Karin Rahm

Annons

På sjukhus i Italien. Igen.

Elvis och Rickard väntar på kitevindar.

Ännu en härlig dag på stranden.

Busunge!

Bikini HÄR (adlink) och HÄR (adlink)

 

Måndag 24 juli

Sov länge och tog det supersoft på morgonen. Lunkade ner till stranden och träffade Elvis och Erika, våra nya kitevänner. Hängde på stranden en stund, byggde ett sandslott med Embla, tog en kaffe.
På eftermiddagen blev det sen lunch och chill i husbilen någon timme. Drog tillbaka till stranden och Rickard fick äntligen plocka upp kiten. Elvis hjälpte honom att gå igenom grunderna igen. Efter det drog jag och Embla tillbaka upp till husbilen medan de väntade på mer vind.
Just nu mår jag inte så bra. Vet inte om det är sviter efter den eventuella borrelian, antibiotikan eller något helt annat, men har börjat på känselbortfall i fingrar och tår. Det började med fötterna för någon vecka sedan men jag tänkte att det kanske var löparskorna som suttit åt lite under långpass i värmen. Och sol. Och het sand. Men nu när det gått över i fingrarna också blir jag faktiskt lite orolig. Ringde 1177.se och de sa att jag absolut skulle uppsöka läkare. Så nu blir det väl en ny tur till sjukan imorgon.
Ja, ingen idé att oroa sig. Blir ju liksom inte bättre av det. Ska göra någon middag nu och sedan tror jag att vi kommer gasa vidare ikväll.
Kram på er finingar!
/K

Mörkt på vägarna.

Hamnade här över natten.

Tror inte havet kan bli mer turkost än så här.

Akutmottagning nummer två i Italien.

Vidare till ännu ett sjukhus.

Hittar en minicamping precis på stranden.

Tre små italienska charmörer försöker fånga Emblas hjärta. <3

Tisdag 25 juli

Drog iväg från Porto Kaleo runt 20.30 igår kväll. Tänkte att vi skulle börja köra åt nordväst. Det var mörkt redan när vi började åka och mörkare blev det. När vi kört i någon timme var allt kolsvart runt omkring oss och det började blåsa upp till storm. Bilen svajade i vinden. Plötsligt började jag känna doften av brandrök. Och när jag fick se att vi körde rakt emot en stor brand fick jag panik. Det fanns ingenstans att vända, det enda vi kunde göra var att åka emot elden som fladdrade aggressivt i den starka vinden. Såg den tragiska nyhetsrapporteringen från storbranden i Portugal för mina ögon. Min hjärna började direkt tänka; vad gör vi om elden kommer mot oss?
Vi passerade nära branden men sedan kunde jag inte koppla av alls. Tyckte mig se bränder bakom varje kurva. Så nojig!
Kollade upp närmaste campingplats och knappade in den på navigatorn. Nu började klockan närma sig midnatt och vi var alla trötta och irriterade. Efter att ha kört vilse och knixat runt bland smala gränder i bergsbyar och nästan kört av kofångaren i de branta backarna hittade vi så fram till en liten campingplats söder om Paola i Kalabrien.
Det blev en natt med storm och regn och jag sov oroligt. Mina domningar i fingrar och tår blev bara värre.
På morgonen beslutade vi att uppsöka en läkare. Igen. Efter frukost åkte vi till ett sjukhus någon timmes resa bort. De kunde inte ett ord engelska där men med hjälp av Google Translate förstod jag att de inte kunde hjälpa mig utan att jag behövde åka två och halv timme till sjukhuset i Salerno. Där skulle man kunna hjälpa mig.
Stannade och åt en urdålig lunch på vägen. Men utsikten var helt magisk; gigantiska vågor och ett turkost hav.
Väl framme vid sjukhus nummer två i Salerno fick jag snabbt tala med en manlig sjuksköterska som kunde hyfsad engelska. Däremot var han väldigt nonchalant och jag fick direkt en dålig magkänsla. Jag skulle antagligen inte få någon hjälp här heller. Fick träffa en trevlig läkare men hans utlåtande var bara, gå till en läkare när du är tillbaka i Sverige igen. Mitt känselbortfall hade inget med borrelia eller antibiotikan att göra sa den manliga sjuksköterskan, det var nog något med ryggen?
Tappade allt hopp om hjälp från den italienska sjukvården. Hoppas nu bara att det här är helt vanliga biverkningar av medicinen eller symptom vid borrelia. Försöker att fokusera på annat nu och tar tag i allt när jag är tillbaka i Sverige igen.
Efter sjukhusvistelsen åkte vi till en liten mysig camping strax söder om Salerno. Jättetrevliga ägare och gäster. Och Embla fick genast tre italienska små beundrare som bönade och bad att hon skulle komma ut och cykla med dem. Embla please! Så himla gulligt!
Åt middag utanför husbilen innan vi gick och la oss. Men innan vi somnade blev det familjebråk igen. Antar att vi alla börjar tröttna en aning på varandra. Tur att semestern snart är slut, haha!
Nej, nu ska jag väl försöka fredsmäkla innan jag somnar till ljudet av vågorna. Kram på er!
Läs föregående inlägg HÄR.

In hospital in Italy. Again.

Sorry guys! Today you need to use Google Translate, I´m too busy seeking the perfect beach.

Du kanske gillar

Årets julklappstips – i alla prisklasser

Recept: Raw Food Chokladpraliner

Pepparkakssmoothie – recept på julfeeling

V Series – nytt koncept och superjacka från Haglöfs

3 Julklappstips till Svenduro cyklisten som har Allt

Annons
Ladda mer innehåll
Hälsa