Från en kontinent till en annan- Hej USA!

Ja, som några av er kanske har sett på Instagram så är jag inte längre i Sverige utan är vips i USA (ja det är ett jäkla flängande just nu, hinner knappt med själv). Exakt vad jag gör här är hemligt men som ni ser handlar det om klättring och höga höjder. Precis i min smak!

Jag är här i ca 2 veckor innan det bär hem igen och är här tillsammans med Matilda och det är allra första i just Utah och jag börjar undra varför jag aldrig varit här tidigare. Vilket jäkla landskap och fotomöjligheter överallt! Jag älskar det! Sen ska jag medge att det kändes väldigt skönt att komma till lite värme. Det har blivit många dagar utomhus i kylan i vinter.


As some of you might have noticed at Instagram, I’m no longer in Sweden but in the USA (yes, haha it’s a lot back and forth over the world right now, even I have a hard time to keep up with myself at the moment and update the blog!). Exactly what my mission here’s is a secret, but what I can tell you and as you can see has to do with climbing and high altitudes. Just my cup of tea!

I’m here for about 2 weeks before returning home. I’m here together with Matilda and it’s my first time ever in Utah and I’m wondering why I’ve never been here before. The landscape is AMAZING with great photo opportunity everywhere! I absolutely love it! And I got to admit that it felt very nice to travel some warmth. It has been many days outdoors in the cold this winter.

Eastertime

Bättre sent än aldrig brukar man ju säga. Bloggen har fått vila några dagar, jag har försökt få lite tid för mig själv under påsken (kanske på tiden) och för min familj. Vi hinner inte ses så himla mycket just nu eftersom jag knappt är hemma.

Under påskdagarna var jag i Funäsdalen och varvade kvalitetstid med Gustav med turande i strålande solsken med att sitta och jobba. Just nu sitter jag i en liten lägenhet i Utah och har bytt minusgraderna för några veckor mot 25 +. Väldigt skönt faktiskt, hade nog inte räknat med hur gött det skulle vara att få lite värme. Haha det har ju varit en hel del dagar ute i snön i år.

Svalbard del 1

Sponsored post by Swarovski Optik
#Samarbete

Svalbard, ja vart ska jag börja. Som jag redan berättat tidigare är den är platsen nog absolut en av de häftigaste jag någonsin sett. Det är ungefär som Svenska fjällen, brett, öppet och luftigt men topparna är Norska, höga och aggressiva och otroligt mäktiga. Den kombinationen gör att jag blir helt frälst. Jag älskar alperna men kan ibland känna mig lite instängd när man är längre ner i dalarna. Topparna ligger så extremt tätt att man inte ser de om man inte är allra högst upp och solen når knappt ner i dalarna. Här badade allt i ljus!


Svalbard, yes, where should I start? As I’ve already told you, it’s probably one of the coolest places I have ever seen. It’s like the Swedish mountains, wide, open and airy, but the peaks are Norwegian, high and aggressive and incredibly powerful. That combination takes my breath away. I love the Alps, but sometimes I feel a bit trapped when I’m farther down the valleys. The peaks are so extremely close to each other that and you can’t see the unless you are at the top and the sun barely reaches the valleys. Here, everything is soaked in light!

Jag var på Svalbard tillsammans med Swarovski optik för att få testa deras nya kikare som är i fickstorlek. Normalt brukar jag inte använda kikare superofta. Det är mest i samband med skidplåtningar/klätterplåtningar då det är bra att kolla på facen från början för att kunna planera rutt eller vart en bild bör fotas men det var väldigt kul att få ifrågasätta mitt eget användande och mina egna förutfattade meningar om just kikare och jag börjar inse att jag själv kanske kan ha mer nytta av att använda det oftare i jobbet än jag tror.


I was on Svalbard along with Swarovski Optics to test their new pocket-sized binoculars. Normally, I don’t usually use binoculars that often. I most use it during ski and climbing shoots, when you need to check the faces in advance to be able to plan a rout or a shoot. But it was very fun to question my own use and my own preconceived sentences about just binoculars and I start to realize that maybe I might have more use of using it more often than I think.

