När man blir sådär löjligt sugen på att testa något helt nytt

Jag får rätt ofta det, enorma ryck, från noll till 100 när lusten och kreativiteten tar över mig totalt och jag vill släppa allt annat. Jag fick det när jag började min satsning på retusch, jag fick det när jag bytte och gick över till foto, när jag köpte en enkel biljett till Karibien för att försöka att hitta en båt att korsa atlanten med och många andra saker. Just nu har jag ett just precis sådant ryck. Jag fick just det här rycket första gången förra hösten men fick lusten att lugna ner sig för att timingen inte var särskilt bra. Men jag har inte glömt det. Sen har idén jag har legat latent i bakhuvudet sedan dess och bara väntat på att ta fart. Och så satt jag och scrollade genom Instagram nu på morgonen och fastnade på Aquatecks instagramkonto (aquateck_imaginsolutions) och lusten och längtan tog fart igen. Att fota surf, vattensporter och undervattensbilder. Jag har aldrig gjort det tidigare men har verkligen velat men förut var undervattenshusen så jäkla dyra att jag inte ansåg mig ha råd. Men nu, med alla nya företag som kommer och nya lösningar ser prisbilden helt annorlunda ut och jag exploderar lite i kroppen när jag tänker på det. Jag vill bara åka, nu, nu, nu, nu till typ Costa Rica eller något annat ställe där det är bra surf och klart vatten i typ 1 månad och bara fota surf. Helst utan uppdrag. Bara för mig själv. Bara träna, leka runt, testa och utvecklas utan någon utomstående press. Känner jag mig själv rätt skulle det garanterat bli något av det efteråt, föreläsningar eller kanske en utställning eller kanske en youtube serie. Vilket som är jag så ENORMT sugen på att testa!

Några av mina pinade bilder på Pintrest

Jag tror att jag fastnar så för iden därför att det inte liknar något jag tidigare fotat. Förstå mig rätt, en del påminner väldigt mycket om det jag brukar göra när jag fotar sport, men att fota som jag brukar göra fast jag ligger i vatten istället skapar en helt annan typ av utmaning där jag inte alls har samma kontroll som på land. Allt kommer gå mycket långsammare, mycket ska klaffa, man ska ha lite tur, det kan finnas starka strömmar, du måste simma själv samtidigt, hålla koll på andning och hinna tänka på säkerhet, utrustning och komposition plus att ha koll så att du inte blir överkörd av någon surfare. Snö och kyla har sin utmaning med men jag tror att jag känner mig så pass lugn och säker i även den miljön nu att jag behöver pressa det lite. Jag behöver en ny utmaning!

Jag fick en liten försmak i sommar när jag var i Portugal och surfade men det var ingen ide att pressa med kameran ut i vattnet. Det var alldeles för stökigt plus att vattnet var allt annat än klart. 

Är det någon som läser min blogg som är van att fota under vatten som surf eller liknande? Hade varit kul att höra om era erfarenheter och kanske få lite tips! Vilken utrustning använder ni och hur brukar ni tänka?


De här bilderna fotade jag i Portugal i sommars. Allt är fotat med Canon 5D Mark IV

När min dröm blev verklighet!

Jag kommer ihåg när jag precis hade börjat sattas på fotot. En dag när jag hade rätt lite att göra. Jag låg hemma i sängen och funderade på hur jag önskade att min liv skulle se ut och vilka mål jag hade. Hur mitt absolut drömsenario såg ut om jag faktiskt skulle lyckas bygga en karriär som fotograf. Jag drömde om att fotot skulle ta mig världen runt. Att jag ständigt skulle vara påväg, få se nya saker, komma till platser jag annars aldrig hade sett.

