WOW- Träningsresa #3 – Parga!

Allting i livet har sin tid… Och nu är det tid för att berätta om vår fantastiska resa till Parga! Hör, och framförallt se här.

Destinationen Parga, helt ny för oss, förutom en liten rek-resa i mars på två dagar. Jag och Elin har varit i Grekland två gånger tidigare och haft regn båda gångerna, så nog var vi lite (sjukt mycket) nervösa inför vädret… Och kanske speciellt när Stockholm visade högsommarvärme, men vi hade det alldeles perfekt för att orka träna och samtidigt kunna njuta av lite sol och bad. Med oss på resan hade vi 15 extremt fina, kloka och roliga ladies. Det är faktiskt lite galet hur nära jag, Elin, och alla deltagare kan komma varandra på en vecka. Vid ett tillfälle under en kväll kunde jag till och med säga till några av dom att ”JUST NU tjejer, så vet ni fasen mer än vad vissa av mina vänner i Sverige vet”…

Iaf, resan började den 14 maj kl 05.20 på Arlanda där vi hoppade på flyget som skulle ta oss till Grekland. 

Väl på plats, promenad och rörelsestretch!

Middag vid havet! Vi var lite rädda att vi skulle få för lite mat, eftersom vi INTE hade buffé denna gång… Men när det till och med började pratas om barnen i Afrika för att folk inte orkade äta all mat så förstod vi att hungrig var det ingen som var när vi lämnade middagarna vid 22.00. 

Våra dagar brukar börja med morgonpromenad, morgonstretch, frukost, träning/föreläsning, sen är det ledig tid för dom (jag och Elin jobbar oftast med något då) och sen träning innan middagen!

Jag skickade in min uppsats som jag jobbat med i 6 månader, sån sjuk känsla och såklart så blev det bubbel och tårar och massa dans på den Grekiska aftonen! 

En av dagarna var vi på utflykt till floden Acheron, som alltså sägs vara floden där Achilles blev doppad för att bli odödlig, men som historien säger så missades hälen!

Innan middagarna har vi ibland någon fördrink, musikquiz eller liknande! Här är jag och en av mina kunder som jag tränat längst hemma i Sverige, så fin!

Även jag och Elin får ta ett glas bubbel, trots att det är arbetstid;)

Vattengympa-ladies!

Cirkelträning!

Sista morgonstretchen!

VÅRT SISTA PASS:)

Vi har alltid hatt-tema sista middagen, vilket gäng va! Det blev några tårar sista kvällen kan jag säga… 

Och jag och Elin. Elin och jag. Vi. TEAM

Ja, lite så har resan varit. Plus mer, sånt som inte fastnar på bild utan bara i minnet… Det är så fantastiskt vilka människor vi får träffa genom våra resor. Denna resa blev så lyckad så vi kör en likadan, till samma plats och under samma period, nästa år! 

TACK alla ni som var med, ni har varit fantastiska och vilken tid vi haft tillsammans. Det har varit dans, Tinder-kurser, relationssnack, livshändelser, drömmar och mycket mycket mer.

SÅ mycket känslor!

JN

Vi snackar färgerna gul, blå, grön och röd!

Jag har alltid fascinerats av olika tester, teorier och även stjärntecken som försöker förklara olika personlighetsdrag som finns hos en ”viss typ” av människa. Därför var jag i princip i upplösningsläge igår när jag och Elin var på 4Good på Rival och Annika Malmberg började prata om ”personlighetsprofiler”!

Att lära oss mer om oss själva och vår omgivning gör att vi kan få våra relationer att fungera smidigare! Vi kan lättare förstå varför vissa agerar som dom gör, går igång på vissa saker eller inte alls lyssnar till det vi säger bara genom att förstå hur deras personlighetsprofiler ser ut. 

Kortfattat: Blå, röd, grön och gul är färgerna som kategoriserar olika drag, sällan ”är” en person bara en enda färg utan har flera i sig, men det finns oftast en färg som är lite mer talande än de andra.

Blå – Analytisk, gillar kvalitet och kritiskt granskande, listor, recept

Röd – Resultat, handlingskraftig och målinriktad, gärna fort, lessnar röd på något så är det tack och hej

Grön – Harmoni, relationer och vara en i familjen, ser till andra

Gul – Synas, påverka, kreativ och vill att det ska vara kul, gör ofta härliga entréer och ifrågasätter sällan

Jag och Elin skrattade så vi dog när hon så otroligt otroligt talande beskrev de olika färgerna genom att så enkelt visa hur dom skulle göra om de blev ombedda att lägga ner en keps i en väska. Jag är ju en rätt så röd person med grönt i mig, och Elin är så blå så det skriker om det, med gröna inslag. Tex så skulle jag fråga ”varför då?” om någon bad mig lägga ner en keps i en väska istället för att bära på den i handen, och så länge ingen kommer med något argument som jag tycker är bättre än mitt egna så kommer jag fortsätta göra som jag själv tycker är bra, men kommer någon med ett bra argument så åker den självklart ner, utan problem. Och åker den ner i väskan, så ska det också ske fort och hur den hamnar är inte så noga, bara den åker ner. (Ja nä, ibland orkar jag inte med mig själv…) Skulle man be Elin lägga ner kepsen skulle hon fråga ”hur tänker du nu, vad är syftet?”, sen skulle hon ta god tid på sig och fundera på vilket sätt som är bäst att lägga ner den, pröva olika alternativ osv för att sen välja ut det optimala sättet, kanske kanske skulle hon skriva ner hur hon gjorde för att kunna göra om det lika bra nästa gång. Som ni hör, vi är raka motsatsen:)

Tex så har ju våra personlighetsdrag varit väldigt tydliga när vi nu har ett företag ihop, eller iofs så räcker det med att vi ska laga mat så är det uppenbart när hon står med ett recept i handen och jag tänker höfta mig igenom hela matlagningen. Det är är iaf en jävla tur att vi har varandra, annars skulle det inte bli så bra!

