Underställsmaraton och utsiktslycka!

Häj häj!

I onsdags och över helgen som var  förra veckan drog jag hem till Jämtland för att liksom ta till vara på de sista dagarna på ”jullovet”. Tiden mellan nyår och den här långhelgen har jag skrivit en essey och jobbat, men inte varit fysiskt på skolan så det har ändå känts som lov.

I alla fall, vilken helg jag haft, precis vad jag behövde. Jag och mamma i stugan. Jag har åkt massa längdskidor, hajkat på skidor uppför fjäll, åkt skidor i Åre, ätit massa god mat, läst och jamen typ ”bara varit”. Höjdpunkten var nog en sen eftermiddag då jag åkte längd i mörkret under stjärnhimlen med pannlampa, som jag då och då släkte bara för att se stjärnorna mer. Så jäkla fantastiskt, och så känslan av att liksom fara fram på skidorna och kroppen som jobbar och jobbar. Kom en tår där till och med….

Det är alltid en speciell känsla att komma dit, och ännu mer speciell känsla att åka därifrån för att efter ankomst mötas av ett smockat T-centralen här i Stockholm. Kontraster kan man kalla det, och jag gillar det också. Men… Det är som sagt alltid en speciell känsla att lämna något som ger en så starka känslor.

Lite såhär kan det se ut i Jämtland.

JN

2016 – Förändringarnas år, och vad händer 2017?

En liten årsresumé från 2016, bättre sent än aldrig…

I några år har jag gjort en nyårslista. En lista med frågor om året som gått och därmed också svarat på hur mitt år egentligen har varit, hur jag upplevt det, vad jag upplevt och också tankar om nästkommande år. En sån lista gjordes även i år, och det går inte att komma ifrån den röda tråden – 2016 har varit ett år med en massa beslut och ja, förändringar på många olika plan för min del. 

2016 i juni slutade jag på GIH och det var lite som att stå vid trappan på Wargentinsskolan i Östersund igen och sjunga om studentens lyckliga dagar, känslan av att inte veta riktigt vad som väntade efter den dagen var iaf densamma. Jag bestämde mig för att plugga vidare och byta skola. Jag, tillsammans med Elin, tog även beslutet att starta ett aktiebolag, Rörelsebolget, efter mycket om och men. Och det är något som fortfarande ger pirr i magen!

2016 har jag även gjort en del förändringar som i grund och botten handlat om att lära känna mig själv, ännu mer än jag redan gör. Jag har haft ett år med massa nya insikter där jag verkligen fått känna och märka vad det är jag mår bra av, vad som ger mig energi och hur jag kan förvalta den för att sen ge energi till andra. Det har varit viktigt och är fortfarande viktigt för mig.2016 var ett år där det hände flera saker som inte alls fanns med som svar på frågan om ”förväntninga år 2016” på nyårslistan. Inte ens i mina tankar kunde jag gissa att året skulle bli som det blev. Men det gör mig inget, det blev ju bra, och trots att det inte alltid varit bra i stunden så har jag också under året börjat våga lita mer på mina egna känslor om att saker kommer bli bra. Även om de är jobbiga just där och då, så leder de till något som blir bra…

2016 har med alla dessa beslut också (såklart) varit ett år med ett jäkla massa grubblande och reflekterande, en massa tankar och velande. Jag har flera gånger velat dra på mig en osynlighetsmantel eller pausat tiden för att jag helt enkelt inte kunnat reda ut mina känslor. Samtidigt som jag haft stunder där jag varit och känt mig mer levande än någonsin. Gjort tvärtom när det gäller velandet och bara agerat där och då för stunden…

2016 har jag fått lära känna många nya människor som inspirerat och peppat mig. Jag har vågat mer och tagit mig för mer än jag tidigare gjort och jag har även unnat mig att ta mig tid till att må bra och bara göra det jag själv vill. 

2016 blev med alla nya insikter och tankar kort sagt ett år som jag uppskattat väldigt mycket och lärt mig väldigt mycket av, både om mig själv och om andra. Ett år där jag känt sjukt mycket tacksamhet och glädje till mina närmsta, det finns så mycket kärlek att hämta där. Tack för det!

Foto: @Sophie Odelberg 

Det var kort om 2016, kanske inte så konkret, exakt eller speciellt typiskt sådär månad för månad ni vet. Nog skulle en sån lista också kunna göras, men det blir det inte nu. Bilderna får ge en liten hint om året! 