Vi lyckades verkligen pricka in en helt perfekt dag men strålande sol för att vara där. Vi hade väldigt kort om tid, jag var bara där i tre dagar totalt, så det hade lika gärna kunnat vara snöstorm. Så jag var verkligen överlycklig! Men kallt som satan var det (som lägst – 24) och jag lyckades tyvärr förfrysa mig på ena kinden (jag var inte ensam). Det var lite onödigt men det hände när jag försökte fota samtidigt som vi satt på skotern och jag var inte tillräckligt uppmärksam att jag först märkte det när det var för sent.

Vi var ett riktigt härligt gäng blandat med Svenskar, Norskar, Danskar, en finne och en Sydafrikan. Några som var med var Angeliqa (vandringsbloggen), Elise Rotterud, och Odd

När vi körde lite pauser på vägen dit vi skulle blev vi ombedda att inte gå för långt ensamma då risken att möta en isbjörn är allt för stor och vi i så fall behövde ha med oss någon beväpnad för skydd. Haha på Svalbard går verkligen isbjörnarna på stadens gator.


We had an absolutely perfect day with bluebird and were very lucky considering we only would visit Svalbard during 3 days. It might as well have been snowstorm. So I was really happy! But it was extremely cold (at the lowest – 24) and unfortunately I managed to get frostbites on my cheek (I was not alone). It was a bit unnecessary but it happened when I tried to shoot while we were on the snowmobile and I was not sufficiently aware that I first noticed it when it was too late.

We were a really lovely gang mixed with Swedes, Norwegians, Danish and a South African. Some of the participants were Angeliqa (the hiking blog), Elise Rotterud, and Odd

When took a few breaks on the way and we were asked not to go too far alone as the risk of meeting a polar bear is far too big and in that case we had to bring one of the guides who had a rifle for protection. Haha on Svalbard, the polar bears really go on the streets of the city.

Annons

Osprey Kresta 30- Recension

Det här inlägget är i samarbete med Osprey
#Sponsoredpost

Den här vintern har jag nog slagit alla personliga rekord i antal resor och aktiviteter jag utfört och tidigare i höstas fick jag förfrågan från Osprey om jag var intresserad av att testa deras skidryggsäck Kresta 20 under vintern för att göra en recension. Nu har den hängt fram och tillbaka över världen och jag har försökt använda den så mångsidigt jag bara kunnat.

I normala fall hade jag nog med största sannolikhet inte själv köpt en sån här ryggsäck då den inte är så fotografanpassad och jag sällan använder ryggsäck utan att ha med kamerautrustning. Så jag har försökt använda den både på sånt sätt som den är tänkt att använda men såklart har jag också testat att använda den under plåtning.

Generellt tycker jag det är en väldigt bra allroundryggsäck och det är skönt med en ryggsäck som för en gångs skull är anpassad för tjejer- det vill säga att den inte är lika lång i ryggen som de flesta andra ryggsäckar är eftersom de är skapade efter en mans kropp, så den sitter väldigt bra och både höft och bröstbandet kommer på den höjden som den ska vilket annars är ett problem för mig.

Jag tror nog att de allra flesta som använder den skulle vara väldigt nöjda med den då den har nästan allt grundläggande man kan önska. Den har många bra fack, du får plats med lavinutrustning, extra förstärkningsplagg och lite mat för en dagstur. Ett av facken öppnas i ryggen och ett framifrån (men båda är separerade) och sedan ett litet toppfack. Även på höftspännet finns det bra fack och på utsidan finns ett fäste för hjälm, isyxa och skidor/snowboard.

Det jag däremot verkligen saknar är en fick utanpå, på sidan, där man kan sätta en vattenflaska och att ryggfacket inte går att komma åt från sidan eller ovanifrån alls vilket gör att man alltid måste ta av sig ryggsäcken  så fort man behöver komma åt något där vilket gör det lite osmidigt. För mig hade det inte heller skadat om höftspännets vadering och fack hade slutat lite längre fram på magen och inte så tvärt som den gör.

Rent fotografmässigt så är den ju (förståligt) inte anpassad för detta och man får inte plats med så mycket utrustning på ett smidigt sätt när den är full med allt annat. Oftast när jag fotar skidor brukar jag hänga en liten fotoväska på magen istället för att ha det mer tillgänglig men här saknar jag loopar eller stålringar (som finns på vissa ryggsäckar)  framme på axelbanden för att kunna fästa den.