Som sagt så har man kanske ofta flera färger i sig, och jag har även grön. För det finns ju en del av mig som ibland släpper den röda hetsen, och vill ha det där trygga, som blir osäker när jag känner mig bortglömd eller bortvald. Det som jag känner igen mig i i det gröna som inte det röda har är att jag oftast pratar i hur saker ”känns”, ”hur kändes det?”, istället för ”hur gick det?”… Tycker det är viktigt med bra relationer och gillar inte när det skaver utan vill ha sämja och fred.

Alla som skriver om det här är väldigt noga med att säga att det INTE finns något rätt/fel, eller någon färg som skulle vara sämre eller bättre. I olika lägen är det säkert bra att olika färger lyfts fram, och bara för att någon tex är gul och oftast vill att allt ska vara kul, så betyder ju inte det att gul aldrig kan ha en dålig dag eller vara sur… Lika väl som att en blå (trots sina älskade listor) ibland kan ha sjukt oordning och också tappa bort eller glömma saker.

Ja alltså det HÄR är så intressant och jag kan fortsätta i en evighet, men det ska jag inte. Det finns massa böcker för den som är intresserad och vill veta mer! 

JN

Jag är en sån som är halvdålig på allt!

Jag har på ett eller annat sätt alltid tränat under mina hittills 27 år levda, ibland mer och ibland mindre avancerade saker. Även om min träning idag är något mer fokuserad än tidigare så finns det ändå ett tydligt mönster i allt jag gör som har med träning och göra – och det mönstret är att det inte finns något mönster, jag är helt enkelt otroligt spretig i min träning!

Det finns ju en princip (specificitetsprincipen) som kort sagt handlar om att ”det man tränar på, är också det man blir bra på”. Och följer jag den utifrån mitt (icke) mönster, så innebär ju det också att jag inte blir extra bra på något specifikt, utan halvdålig (eller halvbra!?) på det mesta som jag tar mig för!

Den här principen är verkligen så sann. I fredags tog jag mig ut på en löptur med min löparkompis Anna. Jag var rätt inne i löpning förut, men nu efter skador osv har jag inte lagt speciellt mycket tid på det utan prioriterat annat (men snart är det löpningens tur). Anna föreslog backintervaller men dom fick jag helt enkelt avböja (med lite rädsla i svaret faktiskt) och föreslå flackt underlag med tanke på min träning dagen innan samt min egen förväntade förmåga.

Den här principen kan ju vara himla frustrerande ibland. Tex kanske någon känner igen sig i att ha varit bra på chins (förmodligen under en period då chins stod på träningschemat?) och sen ett halvår efter att man klarat 10 och nöjt sig så, så känns 5 chins helt plötsligt som att bestiga ett berg… Istället för att tänka att ”nä fy fan vad SVAAG jag blivit så kanske det istället handlar om att man helt enkelt tränat något annat och blivit bättre på det”…. 

Iaf, det jag vill komma till är att: Jag och Anna sprang 1 mil, jag njöt som bara den av vinterkänslan men  jag är inte alls där jag var förut i min löpning, men det är ju eftersom jag inte tränat löpning! Jag trivs nog ändå rätt bra med att vara halvdålig på allt, det stör mig ibland såklart, men det gör mig inget i det stora hela. Jag är för rastlös för att bara fokusera på en grej, istället går jag på känsla och kör det kroppen vill. Oftast… SÅ, istället för att jag i fredags tänkte att jag var sämst och otränad, så fick jag påminna mig om principen och helt enkelt tänka att jag kanske kanske är bra på något annat än löpning just nu…

Suddig bild, men det går så jäkla fort när vi springer;) 

 

JN

Annons

Long time no see, bloggeen!

HÄR var det inte igår jag hängde och anledningarna till det är lite blandade, och något jag också tänkt en del på, varför jag inte har skrivit ett ord sen höstresan till Italien… Kanske kommer det mer babbel om det sen i någon form av text, förmodligen. Ibland är det bara inte läge att skriva helt enkelt, men NU fick jag feeling och här kommer en liten status!

Statusen får idag mest handla om Rörelsebolaget. Konkret, informativt och lagom bra. 

Läget sen Italien har varit rätt lugnt (på företagsfronten!!!), vi hade redan innan den resan bokat in Parga i maj tillsammans med Apollo. Resan blev fullbokad redan i december tror jag, vilket är gäälet! Och snart maj insåg vi nu, och det gick fortare än vi tänkt oss.

Förutom all planering som kommer med en sån här resa så måste jag och Elin åka ner till stället innan vår riktiga resa eftersom det är ny destination för oss, vilket tidigare i Italien inte varit något problem. Men när vi insåg att direktflygen till Parga under lågsäsong (mars) låg på ca 18.000 (JAA ARTON TUSEN) spänn så blev det hela något mer komplicerat än vi tänkt… Så, det kommer nog sluta med att vi får se hela projektet som en trevlig liten semester istället för ett snabbrek på 1,5 dag. Vi kommer få några härliga mellanlandningar, och tänker då att Athen kan va en fin stad att passa på att stanna i om vi ändå mellanlandar där, så där stannar vi nog någon dag. Sen kommer jag få pröva de grekiska vägarna ca 20 mil bakom ratten och ja, lite sånt där blir det. Men egentligen, jag och Elin på en liten tour, det blir kul! 

Till den STORA nyheten för Rörelsebolagets del: vi kommer att börja med träningsresor/event inom Sverige! Vi har hittat ett koncept som vi tror kan locka alla som inte vill åka utomlands en hel vecka, men ändå få ta del av träning, god mat, workshops och gemenskap. Det lockar nog iofs de som åkt med utmanads också… Men så är det iaf, mer info om våra resor i Sverige kommer snart! Men att det kommer bli väldigt väldigt härligt kan jag säga redan nu…. 

Det var allt för nu!

