Sophie Odelberg

Annons

Det sjukaste jag har gjort

Idag för exakt 4 år sedan lämnade jag Sverige och åkte iväg på en resa som skulle bli den värsta, svåraste, läskigaste men häftigaste resa jag någonsin gjort. Jag hade packat mina väskor och köpt en enkel flygbiljett till Karibien. Där skulle jag försöka hitta en segelbåt som jag kunde få jobb på och bli en del av crewet för att sedan kunna segla över Atlanten med.

Under tiden jag letade bodde jag i hamnarna jag letade i. Jag bodde inte på hotell, det tyckte jag var waist of money utan istället ”båt hoppade” jag. Diverse, jag bodde på olika båtar varje kväll. Typ vart som helst, hos nästan vem som helst som kunde erbjuda en enkel sovplats. Ibland var det lite ”lyxigare” och jag fick sova på en stoppad britts i ruffen och andra gånger sov jag bara direkt ute på på däcket under ett kapell, undan regnet som ofta drog in i intensiva skurar.

Det var rätt obehagligt stundvis. I hamnarna var majoriteten män vilket gjorde att jag stack ut. Det hjälpte inte direkt att jag hade linblont hår. Det gick bra 9 gånger av 10 och folk var väldigt snälla, men jag stötte också på en del män som ville mig allt annat än gott och det var några gånger jag faktiskt var rädd, på riktigt rädd för vad som var nära att hända.

Det var en oerhörd mental utmaning och fruktansvärt tungt. Jag lyckades inte hitta en båt att korsa Atlanten med utan jag hamnade istället på en 90 fot racer som hade vart i Karibien under tävlingssäsongen som skulle göra en så kallad ”delivery sail” till New York där den skulle vara under orkansäsongen. Det var bara det att 24 h innan vi skulle ge oss av så fick jag veta att kölen på båten var lös och vi hade mellan 5-10% risk att förlora den på vägen vilket skulle innebära att båten skulle sjunka inom 3 minuter om den lossnade. Trotts detta bestämde jag mig för att följa med och det blev en segling jag aldrig glömmer. Det var som att vara med i filmen ”Life of Pi”. På nätterna när man satt uppe på ”watch” var vi omringade av den vackraste stjärnhimlen jag någonsin sett. Jag fick uppleva havet glöda av mareld, delfiner hoppandes längs båten, få flygfiskar flygandes in i huvudet och magen och se Atlanten i totalt stiltje men också i storm. Och den stormen är det värsta jag någonsin varit med om, strax innan vi nådde golfströmmen vid 7 på kvällen slog den till. Jag sov inte en blund på den natten och det är första och ända gången jag varit rädd, på riktigt för mitt liv. Hade båten gått under där så hade chansen varit otroligt liten att vi hade klarat oss då vi var många sjömil från närmsta land och havsbotten där lätt gick ner till 4000 meters djup.

Trotts att det här är den värsta resan jag någonsin gjort så har jag fått ut mer positivt än negativt ifrån den och skulle alla gånger göra om exakt samma sak igen om någon frågade mig. Det är något magiskt som händer inom en när man gör sådant som utmanar en på riktigt. Det är det absolut bästa som finns!

I Maj ska jag få dra iväg igen på lite äventyr som jag verkligen ser fram emot! Jag drar iväg med äventyrsresebolaget Swett till Peru för att gå Inkaleden. Ser fram emot det så fantastiskt mycket!

Du kanske gillar

LÖPSKOLAN del 4 – Fem övningar som gör dig till en bättre löpare

LÖPSKOLAN del 3 – boosta din löpning! 3 tekniktips från elitlöparen Charlotte Schönbeck

LÖPSKOLAN del 2 – Utrustning

Happiness Challenge, Dag 16 – Sätt upp långsiktiga mål

Jag nyper mig själv i armen!

Annons
Ladda mer innehåll
Hälsa