sig. Självklart hade jag inget rep, dolme eller coola stigskor. Jag hade badmössa som det verkar råda delade meningar om i swim run-världen. Badmössan vara eller icke vara…

Efter lite skitsnack och träningsupplägg för morgonen var det dags. Killarna dundrade i väg och fort gick det. Innan jag hann blicka var killarna redan i vattnet och på väg mot land. Själv pinnande jag på i mitt tempo och min bristande teknik i crawl gjorde sig än en gång påmind. Efter några minuter i vattnet var det bara att ge upp. Crawl blev bröstsim och bröstsim blev ryggsim och sedan var jag bara tvungen att testa våtdräktens flytkapacitet. Jo, jag flöt en lite stund. Nåväl. Efter det blev det lite mer simning och jag började faktiskt att bli varm i ”kläderna” och resten av passet gick väldigt bra. Mot slutet när killarna hade gjort sin sista växling gick jag upp och haffade kameran. Vilken morgon! Ny våtdräkt och årets första dopp. Najz!

Efter att killarna kört klart första delen av träningen var det tyvärr dags för mig att avika. Jag hade ett cykelpass som väntade så det var bara att vända hemåt och svida om till lycra. Det blev en kort runda på racern innan det var dags för familjelunch och lite småfix. Men jag hann med en runda ner till Årsta havsbad via Tungelsta och Fors på vägen hem. Även om solen visade sig idag blåste det ganska kraftigt och kylde rätt friskt i både nylle, bringa och knän. Nåväl. Morgondagen blir lugnare. Vi ska åka till Lissma och försöka bli av med lite barnkläder och leksaker,  kruxet med detta är att man bör vara på plats runt 07.30 för att få plats…

Så nu blir kvällen lugn tillsammans med ett glas vatten och prismärkaren vi fått låna hem.

Här kommer lite bilder från dagen…

Swinrun i stockholm

Dags att plaska lite

Swinrun i stockholm

Här sitter tekniken fint till skillnad mot vad en annan klarar av att leverera

Swinrun i stockholm

Beach mode

Swinrun i stockholm

Swinrun i stockholm

Swinrun i stockholm

Röda paddlar – inget för nybörjare

Swinrun i stockholm

Sammanfattning av första passet, tekniksnack blandat med tips och tricks

Swinrun i stockholm

Härligt gäng att träna ”med”, om man hänger med dvs…

Swinrun i stockholm

Swinrun i stockholm

Swinrun i stockholm

Swinrun i stockholm

Morgonsnack innan träning

Swinrun i stockholm

Bra grejer att ha med sig när man ska både simma och springa samt hålla koll på sin polare

Swinrun i stockholm

Annons

Lunchjogg med myggbett och skavsår

Äntligen börjar värmen att göra comeback. Vad härligare är det då än att snöra på sig skorna för ett lunchpass?

Nu visar termometern över tjugograder och det tillsammans med en högfront gör det lite enklare att ge sig ut i spåret på lunchen. Sagt och gjort snörade jag på mig skorna helt enkelt och begav mig ut på en kort lite mysrunda innan jag käkade lite soppa.

Rundan denna gång gick i skogarna i utkanten av Frescati och KTH, superfina stigar, vägar och slingor man kan välja på. Ett perfekt ställe att dra av en löprunda oavsett distans. Lunchpass blir det nog fler av när det snart börjar närma sig TCS Lidingöloppet. Mer om det senare.

Kategori

Saucony växlar upp – modellerna Ride och Omni får EVERUN

Den nya stötdämpande toppsulan EVERUN från Saucony kommer nu i sommar även till modellerna Ride och Omni. 

Saucony adderar de populära skomodellerna Ride och Omni med deras senaste stötdämpande sula EVERUN. Den nya sulan som är placerad i mitten av skon mot traditionella isolerande däpningszoner ger en mer responsiv löpning och energiboost i frånskjutet. För löpare som söker en neutral sko finns Ride 9 och för den som söker mer stabilitet har vi Omni 15.  Båda modellerna finns i dam respektive herrstorlekar.