Så, 2017 alltså. Precis som diskussionen gick där mellan mig och Elin en timma efter tolvslaget ”vad fan blir 2017 för slags år egentligen”?  Ja, jag har ingen aning! Jag vet inte alls vad som väntar. Men jag kan inte låta bli att vara lite pepp inför just det också!

JN

22 December!

Häj från Östersund!

Jag är hemma hemma, jag har saknat den här morgonsolen alltså. Det är ingen snö, men det är väldigt fin is, helt spegelblank och klar. Jag och mamma åkte någon timma och mjaa, vad ska jag säga, det var helt fantastiskt!

JN

Annons

En häftig känsla och en stor dag!

Just nu sitter jag på ett tåg upp till Jämtland. Sist jag åkte tåg var tillsammans med Elin och vi åkte från Jämtland till Stockholm. Vi satt och försökte få igenom vårt företagsnamn, som tillslut blev Rörelsebolaget Norden AB. Det har hänt lite saker sen dess iaf, även om det är små steg framåt…

Jag har pendlat i känslor kring företaget och skolan sedan båda startade tidigt i höstas. Vad vill jag göra? Just nu gör jag båda delarna och det gör inte att känslorna svajar mindre, kanske snarare mer… Företaget lockar med allt roligt som går att göra där. Alla samtal/mail/möten som, om de bara blev av, skulle kunna leda till massa bra saker. Samtidigt som skolan hela tiden finns i bakhuvudet och måste prioriteras. Även om jag sänkt min ambitionsnivå till den allra lägsta så måste ändå saker bli gjorda och det kräver lite tid. Dessutom tycker jag skolan är ganska rolig nu också! 

Det här har gjort att det känts som att företaget till och från stannat av i korta perioder, och sen tar det fart igen, och sen är det som att det inte finns… Vi vill att det ska finnas och därför är det häftigt när det kommer en sån våg av känslor: Att vi verkligen finns på riktigt!

Igår kom det en och det var en stor dag för mig och Elin, för Rörelsebolaget. Vi fick våra första bokningar till Italienresan i maj, närmare 6 stycken, på en dag! Vi vet inte vad som hände men vi är såå glada över det här. Självklart har vi iaf försökt att ha inställningen att vi kommer fylla alla platser, men… Man kan ju faktiskt aldrig veta vad som händer.

Nu känns den här resan mer verklig och att vi liksom är ännu ett steg närmare något som vi faktiskt drömt lite om och jobbat för! 

För den som vill läsa mer om Rörelsebolaget och resan finns vår hemsida HÄR!

JN 

Sista minuten bak- snabba saffransbullar utan vetemjöl!

Lusse lelle, imorgon är det lucia och här kommer ett snabbt recept till er som inte hunnit fixa saffransbaket!

Dessa bakade jag igår! Eftersom vi inte kunde enas om form på bullarna så blev det en blandning av allt tror jag, dock ingen ”traditionell” lussekatt! 

Är man van att äta bröd som är glutenfritt är man kanske också van att det ofta inte smakar riktigt samma sak som de bakverk som innehåller vetemjöl, och lite så blev det även denna gång. Bullarna blev goda tycker jag. Jag är inte så kräsen utan faktiskt mest bara glad att jag får äta något som liknar lussekatter. Men är man van de ”riktiga” bullarna så… Ja, det är en annan sak. Men som sagt, ett riktigt bra recept om man vill utesluta just vetemjölet. Och dessutom, de går fort att göra eftersom degen inte behöver jäsa! 

Ogräddade saffransbullar som ja, tyvärr kanske inte blev de vackraste… Men det är nog bagarnas fel och inte receptet! 

Här är receptet, för ca 10-12 bullar (eller 6 bullar och en längd)

  • 4 ägg
  • 1.5-2 msk honung
  • 2 msk lönnsirap
  • 1 g saffran
  • 1 dl mjölk
  • 50 g smör
  • 2 tsk bakpulver
  • 1 dl koksmjöl
  • 2 dl mandelmjöl
  • 2.5 msk fiberhusk
  • 1 äggula till pensling
  • Mandelmassa (om man vill)

Gör såhär!

