Mina 10 bästa må bra-tips att använda varje dag

Det sägs ju att vi ska älska oss själva och visa oss själva respekt men hur gör en egentligen om en inte har en aning? Jag brukar använda några verktyg för att få ett mer positivt liv. Kanske kan några av mina må bra-tips passa dig också? Testa vettja!

1) Sätt din intention för dagen

Starta dagen med att skriva ner din intention för dagen. Det kan vara någon specifik uppgift eller att du ska göra ditt allra bästa i den situation du befinner dig i. Eller kanske att ditt mission är att få någon att le idag.

2) Meditera

Ta några minuter varje dag för att lugna ditt sinne. Sätt dig på en lugn och tyst plats och lägg märke till din andning. Meditation gör att du kan vara mer närvarande, så att du kan bli mer uppmärksam på vad som är de bästa valen för dig.

Läs mer om meditation för nybörjare HÄR.

3) Använd mantran

Att använda ett mantra kanske låter lite flummigt men det är ett smart sätt att få dig på banan igen om du känner dig lite nere. Men det hjälper inte att ljuga för sig själv. Du måste tro på det du säger till dig själv. Det kan vara ord som; ”Jag har alla möjligheter i världen.” eller ”Jag är tacksam för att jag får kämpa, det betyder att jag har styrkan.”

4) Andas

Hur många gånger har du kommit på dig själv med axlarna uppe vid öronen, alldeles spänd? Hitta tillbaka till dig själv och din andning genom att andas in i tio sekunder, hålla andan i tio sekunder och sedan en lång utandning i tio sekunder. Upprepa fyra, fem gånger och märk skillnaden.

5) Skriv en tacksamhetsdagbok

Avsluta varje dag med att skriva ner 5 saker som du är extra tacksam för med den här dagen. Detta hjälper dig att fokusera på det positiva men till saker hör att i samma stund som du skriver ner vad du är tacksam för upplever du samma känsla igen. Ett riktigt smart sätt att må bättre, inte sant?

6) Skriv ner något du älskar med dig själv

När du ändå skriver i din tacksamhetsdagbok så kan du passa på att skriva någon/några saker som du verkligen gillar med dig själv eller din kropp. Det behöver absolut inte vara något kosmetiskt, som att ”jag har snygga ben” utan kan även vara en egenskap. ”Jag älskar hur empatisk jag är” eller hur stark du var under dagens träningspass.

7) Hitta rörelseglädje

Är du en person som vanligtvis inte tränar och inte vet vad jag menar när jag pratar om rörelseglädje? Att hitta en träningsform som passar just sig själv är inte alltid det lättaste men kanske kan du tänka efter vad du tyckte om att göra som barn? Dra ihop ett gäng och spela fotboll, boka upp dig på en danskurs eller ta en lång promenad i skogen. Oavsett vad du gillar att göra, hitta det!

8) Mobba inte dig själv

Skulle du säga det du säger till dig själv till din bästa vän? Nej, tänkte väl det. När det börjar surra negativa tankar i huvudet påminn dig själv om dina starka sidor och var tacksam för dem.

9) Gör ett miljöombyte

Har du fastnat med en uppgift eller känner du dig trött eller uttråkad? Testa att byta miljö. Du behöver kanske tanka lite ny energi på en ny plats. Ta en promenad, ring en kompis, läs en bok eller gör något annat du gillar. Gå tillbaka till din syssla när du hämtat ny energi. Du kommer bli förvånad över resultatet!

10) Förlåt dig själv och andra

Är du arg på någon eller på dig själv? Glöm det, förlåt och fortsätt framåt. Att förlåta andra betyder inte att du behöver digga deras handlingar, snarare att du plockar bort den dåliga energin så att du kan fortsätta med ditt liv. Utan störande negativa tankar.

Lycka till med ditt nya positiva liv! Kram!

/Karin

För mer inspiration följ mig på Instagram HÄR , Facebook HÄR och Bloglovin´HÄR.

må bra-tips

Attitude is everything.

My 10 best feel good tips to use every day

Sorry guys, today you need to use Google Translate. I´m too busy enjoying the weekend. 

For more inspiration follow me on Instagram HERE , Facebook HERE and Bloglovin´HERE.

SOC satsar på hållbarhet under namnet ReRun

SOC lanserar en ny miljöanpassad löparkollektion under namnet ReRun. Löparkollektionen för dam och herr består av kläder gjorda av återvunnen polyester och är varumärkets största satsning på återvinning och hållbarhet.

Produkterna i kollektionen produceras till största delen av garn framställt av återvunnen polyester från bland annat PET flaskor. Samtliga plagg och produkter i kollektionen är konstruerade med TCS Airflow-teknik som garanterar fukttransporterande funktionsplagg med hög prestanda.

 – Vi strävar efter att inspirera till ett aktivt, sunt och balanserat liv på alla plan. ReRun är en förlängning av denna hållbarhetsvision och vi är stolta över att lansera miljöanpassade produkter för medvetna löpare, oavsett träningsnivå, Ann Gunnar Brand Manager SOC.

I färgprocessen för ReRuns produktsortiment används en vatten- och energieffektiv metod som kallas Solution Dye. Detta innebär att fibern färgas på ett tidigt stadie i produktions- processen, vilket kan spara upp till 80 procent vatten, 60 procent energi, 60 procent koldi- oxid och upp till 60 procent av de kemikalier som används i den traditionella färgprocessen.

ReRun är en långsiktig satsning för en hållbar framtid när det gäller träning. Konceptet skall bli en återkommande kollektion inom SOC. ReRun AW17 består av en sober färgskala av svart, grått och vinrött och innehåller stilrena toppar, långärmade t-shirts, shorts och tights för både kvinnor och män.

Spana in bilderna från delar av kollektionen. Riktigt snyggt tycker jag och extra plus för att det är återvunnet material som använts vid framställningen. SOC ReRun – prisvärt, snyggt och bra för miljön.

STADIUM / SOC

Soc ReRun

Klart läcker! Nya kollektionen från SOC ser riktigt vass ut.

Lever du ut din sanning?

Lever du ut din sanning? Det som just du står för och tror på?
I en viss kategori i livet är det kanske självklart, som i arbetslivet medans det i privatlivet inte alls är lika självklart exempelvis. Du kanske hellre håller tyst om du befinner dig i en situation där en annan människa uppför sig enligt dig dåligt. Ibland kanske det är bäst att hålla tyst.

Att leva efter sin sanning och det man står för behöver ju inte bara urarta sig i verbara dueller. Ibland är det mest fridfullt att bara ta avstånd från människor som inte gör än själv gott eller för den delen någon som inte ens står dig nära i livet. Just dessa människors vars vägar som korsar dina egna vägar är lika bra att passera vidare ifrån. Men sedan har allt sina gränser och det är viktigt att veta vart ens gräns går och när det faktiskt är viktigt att säga ifrån eller göra sig hörd.

Men en sak som jag tycker är viktigt i livet är att kunna prata med de människor som befinner sig nära i ens liv om det är något inte känns bra. Jag lever inte min sanning om jag går runt och mår dåligt och håller det för mig själv när det enda jag egentligen vill är att det ska kännas bra mellan mig och personen. För mig är det att värna om ens relationer till andra när jag väljer att göra mig hörd. Att prata om det som stör eller tär dig. För att reda ut missförstånd eller kunna gå vidare från något.