JN

Ciao – Träningsresa #2 till Italien

Nu har vi, Rörelsebolaget, gjort vår andra träningsresa till fina Italien. Det är verkligen ett av mina favoritställen, jag trivs himla bra där! 15 deltagare åkte med oss dit och 15 åkte med oss hem, solen sken varje dag (helt sjukt för att vara oktober) och överlag tror vi att alla är nöjda med resan och vår prestation. Så nu, nu kan vi andas ut, känna oss lite nöjda och ta in allt som hänt! 

Under veckan har vi gått morgonpromenader, haft ”morgonstretch”, tränat cirkelträning med fokus på styrka, haft pulspass och corepass. Och eftersom crossfit stod på önskelistan så fick dom pröva på även det. Utöver träning har vi haft föreläsningar, workshops och tryckt in några utflykter, fullt schema med andra ord!

Det har varit en fantastisk vecka och det är så häftigt att känna känslan av att det är jag och Elin som skapat det som händer, att vi tar med oss 15 personer till Italien och har deras vecka uppstyrd. Otroligt!

Bilderna får tala lite för veckan som gått!

Innan avgång på Arlanda 07.00!På plats i Garda och här vandrar vi runt bland olivträden!Hotellet som vi bor på ligger en bit upp i bergen och någon km från sjön vilket gör utsikten magisk!Vi jobbar ju i princip varje minut mellan 7.45-21.00 när vi är i Italien. MEN, vissa timmar under dagen är deltagarna utan oss och då kan vi disponera tiden lite som vi vill, oftast jobb i kombination med något, som glass tex. Gänget, utan träningskläder! Morgon från vår balkong… 
Eftermiddagsträning för oss själva! Garda!Sista kvällen hade vi ”huvudbonadstema”… 

Det var lite från den här resan! I maj ger vi oss ut på nya äventyr och då blir det till Grekland, HÄR går det att läsa om det!

JN

Ett hållå och vad vi håller på med – tredje resan!!!

Jag minns inte när jag senast skrev något, eller om vad. MEN, nu finns det mycket tankar och känslor så jag kör på… 

Anledningen till det som finns i kroppen, som just nu är iver och glädje, är Rörelsebolaget. Företaget som jag och Elin startade för nästan precis 1 år sen. Då, när jag precis påbörjat min masterutbildning och Elin jobbade för fullt. Idag ser situationen kring vår vardag i princip lika dan ut, jag är inne på sista året i skolan och Elin har fått nytt jobb. Men däremot har situationen kring Rörelsebolaget blivit mer verkligt, det händer saker, även om jag ibland inte fattar vad fasen vi gör eller hur det blev som det blev.

I maj hade vi vår första resa till Italien, går att läsa om HÄR! Om en vecka åker vi på vår andra resa, även den till Italien, och igår släppte vi biljetterna till vår tredje resa som går till Grekland och som vi gör i samarbete med Apollo, våra nya researrangörer. Den fjärde resan kommer ske i direkt anslutning till den tredje och platserna till den kommer snart att släppas.

HALLÅ, fyra resor inkörda inom ett år! 

Igår släppte vi som sagt platserna till majresan, och idag är 7 av dom bokade…Därav ivern.  Direkt efter släppet drog vi på inspirationskväll med 4Good och det var så jäkla jäkla bra!  Det kan inte hjälpas men just där och då var min enda tanke ”låt mig bli klaaaar med skolan så jag kan få ge allt, bara köra och öka i allt som har med Rörelsebolaget att göra”. Men, en mer realistisk tanke är kanske att ”skynda långsamt”, som vi gör. Men nyfikenheten och lusten finns där, vad skulle hända om vi fick ringa alla samtal, skicka alla mail, boka upp ännu fler resor och destinationer och bli ännu ännu större…

Så, nu ska jag återvända till skolboken och ta tag i välfärdsstaten och överbefolkade land som behöver nya policys för att sänka sin höga fertilitet…

Och juste, vill ni boka en plats till vackra Parga, in på vår hemsida:) 

JN

Annons

Det blev ingen resa till Frankrike, det blev en resa till akuten!

I tisdags fyllde jag 27 år och i samband med det gjorde jag snabbt en liten summering av mitt år som 26- åring! 

Det jag rätt fort kom fram till var att det har varit ett riktigt roligt, spännande och utmanade år på flera plan. Ett år då jag lärt mig mycket om mig själv och utmanats om och om. Flera gånger har jag inte vetat om jag ska skratta eller gråta, för både stora och små saker. Kort sagt, det har varit ett jäkligt roligt år men jag fått jobba ut av bara fan på att vända svåra situationer till positivta!

Det här tog jag tydligen med mig in i år 27… (jag som trodde det var slut med det). För några dagar sedan skulle vi, TeamKex, klättra och jag lyckades då falla och göra illa vristen. Min första tanke var ”NEJ den får INTE vara skadad eftersom jag ska till Chamonix imorgon”. Och till en början så kändes det rätt lugnt, men två timmar senare kunde jag inte ens nudda vid den så då blev det raka vägen in på akuten. Jag tror faktiskt inte jag upplevt sån smärta förut, och hivade därför i mig smärtstillande därefter… Hög som ett hus dagen efter och helgen har varit rätt trött, förutom idag då jag haft spring i benen igen!

Tobbe gör mig redo för väggen, dock inte den jag ramlade från. Den hade jag ingen lina på!

Hög som ett hus på morfin och allt annat!

Det blev alltså ingen resa till Frankrike för mig, vilket känns extremt tråkigt. MEN ibland händer sånt här skit, det bara är så och speciellt när man är aktiv. Och då får man (när tårar och svordomar fått härja ett tag), hur klyschigt det än är, tänka att det kunde varit värre och göra det bästa av situationen!

På måndag får jag veta om det är en fraktur eller inte. Tills dess kommer jag vila, lyssna på ljudbok, äta glass, öva på att hoppa på kryckor (eh ja det är svinjobbigt) och faktiskt träna det som inte är skadat!