Nu sitter jag här, drygt tre år senare och inser plötsligt att jag just nu lever det liv som jag, i väldigt stor utsträckning, har drömt om. För tre dagar sedan landade jag från Ryssland. Innan dess hann jag vara i Sydkorea, Kina, Canada, Italen, Frankrike, Österrike och Schweiz. Nästa vecka åker jag till Frankrike igen. Sen är jag hemma en dag och åker därefter till Svalbard i tre dagar för att sedan direkt från Arlanda ta nattåget till Åre för att göra Syltraversen över helgen. Sen är jag hemma en vecka (vet inte riktigt vart jag kommer vara den veckan men i Sverige i alla fall) innan jag åker till Utah i två veckor och sen, i Juni, åker jag till Grekland. Hade jag berättat för mig själv då, när jag låg där i sängen för tre år sen och funderade på livet, att den där drömmen faktiskt skulle bli verklighet plus att jag skulle träffa mannen i mitt liv samtidigt hade jag aldrig trott på det.

Sista dagen i Ryssland och vinst för sverige!

Tiden går fort när man har roligt. Just nu sitter jag på hotellrummet. Väskan är packad, de sista bilderna för idag är exporterade och strax ska jag gå och lägga mig. Vid tre inatt drar vi här ifrån mot flygplatsen. Planet går vid 8 i morgon. Den här vändan är jag hemma i en vecka ungefär. Det ska bli väldigt skönt. Längtar hem till personen där hemma! Jag har varit borta ungefär en månad nu, minus de 24h jag var hemma förra veckan men vet knappt om jag räknar de timmarna som hemma, en aning för lite. Nästa vecka bär det av till Megeve i Frankrike för säsongsavslutningen av världscupen. Jäklar va fort de här månaderna har gått!


Lite bilder från de två senaste dagarna i backen. En rysk volontär hade lite för mycket dötid igår i banan och byggde en miniatyr skicrossbana. Riktigt kul och väldigt uppskattat!

Sandra drog en ganska rejäl krasch igår i finalheatet. Det såg väldigt läskigt ut men som tur var gick det bra och idag tog hon hem segern istället. Grymt jobbat. Igår gick fysion Jeanette genom henne och förberedde inför dagens tävlingar i vårt gemensamma hotellrum med lite behandlingar. 

Sandra under Semifinalen
De ryska tjejerna som delade ut priserna båda dagarna var en lite show i sig :P

Annons

Bland det sorgilgaste jag sett och sånt man bara läser om

Det finns inte supermycket att göra här utöver att hålla på med tävlingen. Vi är ju mitt ute i ingenstans. Men, häromdagen upptäckte vi att det fanns som en liten bondgård med lite djur precis bredvid backen. Ingen speciell alls. Det fanns lite hästar och hundar. Men, till vår stora chock så fanns det, i små inhägnader bakom allting, ett lodjur, en björn och två vargar instängda i burar på mindre än 30 kvm. Jag uppmuntrar verkligen inte djurparker från början. Djur ska inte vara instängda. Men att få se något sånt här på nära håll vet jag inte om jag någonsin trott att jag skulle göra. Det var fruktansvärt.

Vargarna gick av och ann i cirklar, fram och tillbaka, i en inhängnad som var ungefär 1/3 av min lägenhet hemma. Björnens bur var bara lite större och lodjuret var absolut minst. Verkligen vidrigt. Förstår bara inte hur människor kan göra såhär. Jag är riktigt illa berörd.

New work for Adidas

Jag fick frågan tidigare idag hur mycket jag har rest sen december och insåg när jag började räkna resdagar att det var snabbare och lättare att räkna hur många dagar jag faktiskt varit hemma, med andra ord inte jättemånga. Jag var hemma en vecka innan OS och hann då smacka in en plåtning med Adidas. Väldigt intensivt men väldigt väldigt roligt och nu är alla bilder äntligen ute. Vi hade inte så särskilt mycket tur med vädret. Det var supergrått, snöblandat regn och allmänt ruggigt men jag är väldigt nöjd med hur vi löste det. 