  1. Vispa ägg, honung och sirap i en bunke i ca 5 min
  2. Smält smöret och blanda i saffran och mjölken, när det svalnat så blanda detta med nummer 1.
  3. Blanda alla torra ingredienser i en bunke.
  4. Tillsätt blandningen från 1 och 2 med de torra ingredienserna. Rör om.
  5. Låt stå i ca 10 minuter.
  6. Forma bullarna som du vill ha dom. En deg utan gluten är lite speciell i konsistensen och ofta lite kletigare och svårarbetad, därför kändes alternativet med bullformar väldigt bra!
  7. Pensla och toppa med mandelspån, kokosflingor eller pärlsocker.
  8. Grädda i ca 15 i 175 grader.

JN

Kategori

Veckan i två delar och status just nu – det blåser en storm!

Glad 1 advent!

Den här veckan har bestått av två block känns det som. Måndag-torsdag fullt ös och brinnande hjärna med allt. Fredag-idag har jag varit nästan helt bortkopplad från skola och jobb (för att sätta tänderna i en hemtenta imorgon). 

Förutom Rörelsebolaget, skolan, annat jobb och min egna träning så har jag blivit bjuden på lunch av mina fina 70+ som jag tränar. Jag har skrivit lite om mina träningsgrupper som skämmer bort mig HÄR. Nu frågade de mig förra veckan om de fick bjuda på lunch på Råkultur och självklart ville jag det. Råkultur serverar  japansk-inspirerad mat och mycket sushi, men att kalla det sushi känns nästan som att nedvärdera maten med tanke på hur extremt gott och exklusivt det var. Det kändes fint att få sitta där med dom, berätta mer om mig men framförallt få höra mer om dom. Dom är faktiskt helt otroliga på så många sätt!

img_1434img_1441

Jag har också, för första gången i mitt liv, varit på trav. Jag och fyra tjejer till som i princip var lika insatta som mig i sporten… Vann några pengar gjorde vi inte men det var en kul grej att göra. Jag valde hästar utifrån tips och finast namn! Dock hade jag mer än gärna vunnit lite eftersom jag haft spenderarbyxorna på mig i helgen… Kanske nästa gång.Idag har jag passat på att njutit av lugnet innan tentan imorgon och innan nästa kurs drar igång till veckan. Det är en lätt storm här på Gärdet, det snöar om vartannat och det blåser sjukt mycket. Ganska mysigt ändå tycker jag som faktiskt varit inne (förutom en snabb vända till gymmet) hela dagen framför artiklar (frivilligt pre-plugg) och en serie som jag äntligen fastnat för. Det händer sällan kan jag säga. Jag får ofta jobba hårt för att ens tycka det är värt att kolla klart på en hel film, och ännu svårare är det med serier.

Så, utsikten just nu. Adventsstjärna, lite snö som ju faktiskt bör finnas när det är första advent och så ett mörker som kommer allt tidigare för varje dag. Nu, en snabbvisit i stormen.

JN

Annons

Det HÄR är Rörelsebolaget!

Åh nu kan vi, jag och Elin som är Rörelsebolaget, äntligen känna att det vi gör är på riktigt. Och dessutom faktiskt mer konkret berätta lite om vår verksamhet! 

img_0769

Så vad är Rörelsebolaget?

Vi som grundat Rörelsebolaget är alltså inga mindre än jag och Elin. Vår målsättning är kort och gott sätta människor i rörelse. Vi vill öka människors intresse till att vara aktiva och låta kroppen användas till det den är skapad för; rörelse! Men, VI tror också på att människor utvecklas och mår som bäst i livet när både den fysiska och psykiska hälsan prioriteras. Vi kommer främst att fokusera på åldrarna 55+ och det här kommer så småningom att ske på flera sätt.

Ett sätt att göra detta på är genom en träningsresor där vi kommer att kombinera fysisk och mental träning. Och det är alltså detta vi jobbat på ett tag nu, fram och tillbaka med offerter från olika länder och olika hotell. Men NU är första resan spikad vilket känns helt sjukt. Den 10-17 maj 2017 befinner vi oss i Garda i Italien där det kommer vara fullt fokus på träning, gemenskap, inspiration, utveckling och såklart lite avkoppling.

Fortsättning på det här äventyret kommer…. 

Vill ni besöka vår hemsida klicka på -> RÖRELSEBOLAGET.SE

bild-3

JN

När energin kommer från frustation och extrem vilja!