JN

Kategori

Otippat team springer kanske världens vackraste lopp – Salomon 27K 2017

Så var det dags,  i år igen! Den enda löpartävlingen som jag faktiskt brukar vara riktigt taggad på och därför också väljer att genomföra. Salomom 27 K är det jag snackar om och i lördags väntade alltså de tre topparna Hållfjället, Grofjället och Välliste på sammanlagt 1150 höjdmeter!
Jag skulle nog säga att det här loppet är ett av de vackraste loppen som går att springa!
Starten gick kl 9.00 och precis då lättade morgondimman och det liksom känndes i luften att den här dagen kommer att bli grym. Och jävlar vad grym den blev!
Precis i starten och än så länge ser jag ju nöjd ut måste jag säga! 
Uppe på första toppen träffade jag Bingo och ja, sen teamade vi hela vägen till mål!
Vätska och mat #1, bars, banan och påfyllning av vatten som kommer direkt från fjället! 
Pga otroligt snabb fart i leran är bilden suddig;) Iaf, så är det här ett lopp med mycket varierad terräng, och det är ju ändå lite härligt att få klampa ner i leran utan att ens behöva bry sig! 
Från lera till torra leder!
Påväg ner från Grofjället!
Här är vi påväg uppför tredje toppen, framför mig har jag en gammal klasskompis och efter mig har jag Bingo. Mitt uttryck säger att det inte var lika lätt som i början! 
Och här, påväg in i målområdet! Bingo kollar insta och jag vinkar åt mamma. Energin ser ut att vara tillbaka!
MÅL!
Det var det loppet, och det här loppet blev ju allt annat än jag hade kunnat ana. Jag skulle springa själv, var tanken, men med tanke på Bingos pratfrekvens kan man ju säga att jag kände mig långt ifrån själv. Vi gjorde det bra och hade askul på köpet! Min kropp mådde så bra som den kan göra efter 27K uppför tre toppar och jag fick både njuta och kämpa. Precis som jag vill ha det när jag springer! 
Kvällen var otroligt vacker och såhär fint kan det vara i Ottsjö!
JN

Gränslös kärlek – i Jämtlandsfjällen!

Jag vet inte hur många gånger jag sagt det, skrivit det eller tänkt det. Men, det finns nog inget som påverkar mig eller gör mig så levande som fjällen, och framförallt Jämtlandsfjällen. Jag älskar det helt enkelt!

I torsdags var vi ett gäng som packade bilen till max med tält, klätterutrustning, cyklar, ryggsäckar och så oss själva. Är man minst får man sitta i mitten längst bak, och där trivdes jag rätt bra mellan T och P som blev mitt replag och som peppat och skrattat åt mig om vartannat. Iaf, vi blåste upp till Jämtland och målet var att gå Syltraversen, riktigt så blev det inte pga av lite felberäkning vad gäller tiden haha. Men det blev himla bra ändå, faktiskt sjukt bra!

Jag ska inte gå in i detalj utan låter bilderna tala. Kort sagt började vi fredagsmorgonen vid 10.00 och hojtade från Storulvån till Sylarna, väl framme efter stopp och fotosessions smackade vi upp tälten ganska nära toppen Storsola som var kvällens mål. Runt 18.00 började vi traska uppför den halvbranta toppen och slutet tog vi med klätterutrustning. Sen var det bara att traska ner igen (jag åkte ”pulka” på rumpan sista biten där det var snö) och vid 23.00 var vi tillbaka vid tältet och lagade då middag! Det var alltså en ganska härjig dag!

När vi vaknade dagen efter var det inte alls lika fint väder, men regnet slapp vi fram till sista timman då det vräkte ner. Lyxade till med en frukost på Sylarnas fjällstation och sen tog vi oss ner till Storulvån igen, blöta men otroligt nöjda och glada!

Då jag precis börjat min ”karriär” som MTB-cyklist kan jag ju säga att det inte var det allra lättaste att cykla med en stor rygga på ryggen, men det gick, och jag njöt. Då jag heller aldrig klättrat med utrustning förut så var även det en ny upplevelse. Jag har fått så många nya intryck och känslor i kroppen av dessa dagar och jag tror det bidragit lite till min iver. Trots att jag har tusen blåmärken på min högra vad så tycker jag att det är fruktansvärt fruktansvärt jäkla roligt att cykla, sen att det sker i världens vackraste miljö gör inte känslan sämre!

Dom här dagarna har varit helt fantastiska, jag skulle kunna skriva tusen sidor till om alla fina minnen. Men det ska jag inte. Jag kommer iaf leva otroligt länge på den här helgen!

Frukost i stugan! Så jäkla redo!”Team Kex”Dit skulle vi!Foto ”Mitt Replag”:@Sophie OdelbergUppe!
23.30 Nere från toppen och lagar middag! 05.35 på morgonen!Tillbaka i Storulvån!<3
Hemfärd, mot Stockholm!Team baksätet <3

JN

Kategori
Annons

Vita fjäll och en blå sjö i Jämtland- Jag älskar det!

Alltså WOW, jag är så tacksam och så glad över gårdagen som spenderades hemma i Jämtlandsfjällen! Jag och en kompis som annars bor i Chamonix hade lyckats pricka in samma dagar hemma i Östersund så vi bestämde oss för att dra upp till mina fjälltrakter, Ottsjöfjällen!

Det är verkligen ingen sommarvärme som äntrat Jämtland, men just igår var det stålande sol och ändå 7 grader. För att maxa dagen bestämde vi oss för att gå uppför halva Ottfjället (det mäktiga fjället jag vaknar och somnar framför i stugan i Ottsjö) och därefter traska till Blanktjärn. Det har ju snöat i veckan så det var rätt lagom att gå halva Ottfjället och köra lunch där, sen gå ner igen. Ca 6 km tr. Till Blanktjärn är det 12 km tr så den vändan tog lite längre tid även om den mest är platt. Solen gassade och vi pinnade på bra hela dagen, så när klockan var 16.30 och vi kom tillbaka till bilen var vi båda sådär härligt trötta och mosiga som man bara blir av en heldag på fjället. Älskar älskar älskar den känslan!