Jag är så tacksam att jag har människor i mitt liv som är tillräckligt viktiga för mig för att kunna prata om just allt. Människor som jag har tillräckligt hälsosamma relationer till så att jag vet att vi i slutändan bara vill varandra väl. Jag vill leva till fullo när det kommer till mig själv och till mina relationer utan annat trassel som står i vägen för oss. Att visa sig svag och sårbar är för mig inget vekligt, det är att vara sann. Lever du din sanning? Ta några minuter och tänk efter.

Annons

Ändra dina tankar och sluta vara rädd för att misslyckas

Jag har sett flera personer avstå från sina drömmar på grund av rädslan för att misslyckas. Jag har också befunnit mig i den situationen men idag ser jag annorlunda på det.

Om jag är rädd för att misslyckas? Jag skulle vilja säga att jag är mer peppad på att lyckas än tvärtom. Med det vill jag inte säga att jag inte känner rädsla för att misslyckas för det gör jag. Men jag tror att det är bra att känna en viss rädsla för att misslyckas, för då kommer jag ta det jag ska utföra på största allvar.
Jag omvandlar rädslan till en drivkraft istället.

Så ja, jag kan känna rädsla för att misslyckas men det skulle aldrig få stoppa mig från att försöka och agera för att nå min dröm.

Vad ligger i grund för mitt tankesätt kring att misslyckas? Jag är idag inte ledsen över mina tidigare misslyckanden. Jag har istället en lycka över att ha mer erfarenhet med mig denna gång. En erfarenhet jag har användning av till mitt nästa agerande eller projekt. På så sätt har jag större chans att medvetet kunna undvika ett till misslyckande. ”Gör om och gör rätt”.

Så jag är inte den som ger upp? Nej jag är inte den som ger upp men jag är inte heller rädd för att avsluta ett projekt om det inte känns rätt. Det har vart minst lika viktigt i mina val i livet.

Hemköp storsatsar på vego och hållbarhet!

Förra veckan invigdes Nya Saluhallen Hemköp City under Åhléns City. Den nyrenoverade butiken är snygg, luftig och ljus med ett genomtänkt flöde och flexitarianen i fokus. Det första man möts av vid entrén är en vacker blomsteravdelning samt frukt- och grönsaksdiskarna.

Går man sedan vidare finns det ett bageri, en MSC- certifierad fiskdisk och en stor deli med färdiga rätter lagade av professionella kockar. Både i butiken och delin satsar man på att öka det vegetariska utbudet och tillgängligheten och det finns ett gediget utbud med både helt veganskt och lakto-ovo-vegetariskt.

Enligt undersökningar (utförda av YouGov) skulle fler (27%) svenskar välja vegetariskt om det var lättare att hitta produkterna i butiken. För att möta detta har man nu placerat alla vegetariska alternativ bredvid tex kött, chark och mejeri. Så bredvid köttfärsen ligger Quornfärsen, bredvid yoghurten står havregourten och så vidare, allt för att fånga upp de som ännu ej tar sig omvägen bort till vegohyllan.

De satsar även stort på hållbarhet och har genom väl valda kyldiskar och belysning fått ner energiförbrukningen med nästan hälften. I deras hållbarhetssatsning har dom förbättrat förutsättningarna för kockarna att tillaga mat av det som annars skulle ha slängts. Detta testades redan förra året och om jag inte missminner mig tyckte jag kocken sa att dom minskat matsvinnet med 2 ton råvaror som användes för tillagning istället för att slängas. Dom fortsätter även med sitt lyckade koncept ”panta påsen” och arbetar för att byta alla plastpåsar till komposterbara.

Snart öppnar även Urban Deli och Systembolaget på samma plan.

Ser fram emot att detta koncept snabbt rullas ut i flera Hemköpbutiker, till dess kan jag varmt rekommendera ett besök här.

Förutom rundvandring bjöds vi på en härlig lunch och självklart fick vi en härlig goodie bag med schyssta vegovaror från Garant.

Tack.

Höstresan bokad!

Ska bli så spännande att uppleva Oman!

Jag har knappt kommit tillbaka från ledigheten förrän jag bokat en ny resa. För även om jag älskar att vara hemma och tycker att det är toppen att vara tillbaka på jobbet så vet jag att fram i oktober-november kommer jag skrika efter sol och värme. Så jag gjorde slag i saken och bokade!

Höstens resa går till… Oman. Och jag tycker att det ska bli så spännande! Har kikat på resmålet ett tag nu men det har inte blivit av eftersom jag tyckte att det var en rätt lång och jobbig flight dit, trots att det inte ligger så långt bort. Men nej, till hösten struntar jag i det och hoppas få njuta av häftiga ökenäventyr, arabisk mat och kultur och så klart sol, strand och salta bad.

Någon som varit där och sitter inne med grymma tips? Hit me!

I´m going to Oman!

Autumn trip is booked!

I barely came back from my holiday in Italy when I booked a new trip. Even though I love being at home and think it’s great to be back at work, I know that in October-November, I’ll scream for sun and heat. So I made a blow on the matter and booked!

The autumn trip goes to… Oman. And I think it will be so exciting! Have been looking at that destination for a while now but haven’t gone there because I thought it was quite long flight with stops, even though it is not far away. But this fall I’m going there despite the long flight and I hope to enjoy cool desert adventures, Arabic food and culture and of course sun, beach and salty baths.

Anyone who has been there with insidious tips? Hit me!

Annons

Min sköna söndag

Fick hem nya träningsredskap från Abilica. Du hittar dem HÄR (adlink)

Golunch!

Socialamedierfix och en skymt av dagens mysoutfit; skönaste yogakläderna hittar du HÄR. (adlink)

Vaknade vid niotiden imorse. Så gött med sovmorgon! Imorgon börjar vardagen på allvar när Embla är tillbaka på fritids så det är lika bra att njuta för fulla muggar av den här sköna söndagen.

Startade dagen med frukost och en gigantisk kopp svart kaffe. Fixade med mina sociala medier (ni följer väl mig på Insta?) och drog sedan ner till hemmagymmet och brände av ett styrkepass. Har fått hem massor av nya träningsredskap från Abilica så det blev lite extra kul.

Saknar dock löpningen som bara den! Kan fortfarande inte ha skor på mig. Buhu!

Efter träningen vankades det golunch; sallad med fetaost, rödbetor och valnötter. Och så lite ringlad honung. Tröttnar aldrig på den kombinationen!

I eftermiddag ska vi åka till min syrra och fira världens bästa systerson som fyllt nio år. Ska bli så himla mysigt att träffa dem. Vi har inte setts på hela sommaren!

Gotta go! Kram!

/Karin

Sweet Sunday lunch.

My good Sunday

Woke up around nine this morning. So good to sleep in! Tomorrow, everyday begins when Embla is back in school, so we really enjoy this beautiful Sunday.

Started the day with breakfast and a giant cup of black coffee. Fixed my social medias and then went down to my gym and did some weight lifting. Got a lot of new training equipment from Abilica so it became extra fun.

However, I miss running! Still can´t wear shoe. Buhu!

After training, I made lunch; Salad with feta cheese, beetroot and walnuts. And a little honey on top. Never get tired of that combination!

In the afternoon we will go to my sister and celebrate the world’s best nephew, who turned nine years old. I’ll be so nice to meet them. Have not seen them in all summer!

Gotta go! Hugs!

/ Karin

9 helt overkliga platser jag vill se innan jag dör

Som ni kanske vet älskar jag att resa och att se och uppleva nya platser. Och även om jag rest en hel del så finns det fortfarande oupptäckta platser på min bucketlist. Som de här nio helt overkliga platserna på vår vackra jord. Vilken plats skulle du helst besöka?

Vaadhoo Island i Maldiverna.