Men utöver det så tycker jag att det är en jäkligt snygg ryggsäck (jag älskar färgen) och för mig bra att ha som komplement till min stor F-stop rygga när jag vill ha något mindre och lättare men med lite modifikation.

Vill du läsa mer om ryggsäcken så hittar du den HÄR


This winter I’ve broken all personal records in terms of trips and activities and earlier this autumn I received a request from Osprey if I was interested in testing their Kresta 20 backpack during the winter and make a review of it. Now it’s been with me back and forth all over the world and I have tried to use it as versatile as I possibly could.

Normally, I probably would’t have bought a backpack like this, because it is not developed for photographers and I rarely use a backpack without bringing camera equipment. So I’ve tried to use it both in the way it’s supposed to be used but of course I’ve also tried to use it during shoots.

Generally, I think it’s a very good ski/snowboard/climbing backpack and it’s nice that it for once is a backpack developed and adapted to women. Most other backpacks are developed for men wich makes the back of it to long and don’t fit very good on women. The hip and the chest strap often end up to low which is a big problem for me.

I probably think that the vast majority of people who use it would be very pleased with it because it has almost all the basic things one could wish for. It has many good trays, you can fit avalanche equipment, extra reinforcement garments and a little food for a day trip. One of the compartments opens in the back and one from the front (but both are separated) and then a small top compartment. On the outside there is a bracket for helmet, ice ax and skis / snowboards.

What I really miss is a compartment on the outside where you can fit a bottle of water and that the back compartment can not be accessed from the side or from the top of the backpack, which means that you always have to remove the backpack from your back as soon as you need something from there which makes it a little inflexible. I would also have peered if the stopping of the hipstrap would have continued further over the hip. 

For photographers, the backpack obviously isn’t (understandably) developed to be used as a photobackpack mainly. It’s not perfect if you need to find your equipment fast and easy. Most often when I’m skiing, I usually hang a small photo bag on my stomach to make the gear more accessible. Unfortunately there are no loops or steel rings (which are on some backpacks) on the shoulder straps to attach it to so I had to rebuild it a bit to make it work for shoots.

But in addition to that, I think it’s a really good looking backpack (I love the color) and it’s a great complement to my big F-stop backback when I want something smaller and lighter but with a little modification.

If you want to read more about the backpack, you will find it HERE

Flygkaos och nya planer

Jag antar att jag har haft tur de senaste månaderna och vi har haft väldigt lite problem med försenade flyg för nu jäklar small det till med full kraft. Tanken var ju som jag skrivit tidigare att jag skulle åka direkt från Svalbard för att hoppa på nattåget till Åre för att gå Syltraversen under helgen men det blev inte riktigt som jag hade planerat. Från Svalbard gör man en snabb mellanlandning i Tromsö innan man far vidare och det var där allt gick helt åt helskotta. Vårt flyg var redan försenat från Svalbard och när vi gick ner för mellanlandning i Tromsö blev flyget försenat ytligare två timmar av en outgrundlig anledning och jag skulle därmed missa min connection i Oslo och på så vis missa nattåget till Åre. Jag lyckades då få min biljett ombokad till Trondheim samma kväll för att istället komma den vägen mot Sylarna. Det var bara det att det flyget sen blev inställt och det fanns inget annat som skulle gå på kvällen. Jag lyckades då bli ombokad till första flyget på morgonen dagen efter istället. Tyvärr räckte inte det för att hinna med tåget som gick från Trondheim mot Åre på morgonen och vi fick på så vis ställa in Sylarna då jag skulle komma fram för sent. Det sög. Både för att jag själv väldigt länge velat göra Syltraversen (vi har redan försökt en gång och då gick det också åt skogen då min cykel pajade påväg in till Station och vi förlorade för mycket tid) och för att jag hade planerat att fota 2 jobb där.

Det blev istället en plan B med isklättring. Gustav och Tobbe hämtade upp mig i Järpen och så åkte vi direkt till Risen, Offerdal för att isklättra. Sen åkte vi hem till Gustavs föräldrar i Östersund.

Det blev en bra lösning trots att jag allra helst hade velat gå Syltraversen men det var nog bra ändå då lavinläget inte alls var bra då det snöat och blåst mycket tidigare i veckan. Så det var väll meningen.