”DET ÄR SÅÅ JÄVLA VACKERT” – Sagt säkert tusen gånger av oss båda och jag tror att jämtarna inom oss växte flera meter igår.

Uppe på fjället där vi stannade och fikade lunch!Mot Blanktjärn!

JN

Måndagsklubben – Underbart kaos med Rörelsebolaget!

Igår var vi,  Rörelsebolaget, på ett lite annat uppdrag än vad vi är ”vana” vid. Vi hade ingen aning om VAD som väntade, hur många som skulle komma, vad de skulle tycka eller om de ens skulle förstå vad vi sa! Spännande va?

Vad gjorde vi då? JO Rörelsebolagets jobb började kl 11.30 vid fontänen på Rinkeby torg med en gemensam promenad till Spånga IP. En annan grupp startade från Tensta centrum och vid 12.00 möttes de två grupperna vid utegymmet på Spånga IP. Tanken var alltså att få dit seniorer och få dem att träna och röra på sig. Det här var ett samarbete med Akalla Run som är ett integrationsprojekt, de anordnar träning för de som inte kan eller vill springa och då fick vi möjligheten att vara delaktiga i projektet. Och det tackar vi för, för vilken dag vi hade! 

I just det här området bor det många som inte har svensk bakgrund eller levt i Sverige speciellt länge, vilket innebar att de dels kanske inte skulle förstå vad vi sa, eller ha vistats i träningsmiljöer förut (främst kvinnorna). Vi var redo med tolk (som var till hjälp) och hade så gott det gick försökt planera lite träning, även om vi planerade om allt se. Något annat som också är en ovana för oss är att instruera utan att kunna se (pga mängden kläder) om personen tex har knäna rätt i en knäböj eller känna att de trycker ihop skulderbladen i en rodd. Men det gick bra och det är bra för oss att få träffa på nya situationer där vi får lära oss! Vi fick också veta att ramadan började i lördags, de får alltså bara äta och dricka mellan ca kl 22-02 på natten, vilket såklart påverkar deras energi. Dagarna brukar därför vara något lugnare under den här perioden och att de orkade träna är vi väldigt imponerade av.

Totalt kom det 13 seniorer som i princip inte tränat alls förut. De blev som glada barn när de kom till utegymmet och ville helst göra allt på en gång. Väldigt härligt att se och min känsla av det hela var att det var väldigt uppskattat att vi var där och att det är något som flera av dom vill fortsätta med. Vi körde lite styrketräning, rörelse och balans samt lite stavgång. Vi hade en rolig dag och vi kommer med glädje hänga med på fler måndagsklubbar!

Det är ALLTID härligt att få väcka liv i någons träningslust, att se hur en AHA-upplevelse växer fram och att ett leendet kommer. Ett av Rörelsebolagets mål är att skapa rörelse bland seniorer, det här är ett sätt som vi jobbar på för att göra det!

Måndagsklubben kostar ingenting, så är du senior är du VARMT VÄLKOMMEN att träna på utegymmet på Spånga IP varje måndag kl 12.00.

JN

Så var den gjord, första träningsresan – Såhär har vi haft det!

Ciao ciao!

Veckan som vi jobbat inför sedan oktober 2016 då vi startade Rörelsebolaget är över, det var en lååång vecka som gick fort. Kan man säga så? Jag kan fortfarande inte fatta att vi gjort det här, och ännu mindre att allt gick så himla bra!

Innan avgång på Arlanda, något nervösa och med hela veckan framför oss!

Nog för att jag på plats upplevde att det konstant var full rulle, både i min hjärna och runtom, men det är nog först nu när jag kommit hem till Sverige som jag verkligen känner i mig själv att det varit mycket energi, anspänning och nervositet i kroppen. Med det menar jag INTE att det varit negativt påfrestande eller tråkigt, utan snarare en vilja från vår sida (talar nog för både mig och Elin då) att göra allt så bra som möjligt och även ha koll på alla 12 deltagare från morgon till kväll. Vilket inte helt oväntat tar på krafterna, samtidigt som jag upplevt stunder där jag mött Elins blick och bara inte fattat att det är vi som skapat den här stunden. Lycka helt enkelt.

Vad har vi gjort då? Joo, vi har tränat både kropp och knopp. Alla dagar har börjat med promenad och rörelseträning, därefter frukost och sen någon form av workshop/föreläsning och sen ett träningspass. Några timmar under dagen har alla haft ”ledig tid”, och då fick även vi njuta av solen samtidigt som vi passat på att jobba och planera, likaså på kvällarna efter middagarna. På eftermiddagen har gänget tränat ytterligare en gång (korta pass) och sen har vi gjort något socialt innan middagen.

Lite såhär har veckan sett ut!

Morgonpromenad första dagen, och enda dagen som faktiskt inte var solig!Efter morgonpromenaden körde vi alltid rörelseträning!
Föreläsning av mig och Elin – hur det är möjligt att bromsa åldrandet med hjälp av träning!Cirkelträning i olivlunden, helt underbart!Tre av våra fina deltagare i matchande kläder från Röhnisch!Mellan 12-16 fick alla helt egen tid, och så även vi. Så vi passade på att förbereda inför kommande pass eller kvällsaktivitet! Men ett eller två dopp i poolen hann vi med!Musikquiz var en av kvällsaktiviteterna! 

Och ungefär såhär såg våra dagar ut!

