Elin Turpeinen

Annons

Vad vore Norrland utan snö?

Ända sedan jag var liten har min bild av Norrland präglats av snö. Meterdjup snö. Jag fantiserade om riktigt långa vintrar med mer brädåkning, fler ulltröjor och kallare väder. Men allt eftersom åren går minskar de där metrarna, både i mina drömbilder och i verkligheten. 

Sommaren har aldrig riktigt lyckats charma mig, åtminstone inte lika mycket som den kyligare tiden på året. Så fort det var fråga om att välja favoritårstid var vintern mitt givna svar. Faktiskt så skulle det kunna vara den enda saken jag någonsin varit riktigt säker på. Det ultimatumet, om något, har jag liksom alltid svarat relativt direkt på utan att fundera speciellt mycket. Även om jag erkänner att en värld med konstant snöfall någonstans ändå inte är en utopisk version i mitt huvud. Samtidigt så är en värld utan snö otänkbar. Ett riktigt skräckscenario.

Drömmen om Norrland har funnits hos mig sedan jag var liten. Skulle jag flytta någonstans så var det norrut, gärna så många mil som möjligt. Där kylan var påtaglig under en längre period och antalet decimeter med snö betydligt högre. Jag drömde om en plats med längre vintrar och kortare somrar. Mer snöänglar, brädsvängar och ulltröjor.
Den lever kvar än. Drömmen om att packa väskorna och flytta ett gäng mil norrut. Hittills har jag inte haft äran att kalla de norrländska vidderna för mitt andra hem. Istället har livet tagit mig till Göteborg under ett par år och Stockholm under ett par andra. Givetvis har det även fört mig till alperna, vilket någonstans bör inkluderas i drömscenariot som jag sedan länge målat upp. Men ändå, drömmen om de nordligare breddgraderna lever kvar.

Tid finns fortfarande, förhoppningsvis i mängder. Och jag är säker på att jag kommer att landa på en av mina drömmars plats i framtiden.

Saken är den att jag börjat tvivla på att bilden jag målat upp kommer att blekna. Att den kommer behöva målas om, tonas ner. Hur de där meterhöga snövallarna jag visualiserat inte längre kommer vara verklighet när framtiden är här. Att det där skräckscenariot jag nämnde tidigare är på väg att realiseras. Förhoppningsvis har jag väldigt fel.

Även om jag inte flyttat uppåt så har jag numera haft möjligheten att besöka den del av Sverige som ligger norr om polcirkeln. Och även några delar som bara ligger norr om Dalarna. Riksgränsen, Hemavan, Gällivare, Umeå och Åre är några av de ytliga bekantskaper jag skaffat mig. Och precis som jag alltid misstänkt så har det varit fantastiska möten.

Sverige kan vara en sådan varierande och makalöst vacker plats. Från karga fjäll, till djupa skogar och öppna vidder. Och även om jag bara börjat upptäcka de nordligare delarna så har jag fått vad man brukar kalla för blodad tand. Jag vill ha mer. Och jag vill definitivt att det fortsatt ska finnas snö både där och här. I såväl mina drömbilder som i verkligheten.

Du kanske gillar

KÖPGUIDE – så väljer du rätt cykelskor

Damklocka från Victorinox för dagens alla utmaningar

LÖPSKOLAN del 5 – Inspiration och smultronställen i Stockholm

LÖPSKOLAN del 4 – Fem övningar som gör dig till en bättre löpare

LÖPSKOLAN del 3 – boosta din löpning! 3 tekniktips från elitlöparen Charlotte Schönbeck

Annons
Ladda mer innehåll
Hälsa