Isen i Offerdal var inte superbra men klättringsbar. Tyvärr hade vi egentligen inte med oss riktigt rätt grejer eftersom vi inte packat för att isklättra utan för att göra en alpintur så vi körde allt på topprep för att ta det säkre före det osäkra.

Livet i ultrarapid- Hej då Svalbard!

Ja, just nu är mitt liv verkligen maxat. I skrivandets stund sitter jag på mitt hotellrum och håller på att förbereda inför resan hem och jobba samtidigt. Gårdagen var HELT FANTASTISK. Vi va ute på skoter i 11 h och hamnade tillslut här- i Tempelfjorden där en enorm glaciär faller ner i havet. Otroligt vackert! Lovar att göra ett längre inlägg i dagarna men just nu är timmarna på dygnet för få. Nu ska jag packa och sen dra till flygplatsen!

En bättre lunchutsikt! Svårslaget. Jag är verkligen helt tagen av den här platsen.

Kategori
Annons

Den vackraste platsen jag sett!

Okej, Svalbard är officiellt den absolut vackraste platsen jag varit på. Jag har bara hunnit vara här några timmar men alltså WOW! Finner knappt ord! I morgon ska vi ut på en skotertur hela dagen! Kan knappt bärga mig! Här är två bilder bara från själva inflygningen. HELT MAKALÖST!

Kategori

Världscup final i Frankrike och pitstop hemma!

Dagarna går verkligen otroligt fort nu och det hinner hända så mycket. Nu var det några dagar sedan jag senast postade ett inlägg på bloggen och jag har redan hunnit vara iväg igen och komma tillbaka. Igår landade jag i Stockholm från Frankrike, efter ha varit där för Världscup finalen för Skicrossen som var i lördags. Nu är jag bara hemma idag och sen åker jag ju igen tidigt i morgon bitti (ja just nu är livet lite absurt) till Svalbard. Så dagen idag består utav att tvätta (som vanligt) packa om och göra ärenden.


Hehe ser rätt roligt ut när det krävs tre personer för att en person ska kunna göra en övning på gymmet. Teamwork delux!

Dagarna i Frankrike var väldigt bra men intensiva.  Vi hade bra väder två dagar annars var det rätt dåligt. Tyvärr ställdes själva tävlingen in på grund av det men eftersom det var den sista tävlingen på säsongen blev det prisutdelning för den totala vinnaren av hela världscupen vilket var Sandra och det var väldigt häftigt. Erik vann också Rookie of the year så det blev mycket priser som fick följa med på flyget hem sen!

I skrivandets stund sitter jag och väntar på att en massa filer ska laddas upp på wetransfer för att skickas till kund. Annars hade jag inte haft tid att ladda upp det här inlägget förrän om några dagar. Jag börjar bli lite sliten nu. I slutet av April ska jag ta en vecka ledigt tillsammans med Gustav för att ta igen lite av den tiden jag inte varit hemma och för att vila upp mig lite. Ska bli väldigt skönt och mysigt. Det är inte helt lätt att vara borta så mycket som jag är just nu även om det är grymt kul.  

När man blir sådär löjligt sugen på att testa något helt nytt

Jag får rätt ofta det, enorma ryck, från noll till 100 när lusten och kreativiteten tar över mig totalt och jag vill släppa allt annat. Jag fick det när jag började min satsning på retusch, jag fick det när jag bytte och gick över till foto, när jag köpte en enkel biljett till Karibien för att försöka att hitta en båt att korsa atlanten med och många andra saker. Just nu har jag ett just precis sådant ryck. Jag fick just det här rycket första gången förra hösten men fick lusten att lugna ner sig för att timingen inte var särskilt bra. Men jag har inte glömt det. Sen har idén jag har legat latent i bakhuvudet sedan dess och bara väntat på att ta fart. Och så satt jag och scrollade genom Instagram nu på morgonen och fastnade på Aquatecks instagramkonto (aquateck_imaginsolutions) och lusten och längtan tog fart igen. Att fota surf, vattensporter och undervattensbilder. Jag har aldrig gjort det tidigare men har verkligen velat men förut var undervattenshusen så jäkla dyra att jag inte ansåg mig ha råd. Men nu, med alla nya företag som kommer och nya lösningar ser prisbilden helt annorlunda ut och jag exploderar lite i kroppen när jag tänker på det. Jag vill bara åka, nu, nu, nu, nu till typ Costa Rica eller något annat ställe där det är bra surf och klart vatten i typ 1 månad och bara fota surf. Helst utan uppdrag. Bara för mig själv. Bara träna, leka runt, testa och utvecklas utan någon utomstående press. Känner jag mig själv rätt skulle det garanterat bli något av det efteråt, föreläsningar eller kanske en utställning eller kanske en youtube serie. Vilket som är jag så ENORMT sugen på att testa!