Vi tränade oss själva också!Och en dag gick vi ner till Gardasjön för att hänga där istället för vid poolen, sååå himla vackert där nere!Vi drog även ner till hamnen en kväll för att äta lite glass och bara njuta av den varma kvällen!Sista passet!Jag och Elin fick sååå fina armband av deltagarna, började gråta när vi fick dom haha. Vi var inte alls beredda på det! TACK!Sista kvällen med den här grymma utsikten!Avresa och vi får hjälp med väskorna. Han hade gjort detta förr om man säger så!

SÅ, det här var lite från resan med oss, Rörelsebolaget! I höst har vi en till resa till Garda och mer info om den finns på vår hemsida HÄR!

Det absolut häftigaste med denna resa är att vi återigen fått insikt i att det ”aldrig är försent för att börja träna”. Flera av våra deltagare är 70+ och de har aldrig i hela sitt liv kunnat drömma om att de skulle göra sin första träningsresa (eller träningsresa över huvud taget) när de var över 70 år. Så coolt. Och såå inspirerande! Att bara på en vecka få se hur några av deltagarna förbättrat sin gång uppför en backe, lyfter en tyngre vikt eller faktiskt börjar älska morgonpromenader är lycka. Den här resan, vår första, kunde inte bli bättre och vi ska göra allt för att nästa ska bli minst lika bra!

JN

Annons

Vilken jäkla träningsvecka i Italien – känslorna bubblar!

I skrivande stund bubblar min kropp av blandade känslor. Att jag och Elin, Rörelsebolaget, faktiskt ordnat hela den här resan känns såhär i efterhand helt sjukt faktiskt!

Jag känner mig för det första väldigt väldigt glad över att den här resan blev så lyckad som den blev. Vad vi vet så är alla är så nöjda, träningen har gått bra, föreläsningarna och workshopsen har varit uppskattade och till och med vädret som var osäkert till en början har varit helt fantastiskt.

Jag känner mig lättad. Jo, det ÄR en anspänning i hela kroppen inför en sån här resa och främst under tiden vi varit i Italien. Hela tiden finns den där. Vad som ska hända härnäst och vad som ska fixas, hur alla mår, om alla är på plats, att alla trivs och främst att vi som är ansvariga levererar det våra deltagare vill ha.

Jag känner vemod. Att något som vi jobbat för i flera flera månader helt plötsligt är slut känns lite skrämmande. Det är som att mitt fokus mest varit på resan och nu när den är gjord blir det en sorts tomhet… Tur att vi har en till att planera.

Jag känner hopp. Visst, detta är slutet på just den här resan MEN det är förhoppningsvis även början på något nytt, och större. Det här var vår första chans att visa vilka vi, Rörelsbeolaget, är och hur vi jobbar. Har vi gjort det bra borde det visa sig!

Jag är så tacksam. Under resan har vi pratat om tacksamhet och jag har flera gånger nypt mig själv i armen. Några av sakerna jag tänkt på är: Att den här resan ens har varit möjlig att genomföra, att jag fått träffat och lyssnat till så många människors berättelser och att jag har Elin vid min sida. Sen såklart vädret, att jag kunnat springa igen efter uppehåll pga hälsenan, den goda frukosten och att allt gått så bra!

Och sist, jag känner mig så jäkla stolt! Tänk att jag och Elin har gjort det här. Vi har fått människor som aldrig träffats förut att bli ”vänner för livet”, vi har fått människor som hatat morgonpromenader att älska det och ta med sig den nya träningsvanan hem och vi har lyckats visa att träning är roligt och något som alla kan göra. Oavsett ålder!

Nu flyger vi strax tillbaka till Sverige och laddar om för nästa resa i oktober. Är du sugen på att haka så finns mer info på vår hemsida HÄR!

JN

Premiär-press för Rörelsebolaget och träningsmode i tidningen Sporthälsa!

Ciao Ciao, hej hej och i princip det enda jag kan säga på Italienska! Grazie också iofs, tack betyder det!

De senaste dagarna har jag ägnat mycket tid åt resan till Italien med Rörelsebolaget. Vi har jobbat med att få klart allt, och när jag tänker på det utifrån bara så är det så lätt att tänka att allt borde gå fort och att det inte kan vara så mycket. Men sen när vi suttit där och planerat så  har vi insett att det är så mycket mer än man kan tro som behöver fixas och styras upp INNAN avresa.

Förutom just jobb inför resan så försöker vi ständigt jobba med att marknadsföra oss som företag, vilket inte är helt enkelt då vår målgrupp inte är den primära gruppen som använder sociala medier. Därför blev vi extra glada när Länstidningen i Östersund hörde av sig till mig efter ett inlägg och ville göra en intervju, SJÄLVKLART sa jag och passade på att riva av den innan jag flög tillbaka till Stockholm efter påsken. Och resultatet blev så fint, texten speglar verkligen det vi vill jobba för: att få fler människor i rörelse och att få fler att förstå att det aldrig är försent att börja träna! 

Det är Rörelsebolagets första artikel ever, så det känns kul och pirrigt, självklart hoppas vi på flera till! 

Förutom artikeln om Rörelsebolaget så fick jag också äran att vara med i DNs bilaga ”Sporthälsa” denna vecka. Sportmode var det som plåtades då och mer om den plåtningen går att läsa HÄR

NU drar vi till Italien! Förstår inte riktigt än att det är JAG OCH ELIN som liksom dragit ihop allt det här. Lite småsjukt men så jäkla roligt!

JN

Kategori

What’s going on!?

Häj häj!

Sen jag kom hem från Ottsjö, som jag ju skrev var lugnet själv, så hoppade jag rakt in i ett Stockholm som i princip var raka motsatsen! Det började redan på morgonen påväg till flyget till Stockholm då jag (Rörelsebolaget) fick göra en intervju med en tidning i Jämtland. Sjukt kul och jag hade massor att säga om oss och om det vi gör, så vi får se hur resultatet av det blir sen!