Happy Jankell for Adidas

Bianca Salming

Petronella Ekroth

Alexandra Kamperhaug och Anja Forsnor 

Lisa Beskow

Happy Jankell

Kategori

Lite som en OS by

Ryssland är onekligen annorlunda. Vi bor som i en liten OS by här där man inte tar sig runt någonstans utan ackreditering. Vi har en träningsbacke utöver själva tävlingsbacken som vi bara får åka i trotts att det finns fler backar runtom. Tydligen för vår egen säkerhets skull. En aning instängd om ni frågar mig. Tyvärr finns det inte heller tillgång till gym så det blir att träna på rummen om man vill träna. Hittills har det varit tre väldigt fina men kalla dagar med temperaturer kring -20 grader. Idag är det dags för kvalificeringsrace och i morgon och på söndag är det tävling. Det blir kul!


Tero kollar temperaturen och fuktigheten på snön för att veta hur han ska valla skidorna. 

Inte helt idealiska förhållanden att försöka träna här. Det blir mellan skidor och skidställ på rummen. Där det får plats helt enkelt.

Kategori
Annons

Framme i Ryssland

Så då var de 24 h pit-stop i Stockholm över och jag befinner mig nu i Ryssland, närmare bestämt i Miass, Sunny Valley (vem trodde Ryssarna skulle ha engelska namn på sina orter). Det var inte direkt den mest magiska resan jag varit med om hit. Jag tycker normalt inte det är så farligt med själva resandebiten. Jag kan tycka det är relativt avslappnande då man får zooma ut och inte vara tillgänglig ett tag plus att det ju faktiskt är lite spännande med. Men alltså transporten hit igår med jetlag och liknande var inte svinkul haha. Ryssarna gör verkligen allt för att det ska bli omständigt.

Vi flög omänsklig tid från Stockholm 00:50 för att flyga i 2 h till Moskva där vi bytte flyg för att flyga i ytligare 2 h för att sedan ta buss i 1,5 h som nog blev snarare 2 h. Vi gick igenom 25 olika säkerhetskontroller på vägen och när vi väl var framme där vi skulle byta från flyg till buss så var man tvungen att gå igenom en säkerhetskontroll varje gång man gick in i terminalen (och vi behövde ju gå några gånger fram och tillbaka för att hämta allt bagage). Där mellan var flygen förseende och och vi jetlagade och jag tappade räkningen på hur många gånger vi höll på att krocka med bussen påväg från flygplatsen och hit (nej Ryssar kan fasiken inte köra bil). Haha en resa att minnas!

I bussen tillsammans med några av de andra lagen påväg mot slutdestinationen.

Kategori

En extra dag i Seoul

På grund av lite strul med transport från PyeonChang eftersom i stort sätt alla reser samtidigt så bestämde vi att jag skulle åka en dag tidigare än laget. Så igår morse tog jag tåget från Pyeongchang till flygplatsen där jag hade fixat hotellrum. Jag dumpade mina grejer och efter att ha suttit och researcha lite på Seoul så tog jag tunnelbanan från flygplatsen, för att ta tillfället i akt i och med den extra dagen på flygplatsen, och åkte in till Seoul.

Det tog ganska lång tid att att ta sig in från flygplatsen till city, närmare bestämt 1,5 h men det var det värt och smidigt gick det med. Jag älskar att resa själv så att göra sånt här är bland det bästa jag vet. Det är ju lite spännande att se vart man hamnar någonstans.

Jag hann inte läsa på tillräckligt om Seoul för att få senkoll på stan så jag valde att åka till en plats där det med största sannolikhet skulle vara säkert för mig att röra mig på. Jag hamnade i Myeongdong där det skulle finnas en marknad som jag tänkte kunde vara kul att se. Jag strövade runt och tittade och fotade. Det var en hel del stånd med mat men betydligt mindre än jag hade hoppats. Det var väldigt kul att se vilket fall.

För tillfället sitter jag vid gaten på flygplatsen och väntar på att vi ska boarda. Det är typ en timme kvar. Vi flyger till Sverige och gör ett litet pit-stop i Stockholm på ca 24 h innan vi drar iväg igen. Den här gången till Ryssland. Det kommer bli kul och spännande. Jag har aldrig varit där.