Några av mina pinade bilder på Pintrest

Jag tror att jag fastnar så för iden därför att det inte liknar något jag tidigare fotat. Förstå mig rätt, en del påminner väldigt mycket om det jag brukar göra när jag fotar sport, men att fota som jag brukar göra fast jag ligger i vatten istället skapar en helt annan typ av utmaning där jag inte alls har samma kontroll som på land. Allt kommer gå mycket långsammare, mycket ska klaffa, man ska ha lite tur, det kan finnas starka strömmar, du måste simma själv samtidigt, hålla koll på andning och hinna tänka på säkerhet, utrustning och komposition plus att ha koll så att du inte blir överkörd av någon surfare. Snö och kyla har sin utmaning med men jag tror att jag känner mig så pass lugn och säker i även den miljön nu att jag behöver pressa det lite. Jag behöver en ny utmaning!

Jag fick en liten försmak i sommar när jag var i Portugal och surfade men det var ingen ide att pressa med kameran ut i vattnet. Det var alldeles för stökigt plus att vattnet var allt annat än klart. 

Är det någon som läser min blogg som är van att fota under vatten som surf eller liknande? Hade varit kul att höra om era erfarenheter och kanske få lite tips! Vilken utrustning använder ni och hur brukar ni tänka?


De här bilderna fotade jag i Portugal i sommars. Allt är fotat med Canon 5D Mark IV

Annons

När min dröm blev verklighet!

Jag kommer ihåg när jag precis hade börjat sattas på fotot. En dag när jag hade rätt lite att göra. Jag låg hemma i sängen och funderade på hur jag önskade att min liv skulle se ut och vilka mål jag hade. Hur mitt absolut drömsenario såg ut om jag faktiskt skulle lyckas bygga en karriär som fotograf. Jag drömde om att fotot skulle ta mig världen runt. Att jag ständigt skulle vara påväg, få se nya saker, komma till platser jag annars aldrig hade sett.

Nu sitter jag här, drygt tre år senare och inser plötsligt att jag just nu lever det liv som jag, i väldigt stor utsträckning, har drömt om. För tre dagar sedan landade jag från Ryssland. Innan dess hann jag vara i Sydkorea, Kina, Canada, Italen, Frankrike, Österrike och Schweiz. Nästa vecka åker jag till Frankrike igen. Sen är jag hemma en dag och åker därefter till Svalbard i tre dagar för att sedan direkt från Arlanda ta nattåget till Åre för att göra Syltraversen över helgen. Sen är jag hemma en vecka (vet inte riktigt vart jag kommer vara den veckan men i Sverige i alla fall) innan jag åker till Utah i två veckor och sen, i Juni, åker jag till Grekland. Hade jag berättat för mig själv då, när jag låg där i sängen för tre år sen och funderade på livet, att den där drömmen faktiskt skulle bli verklighet plus att jag skulle träffa mannen i mitt liv samtidigt hade jag aldrig trott på det.

Sista dagen i Ryssland och vinst för sverige!

Tiden går fort när man har roligt. Just nu sitter jag på hotellrummet. Väskan är packad, de sista bilderna för idag är exporterade och strax ska jag gå och lägga mig. Vid tre inatt drar vi här ifrån mot flygplatsen. Planet går vid 8 i morgon. Den här vändan är jag hemma i en vecka ungefär. Det ska bli väldigt skönt. Längtar hem till personen där hemma! Jag har varit borta ungefär en månad nu, minus de 24h jag var hemma förra veckan men vet knappt om jag räknar de timmarna som hemma, en aning för lite. Nästa vecka bär det av till Megeve i Frankrike för säsongsavslutningen av världscupen. Jäklar va fort de här månaderna har gått!


Lite bilder från de två senaste dagarna i backen. En rysk volontär hade lite för mycket dötid igår i banan och byggde en miniatyr skicrossbana. Riktigt kul och väldigt uppskattat!