Alla pass jag gör är inte JÄTTEroliga, det varierar mellan gångerna och går ofta hand i hand med dagsformen och allt som finns i livet runtom. Det vore ju faktiskt sjukt om det var så att mina, säg 5-6 pass i veckan, skulle vara en fröjd varje varje gång…  

img_1346Det finns de där passen som bara känns ”lätta” för att jag tex är sjukt glad eller för att jag längtat efter just det passet. Och så finns det de passen som är mitt emellan någonstans och jag inte reflekterar så mycket över. Och så de passen som liknar det jag gjorde idag. Passen som liksom går så bra för att kroppen har så mycket den måste få ut och det enda den vill är att bara kötta kötta kötta tills den är nöjd. Det låter kanske liite brutalt men jag tror en del känner igen sig i det. Det liksom växer horn i pannan, musiken är på ABSOLUT högsta volym i lurarna och fokuset är bara framåt. 

Jag har pluggat mycket senaste tiden (sitta/stå stilla och läsa artiklar) och nu senaste dagarna har det varit svårt och det har varit mycket av allt möjligt. Så idag, efter att jag försökt fatta en helt obegriplig text så fick jag nog och kände att jag bara ville ut. Det blev backintervaller (med inslag av skid-skatning uppför) vilket är perfekt för mig när jag bara vill köra och liksom känna hur kroppen verkligen får ta i.

img_1348Skid-skatesintervallerna kan jag varmt tipsa förresten om då det för det första är kul att kunna variera med det vanliga springet uppför. Men också ett bra sätt att jobba upp pulsen ännu mer, för jag jämförde pulsen vid vanliga intervaller och vid skatingen, och iaf min puls var flera slag högre vid skatingen. Sen brinner de bra i rumpan också.

Så, alltså inte ett pass fyllt av glädje och rosa moln, men ändå ett pass som gav massa sköna känslor och fyllde en bra funktion. Med detta sagt menar jag alltså inte att jag tvingar mig själv till att träna trots att jag inte känner glädje, utan bara att alla pass som jag gör inte är ”roliga” men de kan vara viktiga eller kännas bra av andra anledningar än att de är just roliga. 

JN

Kategori

Stockholm flirtar…

Jag har en tendens att vakna tidigt och det sker alltså i princip oavsett hur sent jag än lägger mig. Så, somnar jag vid 00.00 eller 04.00 så vaknar jag oftast alltid runt 07.00 ändå. Och det här kan jag ibland bli tokig på eftersom det innebär att jag ligger minus på sömn bara för att jag inte sover längre på morgonen. MEN, just idag, trots att jag knappt fått 5 timmars sömn, så var jag sjukt jäkla glad att jag vaknade kl 07.00 och faktiskt just då kände mig relativt pigg!

Och varför de då? JO för att imorse när jag vaknade så var himlen klar (anade en soluppgång längre fram) och spåren på Gärdet alldeles nypreppade! Jag fick ett mess som bekräftade detta och en förfrågan om att komma med ut precis en minut efter att jag vaknat, och ja, det är ju svårt att motstå alltså… Så jag hoppade ur sängen och direkt på med skidkläderna och 20 min senare stod jag i spåret. Det var en helt fantastiskt fin morgon och även om dagsformen inte var den bästa så var det en härlig mil jag lunkade fram där. Och sen frukost, det bästa!

img_1176

Jag är ju besatt av soluppgångar så den här morgonen var verkligen något extra. Stockholm lyckades mycket väl med sitt flirtande den här morgonen.

JN

Annons

Jag åker skidor, i november, i Stockholm!

Men hey, vad mycket snö det kommit. Jag har aldrig varit med om liknande förut i Stockholm. I Jämtland är ju det här lite av något som händer varje år, men inte här. Det verkligen dumpade ner och förutom att det varit liiite besvärligt att cykla så njuter jag mest hela tiden av det!

I förrgår när det verkligen kommit mycket snö så insåg jag att mina skidor skulle behöva preppas! Och tur som jag har så fick jag komma till en kompis här på Gärdet som bjöd på både vallatips och lingonbollar.

img_1143img_1131

Så med nypreppade skidor hade jag skidprimär igår här på Gärdet. Så underbar känsla att stå på ett par skidor igen, log mig igenom varje stavtag! Undrar dock hur många gånger till jag hinner åka innan snön försvinner… För tyvärr tror jag att den kommer göra det! Men ja, det är nice så länge det går iaf. Väldigt väldigt skönt sätt att variera min träning på, för är det något som längdskidor är så är det bra träning!

img_1166

JN

SNOW Hey Oh!