Sen fanns det massa spännande mindre gränder som gömde en mängd restauranger. Jag åt dock inte på någon av de.

Alla bilder är fotade med Canon 5D Mark IV med 35 mm f/2

Kategori

När OS drömmen krossas

Livet tar ibland onekligen för sig och överraskar oss med allt möjligt. Igår var precis en sådan dag och Sandra Näslund, ett av Sveriges största OS hopp hamnade, efter ett dramatiskt finalheat, på 4e plats efter Fanny Smith. En utgång ingen hade räknat med.

Det skär i hjärtat att bevittna när OS drömmen går i kras. Explotionen av känslor som vittnar om allt som ligger bakom en Olympisk satsning. Smärta, glädje, förtvivlan, år av träning, dag ut och dag in inför ett tillfälle som är slut på några minuter.

Sandra är unik, det är det ingen tvivlen om och även om det den här gången slutade på en 4e plats så är hon ändå bäst i världen.

För mig som fotograf var det en väldigt stark upplevelse att få ta del av ett sådant ögonblick framförallt eftersom jag följt laget nu under hela säsongen men också eftersom det här uppdraget inte liknar något jag tidigare har gjort. Det gör att man inte blir mindre berörd. Men all den kärlek som väcks och allt jävlar anamma som föds ur sorgen så kommer det bli mycket spännande att se vad som händer härnäst. För det är inte sista gången ni ser Sandra.


Den rallfalande avslutningen på finalheatet när Sandra och Fanny går i mål.


Lisa gjorde ett fantastiskt OS och slutade på en 6e plats vilket var otroligt imponerande!

Kategori
Annons

Vardagslistan!

Det är inte ofta jag postar listor eller liknande här på bloggen, men hittade denna lista hos min Canon kollega Emma som jag tänkte kunde vara kul att svara på så ni får lära känna mig lite bättre! So here it comes!

Något jag värderar högt i min vardag:

Är all den frihet jag har i mitt jobb. Majoriteten av allt jag kan, får och vill göra privat kan jag göra i mitt jobb. Någon kanske hade tyckt att det var skönt att dela upp privatliv eller jobb och det gör jag väll också i viss mån men inte lika mycket som många andra. Jag behöver inte känna att privata Sophie blir hemma av att jag behöver jobba och vise versa. Ofta går det att kombinera. Inte heller sitter jag och väntar på att veckan ska ta slut så att jag äntligen får göra det jag vill när helgen väl kommer. För mig är det inte ett fungerande sätt att leva- att bara leva för helgen. Vad är det för liv?

Det här äter jag till frukost:

Jag brukar försöka blanda lite i perioder men just nu och en tid tillbaka äter jag yoghurt blandat med kvarg med ett halvt äpple och egengjord musli. Till detta dricker jag oftast 2 koppar kaffe med sojamjölk.

När går jag och lägger mig:

De senaste månaderna har sett väldigt annorlunda ut gentemot hur mitt liv sett ut under många år tidigare. Förr gick jag ofta och la mig vid 12 tiden och somnade med en serie i sängen. Men nu har jag faktiskt blivit mycket bättre på att prioritera sömn och går och lägger mig någon gång mellan 22 och 23.

Saker som står på min tråkiga vardagliga to-do just nu och som jag aldrig gör:

  • Bestämma vilka bilder jag ska printa för att sätta upp som tavlor ovanför soffan i vardagsrummet. Har haft lägenheten i flera år nu och det blir aldrig av. Mycket för att jag är så självkritisk att jag knappt kan ha mina egna bilder printade hemma och att jag samtidigt vägrar köpa någon annans bilder eftersom jag tycker det är onödigt eftersom jag både kan fota och måla själv.
  • Sälja kläder. Just nu har jag lite för mycket kläder hemma som jag inte använder. Jag har faktiskt fått iväg lite men behöver verkligen få iväg mera och har varit hemma lite för lite för att hinna ta tag i de när jag väl är hemma. Men jag hoppas jag kommer hinna lägga ut lite grejer när jag är hemma nästa vända. Vi får väll se om jag lyckas!:P
  • Rensa gamla flyttkartonger hos mina föräldrar. Herre gud, ja detta har tagit waaay to long (snart 8 år haha) och blir aldrig prioriterat eftersom allt annat hamnar långt före! Stackars mina föräldrar. Jiiez behöver verkligen göra det men vet hur förbannad långt tid det kommer att ta…