Sandra drog en ganska rejäl krasch igår i finalheatet. Det såg väldigt läskigt ut men som tur var gick det bra och idag tog hon hem segern istället. Grymt jobbat. Igår gick fysion Jeanette genom henne och förberedde inför dagens tävlingar i vårt gemensamma hotellrum med lite behandlingar. 

Sandra under Semifinalen
De ryska tjejerna som delade ut priserna båda dagarna var en lite show i sig :P

Bland det sorgilgaste jag sett och sånt man bara läser om

Det finns inte supermycket att göra här utöver att hålla på med tävlingen. Vi är ju mitt ute i ingenstans. Men, häromdagen upptäckte vi att det fanns som en liten bondgård med lite djur precis bredvid backen. Ingen speciell alls. Det fanns lite hästar och hundar. Men, till vår stora chock så fanns det, i små inhägnader bakom allting, ett lodjur, en björn och två vargar instängda i burar på mindre än 30 kvm. Jag uppmuntrar verkligen inte djurparker från början. Djur ska inte vara instängda. Men att få se något sånt här på nära håll vet jag inte om jag någonsin trott att jag skulle göra. Det var fruktansvärt.

Vargarna gick av och ann i cirklar, fram och tillbaka, i en inhängnad som var ungefär 1/3 av min lägenhet hemma. Björnens bur var bara lite större och lodjuret var absolut minst. Verkligen vidrigt. Förstår bara inte hur människor kan göra såhär. Jag är riktigt illa berörd.

Annons

New work for Adidas

Jag fick frågan tidigare idag hur mycket jag har rest sen december och insåg när jag började räkna resdagar att det var snabbare och lättare att räkna hur många dagar jag faktiskt varit hemma, med andra ord inte jättemånga. Jag var hemma en vecka innan OS och hann då smacka in en plåtning med Adidas. Väldigt intensivt men väldigt väldigt roligt och nu är alla bilder äntligen ute. Vi hade inte så särskilt mycket tur med vädret. Det var supergrått, snöblandat regn och allmänt ruggigt men jag är väldigt nöjd med hur vi löste det. 

Happy Jankell for Adidas

Bianca Salming

Petronella Ekroth

Alexandra Kamperhaug och Anja Forsnor 

Lisa Beskow

Happy Jankell

Kategori

En extra dag i Seoul

På grund av lite strul med transport från PyeonChang eftersom i stort sätt alla reser samtidigt så bestämde vi att jag skulle åka en dag tidigare än laget. Så igår morse tog jag tåget från Pyeongchang till flygplatsen där jag hade fixat hotellrum. Jag dumpade mina grejer och efter att ha suttit och researcha lite på Seoul så tog jag tunnelbanan från flygplatsen, för att ta tillfället i akt i och med den extra dagen på flygplatsen, och åkte in till Seoul.

Det tog ganska lång tid att att ta sig in från flygplatsen till city, närmare bestämt 1,5 h men det var det värt och smidigt gick det med. Jag älskar att resa själv så att göra sånt här är bland det bästa jag vet. Det är ju lite spännande att se vart man hamnar någonstans.

Jag hann inte läsa på tillräckligt om Seoul för att få senkoll på stan så jag valde att åka till en plats där det med största sannolikhet skulle vara säkert för mig att röra mig på. Jag hamnade i Myeongdong där det skulle finnas en marknad som jag tänkte kunde vara kul att se. Jag strövade runt och tittade och fotade. Det var en hel del stånd med mat men betydligt mindre än jag hade hoppats. Det var väldigt kul att se vilket fall.

För tillfället sitter jag vid gaten på flygplatsen och väntar på att vi ska boarda. Det är typ en timme kvar. Vi flyger till Sverige och gör ett litet pit-stop i Stockholm på ca 24 h innan vi drar iväg igen. Den här gången till Ryssland. Det kommer bli kul och spännande. Jag har aldrig varit där.


Sen fanns det massa spännande mindre gränder som gömde en mängd restauranger. Jag åt dock inte på någon av de.

Alla bilder är fotade med Canon 5D Mark IV med 35 mm f/2

Kategori

När OS drömmen krossas

Livet tar ibland onekligen för sig och överraskar oss med allt möjligt. Igår var precis en sådan dag och Sandra Näslund, ett av Sveriges största OS hopp hamnade, efter ett dramatiskt finalheat, på 4e plats efter Fanny Smith. En utgång ingen hade räknat med.