Och så kom snön, i år igen, och till Stockholm också. I söndags när jag klev upp kändes det som att det var advent typ, så himla himla härligt och trots att låset frusit på cykeln och växlarna helt stannat av så var det bara så härligt med allt det vita. Fram med alla vinterjackor och vinterskor trots att det säkert är bart om någon vecka igen! 

Och sedan i söndags har det bara fortsatt att snöa, så imorse när jag skulle till skolan var det knapp möjligt att ta sig fram på cykel utan att vurpa. Det var 25 vingliga minuter kan jag säga. Jag gjorde det inte men var sjukt nära flera gånger. Hur som, den här snön går ju att hata också, just för att det mesta stannar upp här i Stockholm när den kommer, och det blir brunt och fult osv osv. MEN, nu väljer jag att gilla den. Eller jag gillar den. Det är vitt och ljust och det känns som det ska när vintern närmar sig. Lite som hemma i Jämtland!

img_1049

JN

Hur nice är det inte att vara frisk?

Väldigt sällan, men inte ofta, när jag är frisk reflekterar jag och tänker på hur sjukt bra och lättsamt det är att vara frisk. Men när jag däremot blir sjuk, då minsann, då värdesätter jag mitt friska tillstånd nått så extremt! Som den här veckan som varit tex… 

Jag har varit krasslig, inte så så att jag legat däckad men inte heller så frisk att jag kunnat hålla samma tempo som jag annars gör, eller tränat för den delen. Nätterna har gjort att jag verkligen känt att jag varit sjuk medan dagarna nästan vissa gånger fått mig att känna att jag nog inte är så sjuk.

Men så iaf, i fredags så kände jag att jag fått nog av det här med att vara sjuk. Så jag bestämde mig för att jag nog var tillräckligt frisk och gick och tränade. Och det kändes SÅ jäkla härligt. Haha log när stången flög upp över huvudet.

Det är ibland komiskt att vi (jag) nästan alltid, oavsett situation, inte uppskattar saker lika mycket eller tänker på att göra det förrän de inte finns tillgängliga. Men det är väl lite så, ”för att uppskatta det roliga så måste man ha tråkigt ibland… ”

img_1018

JN

 

Annons

Glass och Prosecco – på en måndag?!

Två gånger i veckan tränar jag mina 3 smågrupper. Det är en grupp som är +70, en +50 och så en +30 ungefär, även om det ibland blandas lite. Men iaf, dom här personerna har jag tränat i snart ett år och även om vi mest tränar så hinner vi då och då med att lära känna varandra lite också… Tänk vad det går att lära av andra människor alltså, och återigen, fatta hur lite (!!) vi egentligen vet om en person innan den fått chansen att verkligen berätta om sig själv!

Mina 70 plussare säger att det är jag som tar hand om dom, fast så är det nog inte. Det är dom som ser till mig. Frågar alltid hur jag mår, vad som händer i mitt liv och i skolan. Dom berättar om sig själva och saker som hänt i deras liv, och det är både det ena och det andra kan jag säga. Dom ger mig bland annat tips på bästa restaurangerna, hur jag ska ta hand om min hud, hur jag ska välja partner (satsa på ung man eftersom män blir skruttigare när de blir äldre) och husmorsknep för sjukdomar. Och alltid med en blandning av skratt och allvar;)

Det andra gänget, 50+, fick mig att bryta ut i tårar igår. Vi avslutade en 12-veckors träningsperiod och trots att alla fortsätter ytterligare 12 veckor så hade de med sig en flarra Prosecco (favorit) och ett presentkort på en behandling som jag fick. Det gick liksom inte att hålla tårarna borta av denna gest och det som de dessutom sa till mig när jag fick presenten. TACK!

Dagen i övrigt var bra och jag och Elin träffade Johanna, som är en sjukt duktig och inspirerande tjej. Hon driver Systrar i Bergen och henne hoppas vi ha mer kontakt med framöver för att få lite pepp med vårt egna företag. Efteråt tyckte vi att det var ett alldeles perfekt tillfälle att köpa glass eftersom vi var så nära 18 Smaker på Söder!

img_0999

JN

När jag får äta en macka på stan!

Jag äter inte mjöl, och har inte gjort det sen hösten 2009 då jag sprang fram och tillbaka mellan läkare som inte kunde säga annat än att det var IBS som var problemet. Och med det sagt, att det var IBS, så var det bara att försöka hitta på en egen lösning. För speciellt mycket info om just IBS fanns det inte då. Idag hoppas jag, och tror också av vad jag ser och läser, att det finns mer! 