1. Vaadhoo Island, Maldiverna

Kolla in dessa små havsmikrober som kallas fytoplankton! De lyser i en vacker blå färg, som om stjärnorna har fallit ner från himlen och landat på stranden.

Zhangye Danxia i Kina.

2. Zhangye Danxia, Kina

Kanske världens största samlingen av olikpigmenterade naturstenar? Sagolikt vackert!

Salar de Uyuni i Bolivia.

3. Salar de Uyuni, Bolivia

Salar de Uyuni är världens största saltöken och ligger i södra Bolivia nära gränsen till Chile.

Isgrottorna i Mendenhall, Alaska

4. Isgrottorna i Mendenhall, Alaska

En grotta under glaciären! Ja, när smältvattnet, som flyter under glaciären, tränger undan isen bildas grottor. Ju tunnare isen blir i grottans tak, desto mer ljus tränger in och färgar isen ljusblå.

Lysmaskgrottorna i Waitomo, Nya Zeeland

5. Lysmaskgrottorna i Waitomo, Nya Zeeland

I grottorna i Waitomo lever en art av lysmaskar som enbart lever här. Hur häftigt som helst!

Sagano bambuskog i Kyoto, Japan

6. Sagano bambuskog i Kyoto, Japan

Hur härligt vore det inte att strosa runt i en gigantisk bambuskog?

Antelope Canyon i Arizona, USA

7. Antelope Canyon i Arizona, USA

Antelope Canyon är en smal och djup kanjon med helt fantastiska stenformationer.

Kärlekstunneln, Ukraina

8. Kärlekstunneln, Ukraina

Den här fantastiska gröna tunneln används för tågtransport av trä till en lokal fabrik. Men den sägs också kunna uppfylla kärlekspars högsta önskningar. Ja, så länge deras kärlek är äkta. Hur gulligt!

Swing at the end of the world, Ecuador.

9. Swing at the end of the world, Ecuador

Vem vågar gunga här?

Läs föregående inlägg HÄR.

Följ mig på Bloglovin´ HÄR, Instagram HÄR och Facebook HÄR

9 completely unreal places I want to see before I die

As you may know, I love to travel and see and experience new places. And even though I’ve traveled a lot, there are still some undiscovered places on my bucket list. Like these nine completely unreal places on our beautiful Mother Earth. Which one is your favorite?

1. Vaadhoo Island, Maldives

Check out these small ocean microbes called phytoplankton! They glow in a beautiful blue color, as if the stars have fallen from heaven and landed on the beach.

2. Zhangye Danxia, ​​China

Perhaps the world’s largest collection of different pigmented natural stones? Amazingly beautiful!

3. Salar de Uyuni, Bolivia

Salar de Uyuni is the world’s largest salt lake and is located in southern Bolivia near the border to Chile.

4. Ice Caves in Mendenhall, Alaska

A cave under the glacier! Yes, when the melting water, which flows under the glacier, penetrates the ice, caves are formed. The thinner the ice become in the cave’s roof, the more light shine through and color the ice light blue.

5. Glowworm caves in Waitomo, New Zealand

In the caves of Waitomo lives a species of light worms that only is found here. How awesome!

6. Sagano bamboo forest in Kyoto, Japan

How wonderful would it be to stroll around in a giant bamboo forest?

7. Antelope Canyon in Arizona, USA

Antelope Canyon is a narrow and deep canyon with amazing rock formations.

8. The Love tunnel, Ukraine

This amazing green tunnel is used for train transport of wood to a local factory. But it is also said to be able to fulfill the highest wishes of lovers. Yes, as long as their love is genuine. How cute!

9. Swing at the end of the world, Ecuador

Who dare to swing here?

Read my previous post HERE.

Follow me on Bloglovin´ HERE, Instagram HERE and Facebook HERE

Sjukdomen fortsättning – det sa läkaren

Ja, jag har ju glömt att berätta att jag var hos läkaren igår! Har haft så fullt upp sedan jag kom hem med att packa upp, tvätta och jobba att jag inte hunnit med bloggen.

Ringde iallafall och bokade en tid hos läkaren igår morse. Fick tid redan klockan 10. Väl hos läkaren berättade jag om mina symptom och vilka läkemedel jag fått. Därefter tittade han på mina fötter och händer och gjorde olika test på känsel och reaktionsförmåga. Fick ett bra förtroende för honom, vilket kändes skönt efter alla resor till olika sjukhus i Italien.

Den här läkarens utlåtande var att det jag drabbats av var borrelia och fått någon form av reaktion av den antibiotikan jag fått. Att den har givit mig någon sort brännskada när jag vistats i solen.

Jag kan dock tycka att det är märkligt att reaktionen bara visat sig på fötterna och händerna, men jag är ju ingen expert så vad vet jag? Och att det skulle ge domningar?

Hur som helt gick jag från läkaren lite lugnare, med en kortisonsalva och med en förhoppning om att mina onda fötter och händer snart ska bli sitt gamla vanliga jag igen. Ja, den som lever får väl se antar jag…

Längtar iallafall som 17 efter att kunna dra på mig löparskorna igen!

Ja, nu vet ni läget. Kram så länge!

/Karin

Läs föregående inlägg HÄR.

Följ mig på Bloglovin´ HÄR, Instagram HÄR och Facebook HÄR

I väntrummet. Igen.

The disease – this is what the doctor said

Yes, I forgot to tell you that I went to the doctor yesterday! Have been so busy since I came home; unpacking, washing and working that I did not have time for the blog.

Booked a doctor’s appointment yesterday morning. Got an appointment at 10 o’clock. At the doctor, I told him about my symptoms and the medicines I have been taken. Then he looked at my feet and hands and did different tests on my reaction and sensibility. Got a good trust in him, which felt nice after all trips to different hospitals in Italy.

This doctor’s statement was that I suffered from borrelia and had some kind of reaction to the antibiotic I got. That it has given me some kind of burn when I staying in the sun.

However, I find it strange that the reaction only been shown on my feet and hands, but I am not an expert so what do I know? And that it would give numbness?

In any case, I went from the doctor a little more calm, with a cortisone salve and with a hope that my hurting feet and hands will soon get back to normal. 

In any case, I can´t wait to be able to wear running shoes again!

Well, now you know my situation. Lots of hugs!

/ Karin

Read my previous post HERE.

Follow me on Bloglovin´ HERE, Instagram HERE and Facebook HERE

Annons

Den långa vägen tillbaka

Spartansk camping. Men härlig dusch under bar himmel.

Dags att lämna vackra Italien.

Kommer in i Schweiz.

Fina vyer genom bergspassen.

Hamnar i söta orten Kißlegg i Tyskland.

Lördag 29 juli

Hamnade på en campingplats norr om Cecina igår kväll. Väldigt nära en av våra favvocampingar från förra året. Campingen var superspartansk, en enkel utedusch fanns men inga toaletter. Himla skönt var det iallafall att duscha under bar himmel.
Ställde klockan imorse för att ge oss iväg. Vi hade bestämt att vi skulle ta en hel resdag idag.
Många mil och vägtullar senare närmade sig klockan tre och vi var alla hungriga. Passerade Como och åkte in i Schweiz. Stannade på Coop för att fylla på kylen inför hemresan. Så svindyrt att jag blev chockad. Dubbla priserna jämfört med hemma i Sverige! Så återstod då bara att hitta en vägkrog för att stabilisera familjens blodsocker. Hittade tillslut en restaurang där vi åt okej mat innan Embla fick springa av sig på lekplatsen bredvid.
Åkte vidare genom Schweiz och Österrike och in i Tyskland innan vi letade upp en plats att fricampa på över natten. Det blev utanför en liten ort som hette Kißlegg. Till Rickards stora förtret började ett storband (?) spela ompa ompa-musik klockan kvart i tio när vi precis hade tänkt gå och lägga oss. Haha! Vi har haft så otur med högljudda campingplatser i år.