Det skär i hjärtat att bevittna när OS drömmen går i kras. Explotionen av känslor som vittnar om allt som ligger bakom en Olympisk satsning. Smärta, glädje, förtvivlan, år av träning, dag ut och dag in inför ett tillfälle som är slut på några minuter.

Sandra är unik, det är det ingen tvivlen om och även om det den här gången slutade på en 4e plats så är hon ändå bäst i världen.

För mig som fotograf var det en väldigt stark upplevelse att få ta del av ett sådant ögonblick framförallt eftersom jag följt laget nu under hela säsongen men också eftersom det här uppdraget inte liknar något jag tidigare har gjort. Det gör att man inte blir mindre berörd. Men all den kärlek som väcks och allt jävlar anamma som föds ur sorgen så kommer det bli mycket spännande att se vad som händer härnäst. För det är inte sista gången ni ser Sandra.


Den rallfalande avslutningen på finalheatet när Sandra och Fanny går i mål.


Lisa gjorde ett fantastiskt OS och slutade på en 6e plats vilket var otroligt imponerande!

Kategori
Annons

Ingen OS guld men Skicross med kungen!

Halva grejen med sport är att trotts förberedelser, formtoppar och noga utstakad uppladdning så kan vad som helst hända både till för och nackdel. Men det är också det som bidrar till magin. Tyvärr var det till vår nackdel igår och ingen av killarna tog sig vidare från 8 delfinalen. Ingen känner mer känslor än killarna just nu men det smärtar verkligen när man ser hur hårt de jobbar, hur mycket tid, kraft och känslor som ligger bakom och ändå inte lyckas nå hela vägen fram.


Jag stod först och plåtade nere vid målfållan och hamnade sen väldigt ramdom tillsammans med Sandra och Lisa på läktaren bredvid ingen mindre än kung Carl XVI Gustaf. Det var en upplevelse. Rätt häftigt att kunna säga att man har suttit bredvid kungen och tittat på och diskuterat sport. Det hade jag nog aldrig trott! Himla trevlig var han med.

Men trotts de svenska förlusterna var det fantastiskt fin dag och jag såg till att njuta så mycket som möjligt i solen som värmde fint! Alla bilder är fotade med Canon 5D Mark IV

Ut ur feberbubblan och äntligen utomhus

Fortfarande en aning skakis i kroppen så tog jag äntligen ut utanför lägenheten idag. Det var ingen hejdundrande fart på mig (helt slut och somnade igen när jag kom tillbaka) men oj så skönt det var med lite frisk luft och sol. Idag körde damerna och herrarna sista träningen innan tävlingarna som jag var nere och plåtade. Kul att äntligen få se lite av OS, det var ju på tiden. Jag hade turen med att slå två flugor i en smäll. Samtidigt som Skicrossen körde träning så var det tävling i Halfpipe i baken bredvid så jag kunde följa båda väldigt bra! Kul att se!

Dåligt internet, Kina, Sydkorea och feber

Ja, det är verkligen inte helt lätt alla gånger att fortsätta uppdatera bloggen kontinuerligt när jag är iväg såhär. Jobbet jag är iväg på är såklart högsta prio och ofta är jag så trött på kvällarna när jag är klar med det att jag inte orkar göra annat än att sova och de gånger jag faktist har haft energi så har nätet inte funkat (eller som i Kina så är alla sidor blockerade) .

För ögonblicket ligger jag i en säng i Sydkorea och försöker parera frossatackerna med paniksvättningarna från febern jag har. Vi landade i Seoul för tre dagar sedan och jag har inte sett mycket annat än bussresan till Pyeong Chang och rummet jag sover på. Det var inte riktigt såhär jag hade förväntat mig att min resa till OS skulle vara. Snacka om dålig timing.

Innan vi kom hit hann jag vara hemma i Stockholm i 1,5 vecka innan vi for iväg. Då var vi först en sväng till Idre för att köra ett Pre-camp där innan jag sedan hade ett dygn hemma i Stockholm innan vi hoppade på planet till Kina för att ha acklimatiseringsläger (främst för att vänja oss vid tidszonen) innan vi for hit.