Eftersom jag tränade mycket då, eller ja fortfarande gör, och alltid varit rätt liten så har det varit viktigt att alltid äta. Och det här var också i vevan då alltmer skulle vara gjort av fullkorn och mer fibrer, ju mer av det desto bättre typ. Så det åt jag massa av, fullkorn och fibrer, bröd, pasta, havregryn och frukt…

Efter flera läkarbesök utan positivt resultat för ”glutenallergi” så satte jag mig själv och började läsa på om olika orsaker till magont och valde därefter att till en början utesluta allt med gluten (trots att det inte var allergi) och sedan övergick jag till att bara hålla mig borta från vetemjölet. Åt alltså både korn och råg efter ett tag.. Jag minskade också rejält på alla dessa fibrer, plus att det blev lite automatiskt i och med att mycket pasta/bröd försvann.

Nu vet jag exakt vad jag ska äta för att jag, och magen ska må bra… Jag dör inte om jag får i mig mjöl, men jag väljer mina gånger. En annan sak som jag också lärt mig är att HUR jag äter maten spelar stor roll, tex har jag  jobbat med att käka långsammare. Vilket ibland är helt sjukt svårt och omöjligt då jag slänger i mig mat mellan tex jobb eller korta raster. Och då känner jag det på en gång. Men annars är det något jag märker stor skillnad på, hur maten intas. Har skrivit lite om mindful eating  HÄR,och det är faktiskt något som är rätt bra, även om man inte går så djupt in i det så kan det ge väldigt mycket!

Så, till det jag skulle komma till egentligen. Idag åt jag en macka på stan, det gör jag TYP aldrig för att det sällan finns sånt jag kan äta. Idag var jag lite seg sen gårdagskvällen och var sååå sugen på en riktig macka. Och så hittade vi det tillslut och det kändes sjukt lyxigt. En varm macka med kalkon, tomat och mozarella från Joe And the Juice, för den som inte äter mjöl! 

img_0991

JN

Helg, IGEN!

”Tiden går så fort”, men jaa den gör ju verkligen det! En vecka är sju dagar och sju kvällar, ändå så tycks den tiden flyga förbi. Och speciellt när jag har saker inplanerade så känns det som att veckan bara swischar.  

Jag har suttit med min hemtenta på dagarna sen i tisdags och igår blev jag ”klar” som planerat. Ska finslipa innan den skickas in bara. En lavinkurs, jobb, träning och kompisträffar har jag hunnit med också. Så tentan har faktiskt inte tagit så mycket tid som jag först trodde.

Igår var jag hos Oscar. Vi bodde grannar i Östersund och nu bor vi (nästan) grannar här på Ö-malm… Inte riktigt men det är iaf inte långt emellan. Han bjöd på fisktacos i sin nya läga och jag satt på flyttkartonger och han på en pall medan vi åt, precis som de ska va vid inflyttning. Jag har så mycket att tacka den människan alltså. Hade nog aldrig uppskattat eller klarat av min flytt till Stockholm om det inte vore för bland annat honom. Dels massa praktisk hjälp i lägenheten men också pepp och roligheter så att jag skulle börja gilla staden mer än vad jag gjorde just då. Och det lyckades! 

JN

Kategori
Annons

Det här händer på nya skolan!

Hello!

Nu var det jättelängesen jag kom med något vettigt här, ibland blir det bara så. Inte för att jag annars skriver saker som har så stor betydelse men denna vecka har liksom bara gått och inget av allt jag gjort har nog helt ärligt varit något jag känt att jag verkligen behövt delat med mig av. Inte just nu iaf, kanske sen!  

Men, en av sakerna jag passade på att göra i helgen när jag var ledig var det här. Kramas med den här söta killen och såklart också hans fina mamma!img_0920

Jag tänkte det kunde vara på tiden att ge en liten uppdatering om skolan som jag går på nu eftersom jag ändå gått där i precis två månader! Jag läser alltså en master i population health, folkhälsa med svenska ord. Jag går på SU och är faktiskt tillbaka i exakt samma lokaler som jag startade med när jag flyttade till Stockholm för 3,5 år sen (då jag började läsa till Socionom men sen bytte till hälsopedagog på GIH efter en termin). Min klass består av studenter från hela världen, därav är alla lektioner och litteratur på engelska. Kul och givande för det mesta och ibland sjukt svårt och frustrerande! Utbildningen är på heltid och 2 år och avslutas med en D-uppstas…

Första kursen vi läste var en introkurs som täckte i princip alla områden som mina kommande två år kommer beröra. Det handlar ju såklart mycket om hälsa, och därmed också hälsoskillnader, utifrån socioekonomi (bla inkomst, utbildning, yrke, bakgrund osv), stress, sömn, arbete, olika policys och interventioner. Kort och gott VAD det är som gör att det är så stora hälsoskillnader mellan olika populationer och hur det går att arbeta med detta. Det här hade vi hemtenta i för en månad sen och jag klarade den, så idag fick jag en ny hemtenta i kurs nummer två som vi läst nu i oktober – Social stratification and health.