Saucony Ride 9 
Pris 1.600sek

 

Saucony Ride 9 Dam

Saucony Ride 9 Dam

Saucony Omni 15
Pris 1.700sek

Saucony Omni 15 Herr

Saucony Omni 15 Herr

Saucony Omni 15 Dam

Saucony Omni 15 Dam

Kategori

65 sätt att göra sig illa på – en dag i Parken

Efter flera dagar med finväder i Stockholm blev det helt enkelt för svårt att motstå en pushbike-dag i förorten. Platsen är Hanveden som ligger vid gamla riksvägen 73 i västerhaninge – en kvart från Stockholm (larsboda). I västerhaninge finns några av Stockholm’s finaste stigar och cykelvägar och det är också platsen där denna lilla park finns. 

Utöver fina landsvägar och mountainbikestigar i världsklass finns det också en del hangouts. Parken är en sådan. Byggd med mycket hjärta erbjuder det lilla området utmaningar i det större formatet. NS-banor varvade med 2 meters drops, hopp, gaps och burms finns på plats. Landningarna är inte alltid enligt boken och i bland kan det blir mer än ett äventyr om man inte kollat landningen innan.
För dagen blev det ett snabbt besök med lite hopp och för att testa landningar. Det är det man gör här. Skyfflar, testar, skyfflar.
Från starten så har Parken blivit mer välbyggd mot tidigare och idag är dem flesta stationerna stabila nog för en tyngre rigg med riktig slag. För den som är sugen på ett besök så kan en spade vara bra att ha med sig för att fixa landningen och också en gnutta bad ass. Bäst cykel för Parken är någon dämpad dirtbike alt. enduro cykel. Det finns mycket att göra och testa i Parken men räkna med en del pushande. Det blir mycket upp-å-ner å upp-å-ner igen. Men visst, gillar man höga luftfärder och att cykla på plankor är detta stället för dig. Vad jag vet finns det inget liknande i hela Stockholm så vill man cykla på plankor kan detta vara något för dig.

För egen del så räckte det med två timmar innan jag blev tvungen att rulla hem. Lite bittert när man precis satt en bra landning och hittat en fin linje mellan två spår.

Om du besöker parken och får mot förmodan fått nog av plankor och vill smiska stig eller enduro finns det klassiska Enduroberget (även kallat Ghettoberget) inom tio minuters trampande. Huvudsaklingen består området av ett ”berg” med tre alternativa slingor som kan bakas ihop lite snyggt till en symbios av dödsdropps, singletrack och trenduro. Är man sugen på lite mer pushbike men med mindre plankor finns trenduro-slingan vid Krokiga Näsan inom fem minuter från Parken. Lagom fallhöjd med hopp och burms utlovas. Det finns även fina slopes med lång rulltid för den som hellre vill det, men det får vi ta en annan gång.

Cyklingen i Västerhaninge bjuder som sagt på en rad olika utmaningar och även om vädret är bra hinner man inte alltid med allt man vill. Ska ni besöka Parken så ta det lite piano i början. Det finns säkert minst 65 sätt att göra sig illa på här. Happy onsdag!

Fler bilder finns här!

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Parken i Västerhaninge

Fler bilder finns här!

Annons

Cykelpark i Västerhaninge – Bilder

Här kommer bilder från Parken i Västerhaninge som har något för alla smaker. 

Läs även: 65 sätt att göra sig illa på – en dag i Parken

Mountainbike i stockholm.

Parken i Västerhaninge

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Läs även: 65 sätt att göra sig illa på – en dag i Parken

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm

Läs även: 65 sätt att göra sig illa på – en dag i Parken

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Läs även: 65 sätt att göra sig illa på – en dag i Parken

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Mountainbike i stockholm.

Läs även: 65 sätt att göra sig illa på – en dag i Parken

Bildbomb från Rudan Nightmare 2016

Här kommer bilderna från årets upplaga av Rudan Nightmare.

Mountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholmMountainbike i stockholm

Kategori

Stekheta Bioracer – jag tar tempen på den nya klädaktören inför Sweden Bike Expo

Hösten har gått fort för Sveriges nya föreningsleverantör inom sportkläder. Från starten i höstas har intresset skjutit i höjden för den nya klädleverantören med bas i Norberg och Stockholm. En av personerna bakom Bioracer heter Mattias Nilsson. Jag fick en liten pratstund med honom inför vårens hetaste cykelmässa – Sweden Bike Expo.

Hej Mattias! Berätta lite vad besökarna kan få ta del av i er montern under Sweden Bike Expo.
– Hej! Vi kommer att visa upp vårt sortiment av teamwear för såväl cykel, triathlon och löpning. Även vårt fina standardsortiment, Collection kommer att finnas tillgängligt.

Hur har intresset varit för Bioracer sedan starten?
– Vi har på endast sex månader redan hunnit etablera oss som en leverantör av såväl teamkläder som standardkläder att räkna med på den svenska marknaden. Ett 60-tal klubbar har redan beställt och vi har fler och fler som ansluter sig till oss. Vi är otroligt glada och stolta över den feedbacken vi fått från våra kunder och även våra kollegor i Belgien.

Vilka kommer att vara på plats under mässan i mars?
– Utöver mig själv så kommer mina kollegor Jonas och Emma från kontoret i Norberg. Från Belgien kommer vi ha finbesök av vår exportchef Quinton Van Loggerenberg som kan allt och lite till om teamkläder. Han kan även berätta om alltifrån dem proffslag som åker i Bioracer kläder till hur processen att ta fram världens snabbaste tempodräkt gick till.

Härligt! Det ser vi fram emot. Tack Mattias för pratstunden.

Bioracer hittar ni under Sweden Bike Expo 18-20 mars på Stockholmsmässan.

Bioracer Speedwear

 

Bioracer på plats under Sweden Bike Expo. Bild: Bioracer

Bioracer på plats under Sweden Bike Expo. Bild: Bioracer

Prata med Bioracers exportchef Quinton Van Loggerenberg om hur processen att ta fram världens snabbaste tempodräkt gick till. Bild: Bioracer

Prata med Bioracers exportchef Quinton Van Loggerenberg om hur processen att ta fram världens snabbaste tempodräkt gick till. Bild: Bioracer

Annons

27.5+ och skivbromsracer är några av nyheterna när norska White presenterar sina nya cyklar för säsongen

Måndag 22 februari presenterar norska White sitt nya modellprogram för säsongen. I utbudet som släppts kommer vi kunna ta del av några riktigt trevliga nyheter. Här kommer en förhandstitt på mina favoriter bland nykomlingarna. 

Norska cykelmärket White kommer i dagarna med sina nya modeller inför kommande säsong. I utbudet som släpps finns utöver vanliga vardagscyklar även landvägscyklar, mountainbikes och elcyklar.
Bland nyheterna från White finns bland annat en skivbromsracer samt en ny 27.5 + mountainbike. White följer trenden med breda däck på mellanhjulingarna vilket är roligt att se. Bland barncyklarna så kommer det bland annat en mycket spännande 12″ balanscykel som med sin fina geometri gör det enkelt även för mindre barn att ta sina första steg mot en cykel med pedaler.
En annan het nyhet är White’s XCE 290 Comp Steps. En robust storhjuling med elmotor. Perfekt för den som vill slippa ödsla energi på transportsträckor på väg till skogens guld. På White.no släpps hela utbudet måndag 22 februari. Här kommer några av favoriterna från White.

För mer information besök White.