Söndag 30 juli

Sov riktigt gott i natt. Gick upp vid åttatiden och fixade mackor och kaffe. Blir ännu en lång resdag hemåt idag.
Satt i bilen exakt hela dagen bortsett från en snabb lunch på tyska landsbygden och en vägkrogsmiddag. Extremt mycket vägbyggen och köer genom hela Tyskland.
Landade iallafall i Oldenburg in Holstein på vår favvofricampingspot vid niotiden på kvällen. Somnade som stockar.

Frukostbuffé mellan Puttgarden och Rødby.

Sverige i sikte!

Lunch- och kaffebreak i Markaryd.

Måndag 1 juli

Ställde klockan på 06.45. Idag ska vi med färjan till Rödby från Puttgarden. Sedan räknar vi med körning hela dagen hem till Tyresö.
Åkte på färjan och drog direkt upp till restaurangen och åt av frukostbuffén. Urmätta stapplade vi ner till bildäck 30 minuter senare.
Körde oavbrutet hela dagen med undantag från tank- och lunchstopp. Fattar inte hur Rickard pallar att köra så länge!
Vi var hemma i Tyresö tidig kväll och då blev det jobb. Har jobbat under semestern också men struntat i att läsa mail. Så 728 mail väntade i inkorgen efter fyra veckors maildetox.
Nu har vi ätit sushi och slängt oss i soffan efter att bytt sängkläder, packat upp lite och duschat av oss resdammet. Så trötta! Hörs imorgon! Puss!
Läs föregående inlägg HÄR.

The long way back

Sorry guys! Today you need to use Google Translate, I´m too busy road trippin´.

Oväder, sorg, sjukdom och hopp

Lämnar den här vackra kustremsan.

Och de här söta små kompisarna.

Möts av världens oväder.

Parkerar precis på stranden.

Onsdag 26 juli

Vaknade kvart över sex av att Embla ställt alarmet på sin iPad. Låg kvar i sängen och läste och somnade sedan om vid åttatiden. Det är semester det!
När jag går upp vid 9.30 har Rickard kokat kaffe och varit och köpt färskt bröd. Njuter av en härlig frukost och bra wi-fi i skuggan. Vågorna går höga och ett oväder väntas in så vi bestämmer oss för att åka norrut vid tvåtiden. Känns lite vemodigt att lämna den här pittoreska lilla campingen, det vackra havet och de söta italienska pojkarna. Känns lite som att vi är på väg hemåt nu, som att semestern är slut, även fast vi har flera dagar kvar.
Samtidigt som vi rullar ut från campingen faller de första tunga regndropparna. Det är nog Salerno som sörjer att vi lämnar den här delen av landet. Jag sörjer också litegrann.
Vädret blir bara sämre och sämre på väg. Utanför Rom är vägen helt täckt av hagel och temperaturen har sjunkit till 12 grader. Bilar har blivit stående längs hela motorvägen och mot vår bil dundrar hagel stora som pingisbollar med sådan kraft att vi inte kan höra varandra när vi pratar.
Trafiken står stilla ömsom rullar sakta fram. Bilar står för att försöka ta skydd under broar och uthängande träd.
Vädret stabiliseras precis innan Rom och vi möts av rusningstrafik. Som tur är diggar hela familjen att åka bil.
Klockan åtta på kvällen är det inte längre någon som diggar att åka bil, haha! Sladdar in på någon husbilsparkering (som visar sig vara full av enbart surfare) i närheten av Talamone klockan 20.30. Ruffigt är det men den rosaskimrande himlen, ljudet av vågorna och att vara parkerade precis vid strandkanten väger ändå upp helhetsintrycket.
Vad som händer imorgon är det ingen som vet. Det enda säkra är att det är läggdags nu. Ses imorgon!
Pussåkram!
/Karin

En av Italiens främsta kite- och vindsurfingstränder.

Torsdag 27 juli

Sitter på surfstranden och avvaktar om Rickard ska försöka kitesurfa eller om vi ska åka vidare.
På eftermiddagen drog Rickard iväg för att kitesurfa och jag och Embla satt kvar vid bilen. Satt i skuggan och läste och lekte hela dagen.
Idag är en dålig dag med ”sjukdomen”. Mina händer är alldeles röda och svider och ömmar. Fötterna likadant. Så tråkigt när man försöker att njuta av sol och semester.
Men ingen idé att gnälla om det, det blir ju inte bättre direkt. Nu ska jag istället äta min thailändska fiskgryta med ris. Och hålla tummarna för att morgondagen blir bättre. Idag var iallafall sista dagen med medicinen så om jag har tur avtar symptomen i och med det.
Längtar så efter att kunna dra på mig löparskorna igen!
Kram på er!
/Karin

Inget blir bättre av att sura.

Allt blir bättre med en glass.

Fredag 28 juli

Blev kvar här på Talamone Kitebeach idag också. Är ju sista chansen för Rickard att surfa nu innan vi åker hemåt.
Känner mig så kluven, en del av mig vill vara kvar här i värmen vid havet medan en annan del av mig vill åka hem på momangen och reda ut det här med ”sjukdomen”. Så tråkigt när det gör ont i huden att vara ute i solen. Blir ju ganska begränsat när man bor i husbil i Italien… Har dragit på mig mina gamla badskor från förra årets vistelse i Kroatien. Jäkla stylish, haha! Men de skyddar iaf mot solen utan att sitta åt.
Lutar åt att vi blir kvar här tills ikväll och gasar vidare efter middagen. Längtar efter en skön dusch så slutmålet för dagen blir antagligen någon camping.
Nej, dags att försöka hålla humöret uppe. Inget blir någonsin bättre av att oroa sig eller sura. Bättring Karin!
Puss på er, finingar!
/Cookie
Läs föregående inlägg HÄR.

Storm, sadness, sickness and hope

Sorry guys! Today you need to use Google Translate. I´m busy picking my wounds.
/Karin

Expedition Lofoten!

Jag älskar ju att hitta på saker, fundera och drömma mig bort till nya platser jag vill besöka  eller andra äventyr jag en dag ska åka på. Min ”att göra” lista är lång och helt underbar att gå igenom. Det finns så mycket spännande att göra här i världen! Nu är jag extremt pepp och glad att berätta att jag tillsammans med de här två grymma systrarna, Emelie och Christine, ska segla från Göteborg till Lofoten om två år! På vägen ska vi åka skidor och bräda och allt kommer jag dokumentera i ett eget projekt!

Förra helgen drog vi ut på vår officiellt första segling tillsammans. Det kommer bli många fler för att träna (läs framförallt jag eftersom de andra är en miljon gånger bättre än jag på att segla) men också för att lära känna varandra bättre på havet och få in lite rutin. På resan är jag (som förståeligt) inte i huvudsak med som seglare utan för att dokumentera (läs fota och filma utav bara helskotta). Jag ser fram emot det här extremt mycket.

I helgen seglade vi runt i Stockholms skärgård. Det var fantastiskt väder men tyvärr lite lite vind men haha ja så blir det ibland. Vi åt magisk mat, pratade, skrattade, badade och sov under bar himmel.