Det här äter jag till lunch:

Jag har ingen direkt standardlunch. Beror ju såklart på om jag är hemma eller ute och reser men är jag hemma och har en mer ”normal” arbetsdag så finns det ofta matlådor klara från dagen innan som jag äter av eller så brukar jag koka två ägg och ha på riskakor (de med chia och havssalt, absolut bästa som finns). Brukar äta ganska lite när jag väl sitter stilla och jobbar vid datorn och äter istället ganska ofta.

När jag går upp:

Hemma varierar det mycket såklart men någon gång mellan 06:30- 07:15

Jag går till jobbet:

Det är inte så mycket ”gå” till jobbet för mig som att kliva dit hehe eftersom jag jobbar hemifrån. Jag hamnar vid datorn så snart jag gjort mig klar på morgonen, någonstans mellan 07:30-09:00

Jag kommer hem från jobbet:

Likaså här har mitt liv ändrat sig mycket de senaste halvåret. Förr satt jag och jobbade från 07-16:30 för att gå och träna i 2 h och sen komma hem och fortsätta jobba (med middagen vid datorn) tills jag gick och lade mig vid 12. Nu jobbar jag sällan vid den tiden om jag inte verkligen måste (typ efter plåtningar osv) utan brukar försöka vara klar någonstans vid 16-17 tiden för att sedan pipa till gymmet.

En vanlig vardagsmiddag:

Något vegetariskt (om jag får välja). Jag och Gustav brukar köra varannan dag när vi lagar middag men får jag välja blir det vego nästan varje dag!

Vad jag gör på vardagskvällar:

Just nu jobbar jag på att lära mig ta det lugnt vilket jag har blivit mycket bättre på! Mycket tack vare min pojkvän. Jag är väldigt dålig på att ta ner på tempot annars utan bara kör tills jag inte orkar stå upp mer.

Har jag söndagsångest:

Nope, för mig spelar det ingen roll vilken dag i veckan det är, det är bara dagar för mig och det älskar jag. Då mår jag som bäst. Tycker otroligt synd om de som känner söndagsångest. Då tror jag att man inte har hamnat rätt. Det ska inte vara ångestfyllt att gå till jobbet. Det behöver inte alltid vara det roligaste i världen (tro mig även jag har mina dåliga dagar) men det ska inte ge ångest. Jag låter den här bilden sammanfatta hur jag tycker det ska kännas majoriteten av dagarna man är på jobbet. Då mår i alla fall jag som en prinsessa! 

Ingen OS guld men Skicross med kungen!

Halva grejen med sport är att trotts förberedelser, formtoppar och noga utstakad uppladdning så kan vad som helst hända både till för och nackdel. Men det är också det som bidrar till magin. Tyvärr var det till vår nackdel igår och ingen av killarna tog sig vidare från 8 delfinalen. Ingen känner mer känslor än killarna just nu men det smärtar verkligen när man ser hur hårt de jobbar, hur mycket tid, kraft och känslor som ligger bakom och ändå inte lyckas nå hela vägen fram.


Jag stod först och plåtade nere vid målfållan och hamnade sen väldigt ramdom tillsammans med Sandra och Lisa på läktaren bredvid ingen mindre än kung Carl XVI Gustaf. Det var en upplevelse. Rätt häftigt att kunna säga att man har suttit bredvid kungen och tittat på och diskuterat sport. Det hade jag nog aldrig trott! Himla trevlig var han med.