White XCP 27.5 Pro

White XCP 27.5 Pro

White XCP 27.5 Pro
Plus size 27.5″ med däck från Vee. Här har du 3″ breda däck att leka med tillsammans med drivlina Shimano Deore 10-delat. Framgaffeln är en Reba RL Boost från Rock Shox med 15mm genomgående axel. Trevlig nyhet som är helt rätt i tiden.
Pris: 14.999kr

White RR Aero Interceptor

White RR Aero Interceptor

White RR Aero Interceptor
Snabbast runt Vättern? Spana in nya Aero Interceptor med elektroniska växlar från Shimano Ultegra Di2. Det mesta på cykeln är tillverkat i kolfiber och med denna kommer du definitivt att kunna kapa tid.
Pris: 29.990kr

White XCE 290 Comp STEPS

White XCE 290 Comp STEPS

White XCE 290 Comp STEPS
Elassisterad 29er med dämpad framgaffel från Suntour XCR 32. Drivlinan kommer från Shimano Altus och den har även hydrauliska skivbromsar. Riktigt trevlig cykel för lättare stigcykling och vardagsäventyr.
Pris: 21.990kr

White XC 27.5 Ultimate

White XC 27.5 Ultimate

White XC 27.5 Ultimate
Detta är en riktigt trevlig överraskning. Utrustad med Shimano XT och framgaffel från DT Swiss OPM O.L med 100mm i slaglängd. Drivlinan är 11-delad med 11-40t bak och 38-28t fram. Ram i kolfiber.
Pris: 24.999kr

White RR Aero Killer Disc

White RR Aero Killer Disc

White Aero Killer Disc
Vad sägs om en 11-delad landsvägsraket för under 18.000kr? Nya White Aero Killer Disc har en pålitlig drivlina från Shimano 105, skivbromsar och en väldigt fin kolfiber ram. Aero Killer Disc kommer även med 25mm Continental Grand Sport Race däck som standard.
Pris: 17.999kr

WHITE RUNNER GIRL 12"

WHITE RUNNER GIRL 12″

White XC 120 Lite Run
Snygg och lätt balanscykel för barn. Ram och framgaffel i aluminium. Låg instegshöjd samt avlastningsplatta för foten.
Pris: 1.199 kr

 

Tjokkiskväll med vänner – men det började med trycksladd

Nycyklad sitter jag här vid datorn och avnjuter en kopp te samtidigt som mina fötter håller på att tina upp. Kvällens cykelpass gick på delvis upptrampade stigar men det blev en del spårning också. Jag har ghetto cyklat igen.

Kvällens uppslutning vid Åbyplan går nog inte till historien som en av de mest välbesökta. Vi blev ett skönt gäng på fyra personer som gjorde skogen osäker med våra storhjulingar och fetis monster. Temperaturen låg på minus tre och mot slutet av kvällen började även snön att falla på oss.
Kvällens fina tur bland stigarna i Västerhaninge bjöd för kvällen på några fina vattenbad för framhjulen och en del riktigt grymma utförslöpor på packad snö som i normala fall inte bjuder upp till fartlek utförs.

Trots snötäckta stigar med drygt decimetern med snö bitvis var kvällen lyckad. Gruppen höll ihop bra och och inga mekaniska stop blev det. Kvällens tur gav mersmak för snöcykling och ännu bredare däck. Jag funderar skarpt på att införskaffa mig ett par 4.9″, vad tycker ni? Värt eller ovärt?

Distans: 11.37km
Medelfart: 8.06km/h
Tid: 1.24.41
Stigning: 77m
Medelpuls: 132 bpm
Maxfart: 40.36km/h
Fatbikes: 2
FS: 1
Hardtail:3

4.5" och 4.6" på äventyr i afton.

4.5″ och 4.6″ på äventyr i afton.

Cykeln höll sig ganska så ren i afton. Mindre tid för cykeltvätt uppskattas alltid.

Cykeln höll sig ganska så ren i afton. Mindre tid för cykeltvätt uppskattas alltid.

Bra skog. Delvis upptrampad och delvis sockersnö med knäcktäcke.

Bra skog. Delvis upptrampad och delvis sockersnö med knäcktäcke.

Inte ensam i afton. Tre till hade jag sällskap av.

Inte ensam i afton. Tre till hade jag sällskap av.

Kategori
Ladda mer innehåll