Jag kunde som vanligt inte hålla mig från att sitta helt still utan hamnade, efter inte allt för lång tid, högst upp i masten på båten under seglingen. Haha älskar sånt, blir alldeles lycklig. Mina ben var dock inte lika lyckliga dagen efter som vart helg blåslagna då jag offrade lite för att ta mig upp och sedan for som en liten vante, fram och tillbaka, när vågorna fick båten att gunga. Haha, men det var det värt!

Vi mötte även upp en annan segelbåt med Jocke och Niclas (se @sailing_swedes på Instagram) som i höst ska segla jorden runt. Sjukt ballt! Verkligen en otroligt fin båt som vi tog tillfället i akt att leka lite på. Jag hamnade som vanligt i masten efter ett tag…





På kvällen åt vi middag och grillade uppe på en klippa på ön! Det var helt magiskt och slutade med att några av oss valde att stanna och spendera natten där. Vädret visade att det kunde bli en riktigt fin soluppgång så vi satte klockan på 04:00 och höll tummarna. Om det var värt det? Avgör själv, men jag var helt mållös.


Såhär önskar man att man alltid kunde få vakna upp! Vill ni läsa mer om vårt kommande äventyr och följa vår resa så följ vår resa kan ni göra det HÄR och glöm inte följa oss på Instagram där vi heter @expeditionlofoten!

/Sophie

Annons

En såndär helg man aldrig vill ska ta slut

Sista vandringen mot insteget och Basecamp från Sylarnas Fjällstation

Vissa dagar är det bara något speciellt med. När något sånt där härligt oförutsägbart som händer som man inte riktigt kan ta på men som lämnar efter sig en fantastisk, underbar lycka i hela kroppen. Just det här var en sån helg. Det som förhoppningsvis skulle bli en jättehärlig helg i Åre blev en helg jag sent kommer glömma.

Vi skulle dra upp till Åre, närmare bestämt till Storulvån och ta oss bort mot Sylarna för att gå Syltraversen. Vi hade packat bilen till max med 5 cyklar, tält, sovsäckar, liggunderlag, kläder, mat och klätterutrustning. Vår plan var att cykla in till Sylarnas fjällstation för att vinna lite tid och för att få cykla lite. Tanken var sedan att lämna cyklarna på stationen medan vi gick den sista biten in till Basecamp.

Jennie lär sig ta ut kompassriktning


Väl framme vid basecamp drog vi upp alla tält och bantade utrustning innan vi tog oss vidare mot Sylarna. På grund av ett cykelhaveri (läs jag) så blev vi väldigt försenade in till Sylarna och insåg snart att vi tyvärr hade alldeles för lite tid för att hinna köra hela traversen. Vi bestämde oss istället för att ta oss upp på Storsola via pinacklarna.


Verkligen en helt makalös vy med Storsolas mäktiga top framför sig. I bergen är man verkligen liten.

Jag blev som ett litet barn när vi kom fram på snön. Så jäkla fint! 

Jag och Jennie hade verkligen feeling när vi kom upp på berget och ville få till ett kul toppfoto. Det absolut roligaste topfotot jag tagit, eller snarare varit med på. Killarna bakom kameran var rätt nöjda med haha.

Vi stannade kvar lite extra länge på toppen när vi väl kom upp. Vädret var magiskt och vi hade verkligen inte bråttom ner. Det skulle ju aldrig bli riktigt mörkt. Den solnedgången vi fick på vägen ner är lätt en av de finaste jag upplevt. Det var så otroligt vackert och stå där uppe och titta ut över snöklädda fjällen runtomkring oss som badade i kvällssolen.Strax innan 12 på natten var vi tillbaka i Basecamp. Hade det här varit någon annan tid på året hade det varit alldeles för sent. Verklig magi med den svenska sommaren som tillåter en klättra i solnedgång och på natten. Till middag åt vi halloumi, korv och sallad. Till efterrätt delade vi på lite choklad. Mums! Dagen efter rörde vi oss tillbaka mot Storulvån. Min cykel va ocykelbar så jag ledde cykeln i 2 (!!) mil. Innan vi drog från Sylarna så passade vi på att äta frukost på fjällstationen vilket verkligen var ett smart drag haha annars hade jag varit riktigt ”hangry” på grund av matbrist och paj cykel. Men allt löste sig fint tillslut och jäklar vilken fin helg det blev!

På sjukhus i Italien. Igen.

Elvis och Rickard väntar på kitevindar.

Ännu en härlig dag på stranden.

Busunge!

Bikini HÄR (adlink) och HÄR (adlink)

 

Måndag 24 juli

Sov länge och tog det supersoft på morgonen. Lunkade ner till stranden och träffade Elvis och Erika, våra nya kitevänner. Hängde på stranden en stund, byggde ett sandslott med Embla, tog en kaffe.
På eftermiddagen blev det sen lunch och chill i husbilen någon timme. Drog tillbaka till stranden och Rickard fick äntligen plocka upp kiten. Elvis hjälpte honom att gå igenom grunderna igen. Efter det drog jag och Embla tillbaka upp till husbilen medan de väntade på mer vind.
Just nu mår jag inte så bra. Vet inte om det är sviter efter den eventuella borrelian, antibiotikan eller något helt annat, men har börjat på känselbortfall i fingrar och tår. Det började med fötterna för någon vecka sedan men jag tänkte att det kanske var löparskorna som suttit åt lite under långpass i värmen. Och sol. Och het sand. Men nu när det gått över i fingrarna också blir jag faktiskt lite orolig. Ringde 1177.se och de sa att jag absolut skulle uppsöka läkare. Så nu blir det väl en ny tur till sjukan imorgon.
Ja, ingen idé att oroa sig. Blir ju liksom inte bättre av det. Ska göra någon middag nu och sedan tror jag att vi kommer gasa vidare ikväll.
Kram på er finingar!
/K

Mörkt på vägarna.

Hamnade här över natten.

Tror inte havet kan bli mer turkost än så här.

Akutmottagning nummer två i Italien.

Vidare till ännu ett sjukhus.

Hittar en minicamping precis på stranden.