Men trotts de svenska förlusterna var det fantastiskt fin dag och jag såg till att njuta så mycket som möjligt i solen som värmde fint! Alla bilder är fotade med Canon 5D Mark IV

Ut ur feberbubblan och äntligen utomhus

Fortfarande en aning skakis i kroppen så tog jag äntligen ut utanför lägenheten idag. Det var ingen hejdundrande fart på mig (helt slut och somnade igen när jag kom tillbaka) men oj så skönt det var med lite frisk luft och sol. Idag körde damerna och herrarna sista träningen innan tävlingarna som jag var nere och plåtade. Kul att äntligen få se lite av OS, det var ju på tiden. Jag hade turen med att slå två flugor i en smäll. Samtidigt som Skicrossen körde träning så var det tävling i Halfpipe i baken bredvid så jag kunde följa båda väldigt bra! Kul att se!

Annons

Dåligt internet, Kina, Sydkorea och feber

Ja, det är verkligen inte helt lätt alla gånger att fortsätta uppdatera bloggen kontinuerligt när jag är iväg såhär. Jobbet jag är iväg på är såklart högsta prio och ofta är jag så trött på kvällarna när jag är klar med det att jag inte orkar göra annat än att sova och de gånger jag faktist har haft energi så har nätet inte funkat (eller som i Kina så är alla sidor blockerade) .

För ögonblicket ligger jag i en säng i Sydkorea och försöker parera frossatackerna med paniksvättningarna från febern jag har. Vi landade i Seoul för tre dagar sedan och jag har inte sett mycket annat än bussresan till Pyeong Chang och rummet jag sover på. Det var inte riktigt såhär jag hade förväntat mig att min resa till OS skulle vara. Snacka om dålig timing.

Innan vi kom hit hann jag vara hemma i Stockholm i 1,5 vecka innan vi for iväg. Då var vi först en sväng till Idre för att köra ett Pre-camp där innan jag sedan hade ett dygn hemma i Stockholm innan vi hoppade på planet till Kina för att ha acklimatiseringsläger (främst för att vänja oss vid tidszonen) innan vi for hit.

Jag har aldrig varit i Kina tidigare så det var verkligen otroligt kul att få möjlighet att komma dit. Bortsett från att kineserna på det första hotellet vi bodde på inte hade en aning om vad hygien var (de hostade och nös rakt ut i luften varesig det stod en preson precis brevid eller en hel buffe med mat så det var med största sannolikhet på det hotellet som jag blev smittad) så har det varit kanon.

Utsikt över Peking innan vi for vidare mot bergen och Genting

Det var lite kul att den skidorten vi bodde på är den skidort där OS kommer att gå 2022. Idag ser man inte mycket än fragment av det som komma skall med nakna, tomma hus skelett och stora skyltar som gör reklam om områdets framtida event. På bilden ovan ser du Sandra Näslund glida nedför backen i Genting med den framtida olympiska byn i bakgrunden. En mycket underlig känsla att åka skidor genom en byggarbetsplats.

Det andra stället vi bodde på hette Wanlong och låg på andra sidan berget. Här hade vi hunnit lära oss av vårt misstag med maten och fick förstklassig Olympisk mathållning i form av plasthandskar och munskydd. We like!!


Det sista vi gjorde innan vi lämnade Kina var att besöka den Kinesiska muren vilket var mycket häftigt och något jag velat göra länge!

Tillbaka i Sverige

Och så var man hemma igen. Var väldigt skönt att sova i sin egen säng i natt de få timmarna jag fick sova i natt (vaknade vid halv 2 sen var jag vaken hela natten). Vi landade vid halv tre och jag drog snabbt förbi hemma och duschade innan jag drog iväg till Solna med Matilda för att gå på Adidas ombyggnadsfest. Väldigt kul! Är bara hemma i drygt en vecka så det är lite att hinna med! Utöver jobb så är det det gamla klassiska tvätta och städa. Sen har jag plåtning med Adidas nästa vecka och alla kvitton och liknande ska ta omhand. Om några timmar ska jag på invigningen av Scandinavian Photos nya butik. Innan dess ska jag träna.