Redan innan jag började utbildningen var jag lite osäker på om det verkligen är rätt det här. För mig… Och ja jag är fortfarande inte övertygad. Men nu kör jag på ett tag till så får jag se vad som händer längre fram!

Live, från plugget!img_0959

Så det är den jag kommer ägna mig åt nu några dagar. Vi har tills på måndag på oss, men jag tänker vara klar innan helgen. Eller det är mitt mål!

JN

Running in the dark!

Mörker… Förmodligen bland det första många tänker på när vi går in i hösten och mot vintern. Och ja, det blir både mörkare och kallare och självklart kan det påverka oss både i humöret och i träningslust. Men innan vi gör mörkret till en fiende och något som tar energi kan vi iaf ge det en chans att bevisa motsatsen!

Och hur ska det gå till? Jo, helt lätt kan jag erkänna att det inte är alla gånger. Jag själv har länge nästan varit rädd för mörker, eller iaf känt mig otrygg utomhus just när det är mörkt. Med åldern har det där sakta börjat försvinna vilket är otroligt skönt, även om det såklart fortfarande finns platser som jag helst undviker just när det är mörkt.

I veckan tänkte vi om, jag och en kompis, gällande de negativa egenskaperna med mörkret och valde att se de positiva. Så vi valde att sticka ut i ”det mysiga mörkret och den friska luften” där på kvällen. Klockan var bara 19.00 så det var inte speciellt sent, men riktigt mörkt och betydligt kallare än det varit under dagen. Efter löpturen visste vi båda att dusch och gott kvällsfika med  tända ljus väntade, och som alltid är dusch och mat bättre efter träning. Och hur mysigt var det inte att få krypa upp i soffan med levande krus efteråt?

img_0810

Så länge området känns safe, reflexerna är på och kanske att man har sällskap så är det här med att springa i mörkret faktiskt riktigt härligt. Och ett bra sätt för att börja gilla mörkret mer.

JN

Min tacksamhetslista!

Genom att känna sig tacksam och då och då verkligen uppmärksamma det som vi är tacksamma för så tror jag att vi automatiskt blir mer närvarande, gladare och mer nöjda med livet. För det är lätt att ibland glömma och bara leva på!

img_0298

I mitt kök finns en svarta tavla som jag skrivit massa vit text på. En mening av all den vita texten är ”Vad är jag tacksam över idag?”. Ibland glömmer jag bort att det står där, och ibland ser jag det i farten inne i köket när jag grejar med något och då ägnar jag det en tanke och funderar ut ett svar.

För någon vecka sen fyllde min älskade farmor 90 år. Under middagen ställer hon sig upp och håller ett tal som hon inleder med att hon läst att alla borde hitta tre saker i livet som de är tacksamma för. Farfar, barn, och barnbarn säger hon… Jag grät och grät och grät under det här talet kan jag säga. Farmor berättade också att när hon väl börjat fundera så kände hon att tre saker att vara tacksam över var för lite. Det fanns mer i hennes liv som hon, genom att ta sig tiden att uppmärksamma, var otroligt tacksam över!

Så, nu ska jag uppmärksamma några saker som jag för stunden, i det stora hela, är tacksam över.