Tre små italienska charmörer försöker fånga Emblas hjärta. <3

Tisdag 25 juli

Drog iväg från Porto Kaleo runt 20.30 igår kväll. Tänkte att vi skulle börja köra åt nordväst. Det var mörkt redan när vi började åka och mörkare blev det. När vi kört i någon timme var allt kolsvart runt omkring oss och det började blåsa upp till storm. Bilen svajade i vinden. Plötsligt började jag känna doften av brandrök. Och när jag fick se att vi körde rakt emot en stor brand fick jag panik. Det fanns ingenstans att vända, det enda vi kunde göra var att åka emot elden som fladdrade aggressivt i den starka vinden. Såg den tragiska nyhetsrapporteringen från storbranden i Portugal för mina ögon. Min hjärna började direkt tänka; vad gör vi om elden kommer mot oss?
Vi passerade nära branden men sedan kunde jag inte koppla av alls. Tyckte mig se bränder bakom varje kurva. Så nojig!
Kollade upp närmaste campingplats och knappade in den på navigatorn. Nu började klockan närma sig midnatt och vi var alla trötta och irriterade. Efter att ha kört vilse och knixat runt bland smala gränder i bergsbyar och nästan kört av kofångaren i de branta backarna hittade vi så fram till en liten campingplats söder om Paola i Kalabrien.
Det blev en natt med storm och regn och jag sov oroligt. Mina domningar i fingrar och tår blev bara värre.
På morgonen beslutade vi att uppsöka en läkare. Igen. Efter frukost åkte vi till ett sjukhus någon timmes resa bort. De kunde inte ett ord engelska där men med hjälp av Google Translate förstod jag att de inte kunde hjälpa mig utan att jag behövde åka två och halv timme till sjukhuset i Salerno. Där skulle man kunna hjälpa mig.
Stannade och åt en urdålig lunch på vägen. Men utsikten var helt magisk; gigantiska vågor och ett turkost hav.
Väl framme vid sjukhus nummer två i Salerno fick jag snabbt tala med en manlig sjuksköterska som kunde hyfsad engelska. Däremot var han väldigt nonchalant och jag fick direkt en dålig magkänsla. Jag skulle antagligen inte få någon hjälp här heller. Fick träffa en trevlig läkare men hans utlåtande var bara, gå till en läkare när du är tillbaka i Sverige igen. Mitt känselbortfall hade inget med borrelia eller antibiotikan att göra sa den manliga sjuksköterskan, det var nog något med ryggen?
Tappade allt hopp om hjälp från den italienska sjukvården. Hoppas nu bara att det här är helt vanliga biverkningar av medicinen eller symptom vid borrelia. Försöker att fokusera på annat nu och tar tag i allt när jag är tillbaka i Sverige igen.
Efter sjukhusvistelsen åkte vi till en liten mysig camping strax söder om Salerno. Jättetrevliga ägare och gäster. Och Embla fick genast tre italienska små beundrare som bönade och bad att hon skulle komma ut och cykla med dem. Embla please! Så himla gulligt!
Åt middag utanför husbilen innan vi gick och la oss. Men innan vi somnade blev det familjebråk igen. Antar att vi alla börjar tröttna en aning på varandra. Tur att semestern snart är slut, haha!
Nej, nu ska jag väl försöka fredsmäkla innan jag somnar till ljudet av vågorna. Kram på er!
Läs föregående inlägg HÄR.

In hospital in Italy. Again.

Sorry guys! Today you need to use Google Translate, I´m too busy seeking the perfect beach.

Nytt hem i Italien

Beachday!

Underbar solnedgång.

Kolla ljuset!

Torsdag 20 juli

Det blev en lat dag på stranden idag. Sol, bad och bok under parasollet. Så skönt!
Gick hem och åt middag innan vi gick tillbaka till stranden för att njuta av solnedgången. Den är magisk här!

Startade dagen med långpass. Följ mina stories på Insta HÄR.

Så vackra blommor!

Bad och snorkling i havet.

Fredag 21 juli

Ställde klockan på 06.30. Ville hinna dra av ett långpass innan solen började stek för mycket. Även om jag var väldigt trött när klockan ringde var det så värt att kliva upp och dra på sig löparskorna.
Sprang längs olivlundar, prunkande blomsterprakt och gigantiska kaktusar tills jag nådde havet i Torre Mozza. Sprang sedan vilse i den lilla byn (mitt lokalsinne är så uselt, haha!) innan jag hittade en liten väg tillbaka mot campingen.
Var hemma igen strax efter 8 och då blev det frukost och svart kaffe i skuggan under markisen. Den första koppen kaffe på morgonen är väl ändå helig? Finns ingenting som går upp emot den!
Nu har vi slappat här vid husbilen hela förmiddagen så det är dags för lunch och strandhäng. Så gött så ni kan inte ana! Älskar det här stället!
Imorgon ska vi dock åka vidare på nya äventyr. Vart vi ska åka har vi ingen aning om. Som vanligt.

Ny dag, nytt hem.

Kitesurf på gång.

Det blev chill på stranden.

Vid vår egen strand.

Lördag 22 juli

Vaknar strax före åtta. Idag ska vi dra vidare på nya äventyr. Vi plockade ihop det mesta igår så vi behövde bara fixa frukost, fylla vatten och checka ut.
Nu sitter vi i bilen och åker i riktning mot tån. Vet inte alls vart vi ska men jag tror att Rickard fortfarande drömmer om att hitta den perfekta kitespotten. Håller tummarna att vi gör det.
Bråkar som vanligt med navigatorn, beslutar oss att stänga av henne och bara åka på skyltar. Det brukar vara enklare. Känns svinskönt att sitta i bilen idag, det är 39 grader i skuggan. Hua!
Sitter i bilen hela dagen. Stannar bara kort för att äta lunch. Klockan 16.30 hittar vi så vår pitch för natten. En nästan öde strand med massor av grym kitevind.
Stranden är ju inte någon drömstrand för bad men den duger alldeles utmärkt för att bygga små stenstall på och för att plöja en deckare.
Rickard testar att plocka fram kiten men vinden har tydligen mojnat så det blir chill på beachen och en öl i solnedgången istället.
Inatt fricampar vi här i Mandatoriccio. Det är alltid lite pirrigt innan man somnar. Hörs imorgon. Kramar!
/K

Lämnar vår strand i Mandatoriccio.

Hittar ett olivoljeslott.

Vårt nya hem i Steccato.

Blev styrkepass (nåja) istället för löpning.

Söndag 23 juli

Det har varit galet varmt inatt! Har inte velat ha sidofönstren där vi sover öppna när vi fricampar. Jag tycker det känns så otryggt att någon bara skulle kunna sträcka in en hand precis där man ligger. Så vi har fått svettas med enbart takluckorna öppna.
Gick upp och åt frukost på vår egen strand. Konstaterade att det inte skulle bli någon vind så vi beslutade att åka vidare söderut igen.
På vägen råkade vi hitta ett olivoljeslott på en liten sidoväg. Ett helt magnifikt gammalt slott där vi köpte med oss den finaste olivolja en kan tänka sig. Så gott!
Framåt eftermiddagen hittade vi så både kitebeach och en instruktör som skulle ta med Rickard på en tur imorgon. Resten av dagen spenderade vi på stranden i Steccato, försökte mig på en löprunda innan middagen men jag hade så ont i huden på fötterna (tror det beror på medicinen jag fick i Cortina?) att jag bara stod ut att springa en kvart. Fick bli lite styrketräning istället. Så tråkigt! Älskar ju att springa (och tycker styrketräning suger). Men det behövdes säkert. Om en nu kan kalla det ytterst korta passet ett styrkepass.
Kvällen bjöd på middag på fällstolar utanför husbilen. Står parkerade på en strandparkering. Bredvid tre soptunnor. Haha!
Hörs imorgon kompisar! Kram!
/Karin
Läs föregående inlägg HÄR.

New home in Italy

Sorry guys! Today you need to sure Google Translate. I’m too busy searching for a new home in Italy.
Hugs! /Karin
Annons

Downtown Tartu med lyxfika och sightseeing

Sista dagen i Tartu. Vad passar bättre än lite sightseeing och fika på stan? Cyklarna fick självklart följa med.

Efter att ha varit på plats i Tartu i en vecka började det snart bli dags att packa väskorna och dra vidare mot nästa stad – Pärnu. Men först en cykeltur med fika på stan och stadens sevärdheter. Tartu som är en av Estlands större städer inrymmer mycket historia och en hel del sevärdheter. I dag hann vi inte med alla men några klassiker blev det.

Dagen började bra med härlig väder vilket innebar sol och milda vindar. Just idag var det tydligen någon brytpunkt för den varmare perioden som skulle innebära en längre period med värme och sol för Tartu borna. Dagens outfit blev också någon mer avskalad än innan. Efter vi hade fått på oss kläderna begav vi oss ut jag och min sambo på en lite längre runda men med en rad go-bitar längs vägen. Först ut blev det en sväng ner till floden Emajögi som vi cyklade längs med. Floden som flyter genom Tartu är ett är trevligt tillhåll för kanotister, fiskare och båtfolk. Men det finns även goda cykelmöjligheter på sidan här.