Sandra och Lisa i bilen påväg till Calgary

Erik på flygplatsen i Calgary

Kategori

Tiden flyger iväg- i morgon bär det hem till Sverige

Tiden här i Kanada börjar rinna ut. I morgon flyger vi redan tillbaka till Sverige. Jag har haft lite dåligt med tid att uppdatera här i dagarna så det blir som en klump istället.

Igår var det tävlingsdag. Tyvärr var det bara Sandra som gick vidare från kvalet i Fredags och blev därmed enda Svensk som startade. Först var det banbesiktning på morgonen, sen var det ett träningsåk och sedan själva tävlingen som gick kanon och Sandra tog hem vinsten!

Vyerna här är verkligen makalösa. Bara i bilresan fram till skidbacken har jag svårt att sitta still! Jag blir inte mindre till mig när solen långsamt reser sig över bergstopparna och lyser upp de som om de var gjorda av guld.

Vi har inte så mycket tid eller möjlighet att göra så mycket annat här än att ha fokus på tävlingarna vilket är lite synd. Inte lika lätt att dra ut och utforska omgivningen på egen hand. Men och andra sidan bor vi mitt i ingenstans på ett hotell/casino haha. Allt runtomkring är berg.

Lisa uppe på start strax innan kvalet ska börja. Ser rätt kul ut när alla tränare trängs på en och samma plats för att hinna filma sina och de konkurrerande åkarna. 
Vid lunch har vi kunnat ta en liten paus och åkarna har kunnat kika på sina åk från träningen för att kunna förbättra åkningen innan tävling. Här är det Sandra Näslund och Erik Mobärg.

Skön vy påväg till skolan. Hoppas kidsen inte sitter med huvudena ner i sina telefoner och förstår hur häftigt det här är!
Här kan ni se starten lite längre ner i bild!

Här har Sandra precis gått i mål efter vinnaråket. Alltid lika kul och se och fota!
Nu ska vi alldeles strax gå ner till bilarna med all packning för att köra till Calgary. Känns både kul att få komma hem (hinner ju inte vara hemma så mycket i vinter) men också tråkigt. Hade mer än gärna stannat kvar här ett bra tag till! Alla biler är fotade med Canon 5D mark IV.

Annons

Framme i Kanada!

Äntligen framme i Kanada och wow… 360 grader av undersköna vyer. Det här är bara en liten del men får mig nästan att tappa hakan! Fler bilder kommer men först måste jag ta tag i den här jetlagen. God natt!

Idre och Världscup!

Dagarna flyger verkligen förbi nu. För tillfället sitter jag i en säng, 1 h utanför Calgary i Kanada. För tre dagar gick den sista WC tävlingen i Idre och sedan hoppade jag in i bilen för att åka mot Stockholm för att sedan hoppa på flyget hit. Blev 24 h i Stockholm och jag hann precis göra de ärenden jag behövde få gjort vilket var tur. Det var lite på håret haha.

Idre var riktigt grymt och rejält kallt några av dagarna med temperaturer kring -20. Vad som såklart var en grym bonus var att Sandra vann båda tävlingarna på tjejsidan. Så jäkla mäktigt och imponerande!


Alla tävlingarna såhär långt har skiljt sig väldigt mycket ifrån varandra. Banan i Val Thorens är hittills min absoluta favorit om jag går på fotolägen. Där fanns det bilder överallt! Men jag måste säga att Idres bana lätt är den häftigaste! Inte blir det sämre heller när vinterljuset är sådär släpigt och vackert och man är omringad av vidder!

Lisa Andersson innan första tävlingen i Idre


Här när Sandra Näslund tar hem den första segern i Idre och den 4e raka för säsongen!
En av dagarna fick jag möjlighet att flyga över banan med helikopter! Tror du jag var glad? Tror du jag log? Tror du jag var hög av endorfin i 3 timmar efter? Svaret är JA! Haha:D Wow, blir fortfarande glad i hela kroppen av att bara tänka på det! Helt sinnessjukt fint ljus var det med!