Förutom jobb och träning och sånt vanligt så dök det upp två roliga plåtningar två dagar i rad. Den första var för Sporthälsa (bilaga till DN) och den andra var för Adidas. Det är alltid kul att bryta av vardagen med något sånt, lite lyxigt känns det nästan. Dock måste jag få flika in här att plåtningen för Adidas pågick mellan 05.00-08.00 i ett 4 grader kallt och FRUKTANSVÄRT blåsigt Stockholm. Jag tappade känseln helt i handen så jag inte kunde använda den och råkade dessutom ramla (när jag typ stod stilla) och slog upp knät som nu ser ut som en blå blodig tennisboll… Så, ja lyx och lyx vet jag kanske inte, men jäkligt roligt och det är alltid alltid en fröjd att höra Sophie Odelberg (fotograf, och vän) vråla något i stil med ”Jääävlar vad grymt det blir” fem sekunder efter en bild tagits. Så, jag är mycket tacksam för att jag fick möjlighet att fotas för både Sporthälsa och Adidas.

Här får jag trycka, eller hänga, på Sophie så hon kan fixa kameran utan att falla framåt. Haha

Jag har firat Mindclubs två-årsdag med ett stort event på Norrsken. Daniel som startade Mindclub är inte bara en härlig vän utan också en stor inspiration till, ja… till livet. Och själva Mindclub i sig har varit extremt givande för min del. Jag har skrivit om det förut och HÄR finns lite mer om själva Mindclub. 

Jag och Elin har jobbat med Rörelsebolaget. Om mindre än två veckor drar vi till Italien och vi förbereder för fullt med allt från musik till bokningar av utflykter och träningsscheman. Och nu är det klart, i och med att denna resa blev fullbokad tyckte vi det var läge att styra upp en till. Så, den 4 OKTOBER drar vi på ytterligare en träningsresa och då med 18 platser! Det här är vi sjukt glada för och det innebär också att vi inom loppet av ett år har hunnit med 2 resor (1 år firar vi den 10/10 då vi är på resan).Det var det roliga, det mindre roliga är nog att jag under 2017 dragit på mig fler besök hos kiropraktorn än någonsin tidigare. Jag rehabar just nu en axel, men heey igår fick jag göra ryck med stång igen, så den är snart helt bra. Även hälsenan har fått sig en törn och springa har jag inte gjort (förutom på plåtning) på tre veckor typ. Och ja, sen var det ju tennisbolls-knät, det är jag mest bara lite extra rädd om. Men annars så. Det fina är ju att jag verkligen får möjlighet att uppskatta kroppen såfort den är hel, mår bra och inte gör ont, för det är det som är det viktiga, att må bra!

Så, nu är det helg, SÅÅÅ trevlig helg!

JN

Annons

Vad som händer i mig…

Vad som händer i mig när jag kommer till stugan i Ottsjö är något som jag under en ganska lång tid faktiskt försökt att förstå. 

Det börjar med att jag blir alldeles ivrig i bilen på väg dit och liksom gång på gång ropar ”men guuuud vad fint det är” och ”JÄÄVLAR, kolla fjällen NU DÅ”. Mmm, ungefär så låter det ett tag och jag vänder och vrider mig åt alla håll för att se precis allt samtidigt. Sen när jag är framme, gått in i stugan och känner alla dofter och sen ställt mig i fönstret för att kolla på Ottfjället ytterligare en gång så försvinner ivern och ersätts av ett lugn. Här går det rätt fort för helt plötsligt finns det bara där. Det här lugnet får jag inte någon annanstans, jag kanske är i närheten av det, men aldrig så tydligt som i Ottsjö.

Jag saknar ju dessa fjäll så oerhört jäkla mycket när jag bor i Stockholm. Jag saknar att ha en natur som ger mig en chock eller får mig att tappa hakan av beundran. Jag saknar att se solen gå ner över fjällen och jag saknar vindarna och underlaget som i takt med att vädret ändras också gör detsamma. Jag saknar en natur som så starkt visar att den är fullt levande och inget annat!

Därför… Med tanke på alla känslor och saknaden, så var det himla härligt att komma hem till Jämtland för ett tag. Påsken har väl inte precis bjudit på det allra ”påskigaste” vädret, men det har inte spelat någon roll.

Lite såhär har mina dagar hemma sett ut, imorgon bitti händer en sista rolig grej, och sen drar jag till stora staden igen, jag är redo:)

Jag fick ett superfint armband av mamma i mitt påskägg. Det är Jämtlandsfärgerna. Grönt, vitt och blått! Åre för en dag!

JN

Jag nyper mig själv i armen!

10 oktober startade jag och Elin Rörelsebolaget med det primära målet att få personer över 55 år att använda kroppen till det den är skapad för; rörelse! Igår, alltså exakt på dagen 6 månader senare höll vi vår första infoträff inför vår allra första träningsresa som kombinerar fysisk och mental träning för personer 55+. Det var en stor dag för Rörelsebolaget, och ytterligare ett ”moment” där jag fick stanna upp, nypa mig själv lite armen och faktiskt suga in känslan av vad vi har skapat!

Det vi har skapat är en arena där personer 55+ får träna, träffa andra likasinnade samt få möjlighet att arbeta med sig själv. För Rörelsebolaget har det alltid varit viktigt att utforma en miljö som är specifikt anpassad för den här målgruppen. Det går inte riktigt att tänka att det som gäller för 25-åringar också gäller för gruppen 55+ när det kommer till syftet med träningen eller hur man vill att lokalen ska utformas. Prioriteringarna och behoven ser olika ut bland dessa grupper och en av våra grundstenar är att tillgodose dessa  behov som faktiskt inte alltid kommer i första hand hos många större gymkedjor.

Igår fick deltagarna träffa varandra för första gången, de fick information om upplägget och allt praktiskt inför resan och de fick goodiebags med diverse prylar från bland annat Röhnisch, YR-skincare, Sporthälsa, och så vår alldeles egna vattenflaska då! 10-17 maj är vi i Garda i Italien och det känns som det är ett jäkligt roligt gäng som ska med. Vi har en plats kvar, hittills är det 11 kvinnor som bokat och vi ha alltså 12 platser! För intresse så kika rorelsebolaget.se!