Emajögi Tartu

Emajögi Tartu lockar både fiskar, kanotister och båtfolk. Det går även att bada här vilket många också gör.

På vägen mot centrum passerade vi en av Tartu’s många broar. Den kanske mest klassiska är Kaarsild som just nu genomgår en stor renovering. En bro som dock är lika vacker är den som finns över floden på väg 40. Den fina bågen är på kvällen dessutom upplyst vilket gör den ännu finare att titta på.

Tartu bridge

Det finns många fina broar i Tartu.

Nere i centrala Tartu cyklade vi över floden och vidare ner vidd bussterminalen. Här avgår bussar till när och fjärran och något som jag inte sett så mycket av hemma i Sverige är lyxiga bussar med i lounge klass. Självklart ingår svinsnabbt internet också på bussarna Nåväl. På väg ner mot fikat vid kanalen passerade vi en rad serveringar som endast finns här på sommaren. Härliga barer med stilfulla småkhak längs floden lockade oss med sitt utbud. Här blev det ett stopp. Utsikten vid vattnet var fint och man kunde till och med gå en trappa upp och sitta ovanför serveringen. Men lite espresso och en grym mango sorbet blev det för min del innan vi hojade viddare mot nya mål.

Cykelbutiker. I Tartu finns det ganska trevliga cykelbutiker. En av dessa är Hawaii Express. Butiken vid busstationen sålde lite allt möjligt men påminner en del om Cykloteket hemme i Sverige. I Tartu finns det två Hawaii Express vad jag kunde hitta. Det finns även sportbutiker här som säljer cyklar men deras utbud är inte speciellt spännande. Något som var lite mer spännande var Specialized butiken på andra sidan floden. En liten butik men med 100% Specialized. Fatboy’s, Tarmac’s och Epic’s prydde skyltfönstret och en del av golvet. Här kände vi oss hemma. Näväl. Ett kort besök blev det för vi skulle hinna med annat också. Som att cykla.

Efter en rundtur i centrala Tartu med stadshuset, universitetet, konstmuseum en rad statyer var vi åter på väg ut från Tartu via väg 39. Denna dag skulle vi fortsätta nästan hela vägen tills cykelbanan upphörde för att sedan vika av höger och tillbaka ner för den superlånga utförslöpan ner till jordgubbsodlingarna strax innan Pärna. Vädret var bra och vinden snäll. Jag och mitt sällskap hade en riktigt fin runda på runt 45km och det är ganska skönt att bara få trampa runt utan hets i bra väder och sällskap.

Tartu Estonia

Jag tror det är bönor som är på gång. Flera sådana fält passerade vi.

Tartu Estonia

Vackra rapsfält kom och gick.

Tartu Estonia

Fruktstund på cykeln

Efter rundan blev det en välförtjänt lunch i solen hemma. Senare ska vi börja packa. Woop Woop!

Regn och rusk i Tartu – men kul på hjul blev det i alla fall

Hello my friends! Ja, så säger i alla fall Dora – utforskaren. Som ni kanske kan ana så har det blivit en del Dora för barnen och jösses vad den lilla utforskaren smittar av sig med OneLiners. Hur som helst. Hej, Tere, Ciao eller Hello friends som man säger här i Estland.

Efter en fin kväll men med avslutande regn blev morgonens pass aningen förkortat av det blixtsnabba regnvädret som dunkade förbi Tartu under morgonen. För egen del innebar detta att min lilla cykeltur blev en aningens kortare än planerat då jag i stort sett cyklade en slinga under regnmolnet. Typiskt. På vägen hem vände vindarna och solen kikade fram igen. Så typiskt när man är blött och motivationen är nere i noll. Men och andra sidan så väntade det andra aktiviteter på mig när jag kom hem. Även om dagens runda blev en kortis på strax över 20 km så fanns det ljusglimtar och minnen jag tar med mig från detta pass också. Inte minst den ljuvliga skål med nyplockade jordgubbar som väntade på mig hemma.

Spana in bilderna nedan.

Tartu Estonia

Fina odlingar vid toppen av Pärnä.

 

Tartu Estonia

Bästa rödbetssoppan jag ätit på länge. Tack Estland för det.

Tartu Estonia

Efter middagen blev det chill på altanen. Möriga ben just nu.

I morgon väntas bättre väder och då hoppas jag kunna ge mig ut på ett längre pass. Weehoooo!

Sommarens bästa jordgubbar finns i Estland

Nycyklad och med aningens tröttare i ben än innan. Jag har varit ute på en riktigt mysig tur i utkanterna av Tartu. Bäst av allt. Jag fick med mig en ask gudomliga jordgubbar på vägen hem.

Estland må vara ett litet land till ytan men vägarna i utkanterna av städerna överraskar på ett bra sett. Nästan alla större vägar jag passerat eller åkt på har en bred och fin gång-och cykelbana intill. Så denna dag blev det till att utforska utbudet och den första turen blev en klassiker. Ut från Tartu tog jag mig via väg 39 till väg 42 som jag svängde in höger på. Sedan väntade ett böljande vackert landskap proppat med vackra ängar och inte minst äppelplantagen vid rna. Efter Pärna svängde jag in på väg E264 och tillbaka in mot Tartu. En perfekt runda som tog en timme i mellanmjölks tempo. Strax innan jag kom tillbaka stod det en person och sålde grönsaker och frukt. I Estland finns dessa stånd lite överallt men denna gång blev det ett stopp. Med mig fick jag lite nyplockade jordgubbar och blåbär. Men hörrni. Jösses vilken smak det var på jordgubbarna! Världsklass skulle jag säga. Saftiga, lagom stora och perfekt i smaken. På vägen hem passerade även jag Estlands nya National museum. En superstor byggnad mittemot det upp-och-ned-vända huset på andra sidan vägen. Ja, det är sant. Någon har byggt ett hus upp-och-ner på andra sidan vägen. Med fönster och allt. Så efter dagens tur blir det även ett besök där.

Här kommer lite bilder från dagen. Enjoy!

Tartu Estonia

Vackra vyer strax utanför Tartu

Riding in Estonia

Riding in Estonia – supernajs

Estonian National Museum

På vägen hem passerade jag Estlands nya national museum.

Eesti Rahva Muuseum

Eesti Rahva Muuseum

After bike

Efter cykelpasset väntade gott kaffe och härlig musik i badrummet.

Annons

Pool, pizza, hav och hästar

Poolbad för hela slanten!

Tisdag 18 juli

Blev en riktig njutardag idag (som typ alla andra, haha!). Långfrukost och slapp utanför husbilen hela förmiddagen. Efter en lätt lunch sprang vi några ärenden och åt sedan varsin glass i skuggan. Därefter vankades det poolbad.
På campingen finns en fin pool (där en inte behöver ha badmössa! Första vi sett i hela Italien). Själv badar jag hellre i havet men Embla tyckte att det var kul att dyka och hoppa från kanten. Och jag kan hålla med henne, det var rätt skoj faktiskt.
Badade tills tidig kväll. Tog sedan en dusch innan vi gick upp till en av restaurangerna på campingen och käkade. Jag åt en alldeles ljuvligt god pizza. Ja, italienska pizzor alltså! Här vet de verkligen vad de gör!
Mer hann vi inte med den här dagen. Dök direkt ner i säng efter restaurangbesöket och låg och läste. Häxan av Läckberg är riktigt spännande och jag kunde inte lägga den ifrån mig förrän efter ett på natten.

En lite blåsig men härlig dag på stranden.

Embla grävde en pool till sina hästar.