Fotat med Gopro Hero 6

Några lediga dagar

Jag kom tillbaka till Sverige den 23 December och drog direkt ut till landet för att fira Jul där med familjen. Den 26e åkte jag vidare till Åre och direkt där ifrån till Bruksvallarna för att sedan åka till Idre. Väldigt intensivt men väldigt kul men det var skönt med några lugnare dagar i Åre. På nyår tog vi skotern ut på fjället där vi grävde en snögrop och gjorde kolbullar och på kvällen grillade vi älgstek.


Jag kan inte få nog av det fina vinterljuset. Blir lika glad och varm i själen varje gång!
Pontus uppe på fjället!


Med Storsnasen som kuliss grillade vi kolbullar tills solen gick ner.
Oskar AKA Per Moberg


Min klippa <3 

Det hann bli ganska mörkt när vi hoppade upp på skotern för att åka tillbaka till stugan. I bakgrunden skymtar Åreskutan och de upplysta backarna.

Och hur glad var inte jag att vi lyckades pricka in Åres bästa snöförhållanden på typ 30 år?! Att få pumpa fluffigt puder dag ut och dag in är inget man får göra ofta i Åre.

Annons

Att lära sig skala ner och göra mindre för att kunna göra mer

Ja, just precis så. Att lära sig skala ner för att faktiskt kunna göra mer vilket verkligen inte är min starka sida, men något som faktist börjar bli dags att lära sig på riktigt. Bloggen har tyvärr blivit lidande de senaste månaderna i detta och blivit bort prioriterad till förmån för annat.

I skrivandets stund sitter jag i en stuga i Idre där jag är tillsammans med Svenska Skicrosslandslaget för att bevaka/plåta Världscupen som går av stapeln i helgen. Senaste inlägget handlade om just det, att jag kommer följa med laget hela vintern och vi har redan hunnit vara iväg hela december. Vi har varit i Val Thorens, Arosa, Montafon och Innichen och nästa vecka åker vi till Kanada! Sen 5 December har jag varit hemma i min lägenhet i 2 dygn och tvättat mina kläder en gång haha. Super fräscht! Jag kommer hem igen ca den 25 Januari och är hemma i två veckor innan vi drar iväg till OS. Wow, det kommer bli så häftigt!


Här är vi i Innichen


Målbild på Sandra Näslund i Val Thorens


Sekvensbild på Sandra i Val Thorens


Viktor Öhrling Norberg innan start i Val Thorens

De här bilderna är från idag. Vädret idag i Idre har varit helg magiskt med typiskt mjukt, släpande solljus hela dagen som har varit en dröm att fota i. Tyvärr ser det inte riktigt lika bra ut i morgon men jag hoppas verkligen det! Glöm inte följa @Skiteamswedenskicross på Instagram för mer bilder!


Viktor Andersson och VÖN under dagens träningsåk


Viktor Sticko över första rullen i början av banan

Svenska Skicross landslaget

Jaa, nu är det officielt! Jag blir inte i Sverige supermycket i vinter, bara i stötar! Istället kommer jag flänga runt halva världen tillsammans med Svenska Skicrosslandslaget! Jag är så glad och så peppad på det här projektet! Jag kommer såklart vara ansvarig för hela foto och filmsidan men även sitta med lagets digitala strategi! Det känns otroligt bra och kommer bli så spännande att få vara med och utveckla ett lag med så stor potential! Skicross är en ung sport (kom på 90-talet) och blev en OS gren 2010 men är redan det lag som är det mest framgångsrika laget om man ser procentuella vinster i förhållande till deltagare. Mäktigt!

Så, glöm inte följa @skiteamswedenskicross på instagram för att följa resan fram till OS och för att se vad det är jag kommer syssla med hela vintern! Det kommer bli grymt!!

Ladda mer innehåll