Jag har aldrig varit i Kina tidigare så det var verkligen otroligt kul att få möjlighet att komma dit. Bortsett från att kineserna på det första hotellet vi bodde på inte hade en aning om vad hygien var (de hostade och nös rakt ut i luften varesig det stod en preson precis brevid eller en hel buffe med mat så det var med största sannolikhet på det hotellet som jag blev smittad) så har det varit kanon.

Utsikt över Peking innan vi for vidare mot bergen och Genting

Det var lite kul att den skidorten vi bodde på är den skidort där OS kommer att gå 2022. Idag ser man inte mycket än fragment av det som komma skall med nakna, tomma hus skelett och stora skyltar som gör reklam om områdets framtida event. På bilden ovan ser du Sandra Näslund glida nedför backen i Genting med den framtida olympiska byn i bakgrunden. En mycket underlig känsla att åka skidor genom en byggarbetsplats.

Det andra stället vi bodde på hette Wanlong och låg på andra sidan berget. Här hade vi hunnit lära oss av vårt misstag med maten och fick förstklassig Olympisk mathållning i form av plasthandskar och munskydd. We like!!


Det sista vi gjorde innan vi lämnade Kina var att besöka den Kinesiska muren vilket var mycket häftigt och något jag velat göra länge!

Annons

Tillbaka i Sverige

Och så var man hemma igen. Var väldigt skönt att sova i sin egen säng i natt de få timmarna jag fick sova i natt (vaknade vid halv 2 sen var jag vaken hela natten). Vi landade vid halv tre och jag drog snabbt förbi hemma och duschade innan jag drog iväg till Solna med Matilda för att gå på Adidas ombyggnadsfest. Väldigt kul! Är bara hemma i drygt en vecka så det är lite att hinna med! Utöver jobb så är det det gamla klassiska tvätta och städa. Sen har jag plåtning med Adidas nästa vecka och alla kvitton och liknande ska ta omhand. Om några timmar ska jag på invigningen av Scandinavian Photos nya butik. Innan dess ska jag träna.

Sandra och Lisa i bilen påväg till Calgary

Erik på flygplatsen i Calgary

Kategori

Tiden flyger iväg- i morgon bär det hem till Sverige

Tiden här i Kanada börjar rinna ut. I morgon flyger vi redan tillbaka till Sverige. Jag har haft lite dåligt med tid att uppdatera här i dagarna så det blir som en klump istället.

Igår var det tävlingsdag. Tyvärr var det bara Sandra som gick vidare från kvalet i Fredags och blev därmed enda Svensk som startade. Först var det banbesiktning på morgonen, sen var det ett träningsåk och sedan själva tävlingen som gick kanon och Sandra tog hem vinsten!

Vyerna här är verkligen makalösa. Bara i bilresan fram till skidbacken har jag svårt att sitta still! Jag blir inte mindre till mig när solen långsamt reser sig över bergstopparna och lyser upp de som om de var gjorda av guld.

Vi har inte så mycket tid eller möjlighet att göra så mycket annat här än att ha fokus på tävlingarna vilket är lite synd. Inte lika lätt att dra ut och utforska omgivningen på egen hand. Men och andra sidan bor vi mitt i ingenstans på ett hotell/casino haha. Allt runtomkring är berg.

Lisa uppe på start strax innan kvalet ska börja. Ser rätt kul ut när alla tränare trängs på en och samma plats för att hinna filma sina och de konkurrerande åkarna. 
Vid lunch har vi kunnat ta en liten paus och åkarna har kunnat kika på sina åk från träningen för att kunna förbättra åkningen innan tävling. Här är det Sandra Näslund och Erik Mobärg.

Skön vy påväg till skolan. Hoppas kidsen inte sitter med huvudena ner i sina telefoner och förstår hur häftigt det här är!
Här kan ni se starten lite längre ner i bild!

Här har Sandra precis gått i mål efter vinnaråket. Alltid lika kul och se och fota!
Nu ska vi alldeles strax gå ner till bilarna med all packning för att köra till Calgary. Känns både kul att få komma hem (hinner ju inte vara hemma så mycket i vinter) men också tråkigt. Hade mer än gärna stannat kvar här ett bra tag till! Alla biler är fotade med Canon 5D mark IV.

Ladda mer innehåll