Dagens bästa överraskning; Rickard hade bokat ridning åt mig och Embla.

Lite magra men glada hästar.

Härlig ritt över sanddynerna.

Onsdag 19 juli

Insomnia! Har sovit urdåligt inatt. Bara vridit och vänt på mig. När klockan var 05.15 gav jag upp och gick och hämtade min telefon. Slösurfade lite innan jag satte igång och bloggade.
Konstigt det där när en inte kan sova. Vissa gånger vet en ju med sig att det är för att något ligger och gnager, något en oroar sig för. Men andra gånger har en inte en aning om varför en inte kan sova. Är iallafall galet trött nu och ska försöka vila en stund till innan de andra vaknar och det är dags för gofrukost och en nya härlig dag här på Riva di Ugento i Italien. Hörs sen! Pusspuss!

10.30

Rickard kom precis hem från en cykeltur. Och han kom hem med en grym överraskning! Han har bokat ridning åt mig och Embla ikväll! Jippie! Ska bli så himla kul! Nu påtår, några snabba intervaller, lunch och sedan till stranden för test av den nya badmadrassen. Jo, det är ett tuff jobb men någon måste görat’. ;)
Efter några härliga timmar på stranden gick vi hem och duschade av oss och bytte om inför ridningen. Stallet låg bara fem minuters cykelväg från campingen, perfekt!
Hästarna var, som vanligt utomlands, lite magra men pigga och glada. Eller guidens och Emblas hästar var pigga och glada, min var glad och lat. Haha! Fick jobba rejält med henne. Ridturen var inte någon galoppfest men det var mysigt att rida runt över sanddynerna. Och bara att få mysa med en häst på semestern! Vilken lycka!
Kvällen bjöd på hämtpizza (jag vet, pizza två dagar i rad för mig! Haha!) en öl och sedan somnade vi som stockar.
Så tacksam att vi var möjlighet att göra den här resan. Vi älskar verkligen livet på väg!
Föregående inlägg kan du läsa HÄR.

Pool, pizza, sea and horses

Sorry guys! Today you need to use Google Translate. I´m too busy having a vacation.

Love, Karin

När ett helvete öppnar dörren till en ny värld!

För nästan exakt ett år sedan startade jag den här bloggen. Det var något jag funderat på att gör länge men aldrig riktigt haft tid för att dra igång. Men så ändrades mitt livsläge rätt realt för ett år sedan. Jag har haft en höftskada under flera år som jag äntligen skulle få operera i början av sommaren. Men med operation innebar kryckor i 6 veckor och sjukskrivning i nästan 3 månader. Jag har inte skrivit så mycket om det här medvetet för jag har inte velat göra det till en big deal för mig själv för att jag inte skulle tappa det mentala medan jag var tvungen att vara stilla. Men det var en big deal. Jag var på riktigt sjukt rädd för hur jag skulle hantera att delvis vara sjukskriven och inte få jobba men också att inte heller få röra sig. Skulle jag flippa? Jag är en väldigt rastlös person och insåg att jag behövde sysselsätta mig så gott det gick med andra saker för att lyfta fokus från det jobba till något annat. Istället för att grotta ner mig för att jag inte fick springa runt med kameran så köpte jag en drönare så jag kunde plåta och filma i alla fall. Jag såg det som den bästa mentala träningen och tog det som en utmaning och försökte hitta vad den upplevelsen kunde ge mig och satan va mycket idéer jag fick. Jag hade plötsligt så mycket tid att tänka. Ett resultat av den här tiden var att den här bloggen kom till liv. Det var ett perfekt sätt att fylla dagarna. Jag kunde fundera på kul saker att skriva om, få tänka kreativt och äntligen börja skriva igen som jag gjorde väldigt mycket förr.

Nu är det ett år senare. Jag, läkarna och sjukgymnasterna hade satt ett år som en rimlig tid att vara helt tillbaka från operationen. Den tidigare skadan hade tvingat mig avstå från flera saker i träningen som jag älskar absolut mest- bland annat att springa (jag har inte kunnat löpträna sen jag gick i gymnasiet) och gjort flera saker i jobbet väldigt tunga och svåra. Men nu står jag här, ett år senare och inser att bara en procentuell del har blivit bättre, trotts timmar på gymmet, rehab dag efter rehab dag, positivt tänkande och inställning så har det inte gått bra och jag får inse att jag måste lägga på ett år till som ett mål för att jag ska kunna få springa igen. Det är en fruktansvärt jobbit tanke- som att börja om igen och all tid man redan har lagga ner bara har varit förgäves. Ett helt år av sitt liv och ingen läkare förstår varför jag fortfarande har ont. Totalt är det 7 år av smärta.

Bland det tyngsta med att inte kunna få springa är att få vara ute, att det är så lättillgängligt, kompromisslöst och att man fylls av en sån enorm frihetskänsla. Att benen kan ta dig vart du än vill och att få lyssna på det sköna rytmiska smattrandet av fötter mot marken är bland det bästa som finns. Jag saknar det något oerhört. När jag väl förstod att jag kan glömma att börja springa den här sommaren sjönk hela jag ihop till en liten klump och tänkte först- jag orkar inte mer. Jag hade gjort ett upplägg för att testa, jag sprang några gånger, bara 1 km o sen två gånger 5 km sen hade jag så ont att jag fick avbryta. Men det var inte då jag bröt ihop. Jag älskar att ta promenader, ofta tidigt på morgonen innan alla andra vaknar och det är lugnt ute. Men jag har knappt kunnat göra det då jag brukar få väldigt ont. Konstigt nog går det bra att gå med tung ryggsäck, jag går mer sittande och det påfrestar inte höften på samma sätt. Men att gå plant utan tyngd har tidigare varit döden. Den här dagen ville jag verkligen, det var så fint väder och jag hade inte vågat ta en promenad på jättelänge för jag var rädd för hur det skulle gå. Jag skulle bara gå runt djurgården. Inget dramatiskt. Jag hade ju vilat länge och skött rehaben exemplariskt, det var ju bara 45 min gång. Jag kom halvvägs, sen gjorde det så ont att jag behövde sätta mig ner. Hjärtat blödde och jag hade så svårt att behärska mig. Jag funderade till och med på att ringa min Pappa och fråga om han kunde komma och hämta mig med bilen. Jag visste inte om jag skulle klara av att ta mig hem. Men efter lång tid kom jag tillslut hem och hamnade sen i en hög av sorg och ilska i soffan. Jag är 25 år gammal och kan inte ens ta en promenad runt Djurgården.

Jag gav mig själv två dagar att vara ledsen och tycka synd om mig själv. Jag stängde in mig och grät och ville inte träffa någon. Dag tre hade jag köpt en ny cykel. Min egen MTB, en Canyon Spectral som jag nu har haft i ca 2 månader. Jag hatar att köpa dyra saker, som jag har sagt många gånger förr så är jag ingen prylmänniska och jag avskyr att köpa ny kamerautrustning. Det är ett trauma varje gång. Men det här är första gången jag utan att ha ont i magen har spenderat den mängden pengar på en sak och bara är glad. Och nu, två månader senare är jag nöjdare än någonsin. Jag kan fortfarande inte springa men cyklingen ger nästan samma känsla fast man kan ta sig längre på kortare tid. Jag har upptäckt nya platser i Stockholm som jag aldrig har varit på tidigare och jag har fått så många nya kompisar tack vare cyklingen.

Vissa saker undrar man om det bara är meningen att de ska hända. De 20 000 :- jag lade på min cykel är den bästa investeringen jag någonsin har gjort.

Ladda mer innehåll