Jag längtar tillbaka till Garda, jag trivdes väldigt bra där bland de höga bergen och vattnet. Så nu börjar nedräkningen, mindre än en månad kvar!

JN

On the top of Monte Baldo – Italien!

Ciao!

Jag skrev ju HÄR om att jag tänkte bestiga ett berg här Italien, och det gjorde jag!

Efter lite research så föll valet på Monte Baldo, dock så hade jag ingen riktigt uppfattning om hur lång tid själva vandringen skulle ta. Tjejen i repan sa 30 min, och jag anade på en gång att vi missförstått varandra, medan killen som jobbade vid linbanan som man också kan ta upp sa mellan 3-4 timmar. Perfekt tänkte jag och började gå efter karta och utritade skyltar efter vägen.

Monte Baldo är ca 2000 m högt och ligger ca 40 minuters extremt vacker bussresa från Garda där jag är. Jag åkte till ett vackert litet ställe som heter  Malcesine och därifrån gick jag typ tre minuter till starten som är vid en linbana som går att ta både halva vägen och hela vägen upp. På toppen finns ett liftsystem som INTE var i bruk när jag var där, men snö var det!

Det har varit fint väder här, och som jag också skrev så hade jag varken packat för sån värme eller för vandring. Men, det gick ju så bra ändå! Jag gick i shorts och linne (och toksvettades) och tillslut bara shorts och bikiniöverdel. Jag mötte inte en enda människa på vägen upp men däremot på toppen var det full aktivitet av turister som tagit linbanan upp.

Vandringen upp tog ca 3 timmar och 15 minuter, inklusive fotande och fika efter vägen. Det var mycket skog en bra bit i början och först efter 2/3 var det en helt öppen utsikt. Men vilken utsikt, så sjukt sjukt vackert. Svårt att fånga på bild, men desto lättare att ta mentala kort och spara!

Resten av dagen spenderade jag med en glass i handen och, i väntan på att bussen tillbaka till Garda skulle gå, efter strandpromenaden längs med vattnet! 

JN

Annons

Gardasjön Italien – jag stannar ett tag till!

Ciao från Garda i Italien!

Här finns berg, blått vatten, skog, total tystnad, lummiga gator, ett hamnliv, små butiker, sjukt fin utsikt och så italiensk glass. I princip allt jag vill ha!

I tisdags morse begav sig jag och Elin, alltså Rörelsebolaget, till Garda för att göra en rek-resa inför vår kommande träningsresa i maj. Det har känts viktigt för oss att veta hur hotellet ser ut, vart träningen ska vara och hur det fungerar med allt runtom INNAN vi kommer ner till Garda i maj med massa deltagare. Så vi hade i princip 24 inplanerade timmar att göra detta på.

Igår när vi skulle åka hem så bestämde jag mig för att stanna kvar några dagar. Jag fick en sånär ”feeling” och tänkte att ”varför inte?”. Så, nu är jag här i Garda och min plan idag (trots en något begränsad packning haha, för typ en dag) är att ta mig uppför något berg… Vi får se hur det går med det!

Rörelsebolaget flyger till Italien!Framme i Garda!Vi tog en löprunda där det var ett spår med massa utplacerade övningar, som ett utegym! Och sen drack vi ett glas Prosecco för att fira vår första resa med Rörelsebolaget! Lite som Nangijala, här någonstans kommer vi ha morgonträningen! Dom kan sin glass, italienarna! Igår kväll, precis när jag insåg att jag tappat rumskortet till min dörr, var det såhär vackert!

Som ni ser, så är det väldigt fint här! Jag hade inte kunnat tro att det skulle vara såhär varmt så det var tur Elin packat med både shorts och klänning jag kunnat låna! hehe och fula linnebrännor har vi båda dragits på oss, orutinerat men…. Skyller på att vi fick sitta i solen alldeles för länge och vänta på lunchen!

Fortsättning följer…

JN

Rörelsebolaget hit och Rörelsebolaget dit!

Hej från ett idag soligt och vårigt Stockholm!

Det händer mycket just nu i mitt liv, på precis alla plan. Det är saker som ger mig sjukt mycket energi, och saker som faktiskt också tar energi… Oavsett vilket så leder det till ett huvud fullt av tankar och sånt, och mindre fokus på vissa andra saker. Som att uppdatera här tex, men NU tänker jag att jag ska göra det. En liten uppdatering om oss, Rörelsebolaget!

SÅ, hur går det då, med företaget? Den frågan får jag (och jag kan nog skriva för Elin också) väldigt ofta. Det går framåt, sakta, men framåt. Vi fokuserar just nu främst på vår resa i maj till Italien, och mycket mer än så sker inte just nu, men det är mycket att tänka på. Så det vi jobbar med är alltså mest inför den resan, dvs skaffar samarbetspartners (tack Röhnisch och YR Skincare), ordnar inför infomöten, planerar övningar/träning och schemalägger dagarna där ner och allt sånt. Vi har även börjat planera nästa resa lite, som sker i höst troligtvis.

Nästa vecka åker vi på rek-resa till Italien för att kolla på hotellet osv, för att vara förberedda inför själva resan då vi har våra deltagare med oss. Och som sagt, den 10 maj drar vi till Italien tillsammans med ett gäng. Vi har 11 bokade platser och har 1 plats kvar, så står du i valet och kvalet om du ska åka så säger jag bara: ÅK, och boka nu, det kommer bli kul!

Mer info finns på vår hemsida www.rorelsebolaget.se, och vill man så går det också att följa oss på både Facebook och Instagram där vi kommer ut med diverse nyheter och statusuppdateringar!

I veckan fick vi en stoor leverans av våra alldeles egna tygpåsar!

JN

Ladda mer innehåll