  1. Att jag är frisk. Något som jag, säkert precis som alla mindre barn, tagit för givet under typ hela min uppväxt. Jag har en frisk och otroligt stark kropp som gör att jag klarar av massor av saker som skänker mig glädje, och det är jag så fruktansvärt tacksam över. 
  2. Mina närmsta vänner som är ganska få till antalet men som ger mig kärlek, pepp och glädje som är enormt. Jag älskar er. NI vet det, och jag kommer aldrig låta er glömma det för en dag ens!
  3. Lägan. Ja att jag får bo i min egna lilla lägenhet här på Gärdet är faktiskt ofta något jag känner sån lättnad över. Jag känner mig hemma här och har skapat mig en trygghet.
  4. Jämtland och allt som finns där. Alltså tänk att jag har den möjligheten, att när jag känner för det så kan jag bara dra upp till Jämtland och njuta av allt jag här där uppe som jag inte har här i Stockholm (bla natur och en familj plus vänner). För mig är det lyx!
  5. Rörelsebolaget. Mitt och Elins företag. Jag har under de senaste veckorna fått kickar och lyckorus om vartannat när vi jobbat med det här (tänk er förälskelse, så har det känts). Jag fattar det nog fortfarande inte, men jag är SÅ glad över att vi ska få jobba ihop med något vi älskar. Att det blev så som vi ville. Helt sjukt!
  6. Att jag är jag och att jag (iaf försöker) lever utifrån hur jag vill leva. Att jag känner mig så pass trygg i mig själv att jag vågar vara mig själv också. Ett tack till MindClub här…   
  7. Att jag har makten över mitt eget liv. Jag, och även de flesta andra i det här landet, har såna otroliga valmöjligheter när det gäller skola, jobb och intressen. Det finns inget som säger att för att jag valt en riktning åt något håll så är det åt det hållet jag kommer måsta leva. Nej, det är jag själv som avgör vägen till det kanske obestämda målet. 
  8. Minilycka. Jag är glad och tacksam över att jag ofta har ganska lätt för att glädjas åt små saker som egentligen inte är så betydande men som lyfter (mitt) liv en aning. Tex att jag hade granatäpple i min yoghurt idag, det hade jag inte förra veckan. Mitt nya nagellack. Att jag har fyra helt olästa (ej kurslitteratur) böcker som jag kan hugga in på innan jag somnar. Att min höst-spellista på Spotify är så bra, jag älskar låtarna. Och so on, ni fattar.
  9. Att det alltid finns saker som jag inte kan men som jag kommer få fascineras av, varje dag! Det är coolt. 

img_0214SAMSUNG CSCimg_7706SAMSUNG CSC

JN

Annons

Ni får vänta lite till…

Hej, jag lever!

Men det verkar inte WordPress göra.. Dvs, möjligheten att skriva inlägg har inte funnits i veckan.. Därav dålig uppdatering om det som det verkar som att några undrat över… Rörelsebolaget!

Jag och Elin startade och fick klart allt med RÖRELSEBOLAGET i veckan. Vårt företag… Men, det får bli ett helt inlägg senare när allt fungerar som det ska. Jag har jobbat, tränat, gått i skolan och fixat med allt som ska fixas med bolaget övrig tid den här veckan…. Känns som att jag och Elin har telefonkontakt i princip varenda ledig tid (under måltider, tandborstning, transportsträckor, raster, promenader, handling osv) då vi inte har jobb/skola. Men det är nice<3

I helgen har jag träffat vänner och jag känner att jag verkligen tar ikapp kompistid på helgerna sen jag bestämde mig för att inte försöka jobba (fasta tider) då…  Och nu är det bara början på söndag och jag har faktiskt en ledig dag imorgon med, förutom tre timmars jobb sent på eftermiddagen. De bästa söndagskvällarna är de då måndagen är ledig, helt klart!

Det här blev ett svamligt inlägg men det har varit lite svajigt med skrivmöjligheterna denna vecka som sagt!

img_0830img_0841img_0783img_0851

JN

Helly Hansen – #FeelAlive

Helly Hansen har funnits i inte mindre än snart 140 år (grundades 1877), och med det sagt är det kanske inte helt förvånande att de var först på marknaden med vattentäta tyger. Det var även HH som slog igenom med fleecen och idag är de ledande inom både skid- och seglingskläder. 

I veckan hade jag möjligheten att ta del av deras nya kollektioner samt nya kampanj ”Alive since 1877” som innebär att människor ska känna sig levande ute i det fria. Under November månad anordnar HH en tävling som innebär möjligheter att vinna utrustning samt det stora priset som alla deltagare tävlar om – en extraordinär fjällupplevelse med Helly Hansens skidpatrull och professionella atleter i friåkning.Så, hur går tävlingen till? Jo, för att att delta gäller det att skicka in en bild och en kort berättelse som visar upp en händelse som gjorde att du kände dig levande på riktigt på www.hellyhansen.com/alive.

På eventet fick jag förutom massa god mat, en goodiebag med den finaste underställströjan jag någonsin kommer äga! 

JN 

Ladda mer innehåll